Etiska fonder

Etiska fonder – inte alltid så oskyldiga

Etiska fonder ökar, men det är upp till konsumenterna att ta reda på vad som döljer sig bakom det förtroendeingivande begreppet. Annars kan det sluta med att man ändå är med och stödjer handel med vapen, porr och alkohol.

Läs resultaten från granskningen av etiska fonder, pdf

Att låta placera sina pengar i en etisk fond, där pengarna inte investeras i företag som till exempel tillverkar vapen eller säljer cigaretter till u-länder, låter som en god och hedervärd idé. För vem vill tjäna pengar på att folk dör, lemlästas eller får lungcancer?

Men få privata fondsparare väljer de etiska fonderna. Bara en knapp procent av fondmarknaden består av etiska fonder. En anledning kan vara att det är svårt att veta vad etiska fonder innebär och vad som skiljer dem från vanliga fonder.

Råd & Rön har tillsammans med Fair Trade Center granskat etiska fonder. Urvalet gjordes bland de fonder som kan väljas för premiepensionen. Pensionsmyndigheten (tidigare Premiepensionsmyndigheten PPM) har en egen märkning för miljö- och etikfonder, och vi har med utgångspunkt i deras statistik valt de största och mest populära av dessa. Granskningen visar att det är väldigt stor variation mellan de fonder som sorterar under benämningen "etiska".

Inom Pensionsmyndighetens fondurval finns det cirka 70 fonder som benämns som miljö- och etikfonder.

Problemet är bara att det är fondbolagen själva som gör bedömningen om de är etiska eller inte, och det räcker med att fonden har några etiska kriterier för att platsa som etisk.
– Det har skett en form av "mainstreaming" i fondvärlden, där etiska kriterier har blivit ett slags standard. En del av fondbolagen vill inte gå så långt som att kalla sina fonder för etiska, säger Christopher Riddselius, projektledare på Fair Trade Center.

Det leder till att det är stora skillnader i etikambitionen mellan de olika fonderna. Som konsument vet man inte det eftersom det inte står någon information om fonderna på Pensionsmyndighetens webbplats.

Man måste helt enkelt söka informationen på varje fondförvaltares webbplats.
– Det är bara ett fåtal fonder som har nekats att få en miljö- och etikmärkning, och det kan vara en indikation på att Pensionsmyndigheten inte är särskilt strikt när de bedömer hur fondbolag informerar om sitt etikarbete, säger Christopher Riddselius.

Investerar i vapen
Vår tidigare granskning av etiska fonder (2005) visade att många fonder investerade en del av sina pengar i vapen, tobak, spel, porr och alkohol – branscher som de påstod sig undvika. Visserligen begränsade fonderna sitt investerande i dessa branscher, men för konsumenten som hoppats på helt rena pengar fanns det risk att känna sig lurad.

I dag är gränsen för hur mycket etiska fonder får investera i oetiska branscher lägre enligt rekommendationer från Etiska nämnden för fondmarknadsföring. Maximalt fem procent, mot tidigare tio procent, av omsättningen i de företag där placeringarna sker får vara från verksamhet som inte lever upp till de särskilda krav som fondbolaget har satt upp.

Om mindre än fem procent av ett företags omsättning kommer från till exempel porr eller vapen är det alltså okej för etiska fonder att investera. Samtidigt är det här bara en rekommendation, och hur strikt man är i sitt etiska urval skiljer sig mellan de olika fonderna.

Fondbolagen kan också utesluta företag som bryter mot internationella normer, som till exempel FN:s allmänna deklarationer om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter och ILO:s (International Labour Organization) kärnkonventioner. I vår granskning är det endast en fond, Aktieansvar Sverige, som inte har någon policy mot att investera i företag som brutit mot internationella normer.

Ett tredje alternativ är att fondbolagen i stället för att utesluta företag satsar på företag som de ser som goda föredömen vad gäller etik och miljö. Exempel på fonder som arbetar på det här sättet är Carlson Sverigefond, som investerar i företag som driver på utvecklingen i miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Ökat intresse för hållbarhet
Flera fonder rymmer alla tre metoderna, som till exempel KPA Etisk Aktiefond, som utesluter både företag i oetiska branscher och de som bryter mot internationella normer samt aktivt väljer att investera i företag som arbetar med miljö och förnyelsebar energi.

Jämfört med Råd & Röns senaste granskning för fem år sedan har fondbolagen som satsar på företag som arbetar med hållbarhetsfrågor ökat, vilket Fair Trade Center tycker är en bra utveckling.
– Det är mer positivt att leta ut och välja de företag som jobbar med etik och miljö än att välja bort företag efter att någon incident inträffat, säger Christopher Riddselius.

Sex av de åtta granskade etikfonderna försöker också påverka de företag de investerar i genom dialog. Det kan vara allt från telefonsamtal, mejlkontakt, röstning på bolagsstämmor, personliga möten, aktieresolutioner till företagsbesök på fabriker eller produktionsanläggningar.

Men det är svårt att avgöra hur effektiv denna påverkan verkligen är.
– Därför är det viktigt att fondbolagen är tydliga mot konsumenterna med vilka krav de ställer, och att de anger en tidsram för när målen ska vara uppfyllda, säger Christopher Riddselius.

