Vem kunde betala mest för lägenheten som Göran ville ha? När han gav sig in i budgivningen sa mäklare Katja åkerberg på Svensk fastighetsförmedling att det fanns en annan spekulant som bjöd 2 875 000 kronor. Han höjde till 2 900 000. Motbudet blev då 2 925 000 enligt mäklaren. Göran höjde och vann sedan budgiv­ningen med 2 936 000 kronor.

Efter några månader kontak­tade han den andra spekulanten och fick då veta att hon inte lagt något högre bud är 2 800 000. Han ansåg då att mäklaren agerat felaktigt. Det var falskt det hon sagt om bud som den andra lagt, och han begärde 110 000 kronor i skadestånd.

Mäklaren nekade till att hon hade angivit ”fejkade” bud. Hon hade en helt annan syn på hur budgivningen hade gått till. Innan våningen var klar för visning hade den andra spekulanten sagt att hon var beredd att betala cirka 2 900 000 kronor. Vid en enskild visning blev hennes bud 2 800 000. efter diskussion med säljaren blev det bestämt att hon skulle få köpa lägenhe­ten för 2 875 000 kronor. innan kontraktet var skrivet kom Göran in i bilden. Buden höjdes på ömse håll tills han gav ett bud som avgjorde saken.

ARN påpekade att den som påstår att någon annan har age­rat felaktigt också måste kunna bevisa sitt påstående. Göran kunde inte visa att mäklaren agerat falskt, och därmed avslog nämnden hans begäran om skadestånd.

Redaktör: Gudrun Hjelte