Ställ krav på julskinkan

Nu närmar sig högtiden vars kulinära huvudroll i många hem innehas av julskinkan som tronar mitt på julbordet. Till det kommer prinskorvar, revbensspjäll och grisfötter, också viktiga ingredienser i det svenska julfirandet. Grisen är av tradition förknippad med mycket av julmaten.

Men hur står det egentligen till med vår svenska djurhållning? Och i övriga Norden? Vad kan man som konsument göra för att försäkra sig om att det djur man äter har behandlats väl under sin levnad?

I våras kom det första larmet. Grisar skållades levande på slakterier i Sverige. Vid några tillfällen hade den bedövning som grisarna fått innan slakt släppt, vilket resulterade i att grisar vaknade under skållning.

Bara två månader senare visade en granskning som radions Ekot gjort att danska grisar plågas före slakt. Grisarna slogs med plaströr, suggorna tvingades stå i trånga burar hela livet, och många av grisarna hade magproblem på grund av att de inte fick halm att tugga på. Experter pratade om massiv djurmisshandel.

Vid pressläggningen av den här artikeln kom nya avslöjande från Ekot om vanvård på svenska gårdar, där döda djur bland annat lämnas kvar inne i trånga, halmlösa bås tillsammans med friska grisar.

Starkt djurskydd
Rådet till den som vill ha kött från en glad gris har tidigare alltid varit att köpa svenskt. Enligt föreningen Djurskyddet Sverige är vår djurskyddslagstiftning troligtvis en av de mest omfattande i världen.

I övriga EU ligger man i de flesta fall långt efter, och i länder utanför EU finns det ofta inga regler alls. I Sverige finns det till exempel krav på att djuren ska få vistas på stort utrymme och en åttatimmarsgräns för transporter till slakt.

Tyvärr visar dock Ekots granskning att djurskyddet inte alltid efterföljs.
Det är inte bristen på lagar i svenskt djurskydd som är problemet utan att de uppenbarligen efterlevs så dåligt.

Det är anmärkningsvärt att det i dagsläget sker så få oanmälda inspektioner på gårdarna.
– Skandalen med de filmade missförhållandena hos svenska grisuppfödare har fått många att reagera. Varför sker inte fler oanmälda kontroller, och varför förekommer så få anmälningar från veterinärerna? Detta är oacceptabelt och visar på stora brister. Konsumenterna kan ta ställning genom att köpa kött som kontrolleras hårdare, till exempel ekologiskt kött, säger Jan Bertoft generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Problemet är också att veta vilket kött som verkligen är svenskt. Sverige importerar mycket griskött från Danmark. Eftersom det bara är nötkött som måste ursprungsmärkas behöver livsmedelsföretagen inte skriva om köttet är danskt eller svenskt eller kommer från något annat land.
– Om det inte står att det är svenskt kött kan man nog dra slutsatsen att det handlar om importkött. Handeln vet att konsumenterna vill köpa svenskt, så de skulle ange om det var det, säger Ella Nilsson, vd på Svensk Köttinformation.

Svenskt kan vara utländskt
Och även om det står svenskt på förpackningen behöver det inte betyda att köttet verkligen kommer från svenska djur.
– Om det står svenskt kött eller om det är en svensk flagga på förpackningen kan det betyda att produkten har förpackats eller förädlats i Sverige, men att djuret har fötts upp och slaktats någon annanstans, säger Gunnela Ståhle, matsäkerhets- och djurskyddsexpert på Svenskt Sigill.

En julskinka som kommer från en dansk gris, men som har kokats eller rimmats i Sverige, kan alltså få heta ”svensk” i handeln.
– För att vara säker på att det är kött som kommer från svenska gårdar bör det helst stå född, uppfödd och slaktad i Sverige. Om Sverige står angivet som råvarans ursprungsland ger det också ganska god säkerhet, säger Gunnela Ståhle.

Märkning med mervärde
Den som är extra noga kan välja Kravmärkt kött, eller kött från Svenskt Sigill. Båda märkningarna ställer högre krav på djuromsorg än de svenska djurskyddslagarna, och båda kontrolleras av tredje part, vilket innebär att gårdarna kontrolleras oftare än vanliga gårdar.

Kravmärkta grisar har fått beta utomhus på ytor där de kan böka ordentligt, och de har transporterats och slaktats på ett djurvänligt sätt. Kravmärket garanterar dock inte att köttet är svenskt, vilket Svenskt Sigill gör.

En del företag har egna märkningar, som till exempel Scan som har sitt eget märke Scan ekologiskt. Detta kött kommer inte enbart från Kravcertifierade gårdar, utan även från gårdar som har certifierats enligt den EU-ekologiska märkningens föreskrifter.

EU:s ekologiska symbol garanterar främst att varan inte innehåller gifter och läkemedel, och handlar inte främst om ökad djuromsorg. De har till exempel inget krav på att grisar ska få böka, utan det räcker att de får gå utomhus på betongplatta. Djuren har dock mer plats jämfört med djur från den konventionella odlingen.

Scan har dessutom enbart kött från svenska djur som har vuxit upp på svenska gårdar och som har slaktats här.
– Ungefär 80 procent av köttet som går till vår ekologiska produktion är Kravmärkt, och 20 procent är EU-ekologiskt, säger Margareta Thorgren, informationschef på Scan. Scans ekologiska produkter innehåller även nitrit, vilket inte är tillåtet i Kravmärkta produkter.    

Text: Annika Berge

Olika märkningar

• Krav. Garanterar bland annat att djuren har fått gå ute.
• Svenskt Sigill. Större krav på djuromsorg än i konventionell uppfödning. Garanterar att köttet är svenskt.
• EU-ekologisk. Garanterar något bättre omsorg om djuren än inom konventionell uppfödning. Bland annat att de får gå ute viss tid.