Konsumenterna får ta ansvar
Sammantaget visar granskningen att även om rekommendationerna för hur de etiska fonderna ska göra sina placeringar är striktare i dag, och att fler fondbolag investerar i företag som arbetar med hållbarhetsfrågor, läggs mycket ansvar på konsumenten själv att kolla upp fonderna, för att se vad de egentligen menar när de marknadsför sig som etiska.

Tyvärr gör det inte saken lättare att många fondbolag också brister i sin information till konsumenterna.
– Även om några fonder har bättre information än andra lämnar i stort sett alla mer att önska, säger Christopher Riddselius.

– Det är lätt att bli vilseledd. Granskningen visar att det är svårt för kunderna att fatta informerade beslut om etiska fonder. Det råder brist på information, och definitionerna av vilka företag som anses vara etiska skiljer sig mellan de olika fonderna.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Biskopen ställer krav

En av dem som väljer att lägga sitt sparande i etiska fonder är biskop Lennart Koskinen.
– Jag vill att det sparande jag har också ska kunna göra nytta för andra, säger han.

Lennart Koskinen ställer höga krav på sitt sparande, och det räcker inte för honom att fonden avstår från att investera i krigsindustri, alkohol, porr och spel. Han vill att de företag som fonden investerar i ska ha en affärsidé som samstämmer med hans syn på etik.
– Sedan får man väga det mot avkastningsmöjligheten. Ett litet förlag som ger ut poesi gör en lovvärd kulturell insats men ger inte mycket avkastning. Men ett företag som sysslar med miljöteknik gör en bra insats för miljön samtidigt som det är bra ekonomi.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Kritiska röster mot fonderna

De etiska fonderna håller inte vad de lovar, menar många kritiker. Joakim Sandberg och Niklas Lundberg är två av dem.

En av dem som ifrågasatt de etiska fonderna är Joakim Sandberg, som lade fram sin doktorsavhandling i ämnet för två år sedan.
– Det är omöjligt att undvika alla oetiska företag, eftersom ekonomin är så sammankopplad i dag. Många banker investerar till exempel i vapen, och de flesta företag har konton i banker som de får ränta på. Vapenpengarna sprids på så sätt genom hela ekonomin.

Men är det inte bättre att göra lite i stället för att inte göra någonting alls?
– Jo, om det verkligen skulle göra skillnad. Men varken en privatperson eller stora fondbolag kan påverka företag på det viset. Aktiemarknaden är uppbyggd så att enskilda investerares åsikter inte ska ha någon påverkan. Om någon undviker att köpa aktier i ett visst företag så gör någon annan det, säger Joakim Sandberg.

Niklas Lundberg, vd på Indecap, som är en oberoende fondutvärderare, är också tveksam till etiska fonder.
– De flesta företag i dag är så stora och har så många olika verksamheter. Om ett företag har 50–100 dotterbolag är det säkert något av dem som inte är helt etiskt. Jag tror att man kan hitta oetiska företag även bland de fonder som kallar sig etiska, det är mer ett spel för gallerierna, säger han.

– På Indecap har vi sagt nej till att arbeta med etiska fonder eftersom vi inte tror att vi kan göra ett bra arbete där. Om man som förvaltare sitter på en aktie som går som en raket blir det samtidigt ett dilemma att fatta beslut om den ska vara etisk eller inte, säger Niklas Lundberg.

Joakim Sandberg frågar sig också om det verkligen är vapen, tobak, alkohol, spel och porr som är de branscher som svenska folket tycker det är viktigast att undvika.
– Att man har valt dessa branscher som oetiska kommer från den amerikanska kristna högern. Det var metodister och kväkare som ville ha fonder som inte investerade i branscher som de ansåg vara förknippade med synd, och sedan har vi i Sverige tagit över hela det konceptet. Jag kan tänka mig att vi i Sverige skulle kunna tycka att det var värre med miljöförstöring än till exempel alkohol, säger han.

Fokus på att påverka
Trots sin kritik säger Joakim Sandberg att han inte är negativ mot den grundläggande idén om att använda investeringar för att påverka, men han tycker att man borde fokusera mer på just arbetet med att påverka och mindre på att bara passivt avstå från oetiska företag.

Dels kan man arbeta aktivt genom att direkt investera i till exempel små miljöföretag, där fondens pengar verkligen kan göra skillnad. Dels finns det ideella fonder där en del av vinsten går till välgörenhetsorganisationer.
– Problemet är att dessa fonder kräver mer uppoffring, de kostar mer. Med dagens etikfonder vill man tjäna lika mycket pengar som för de vanliga fonderna men samtidigt vara etisk. Men vill man verkligen påverka måste man kanske ge avkall på att ha lika hårda avkastningskrav, och i stället ha som primär målsättning att förändra dagens näringsliv. Men det är måhända inte realistiskt i dagsläget, säger Joakim Sandberg.

Viljan att både tjäna pengar och vara etisk leder enligt Joakim Sandberg till att fonderna endast förses med "en tunn fernissa av etik", och han tycker också att man "missbrukar etiska fondsparares förtroende".

En undersökning har visat att fondförvaltarna lägger ner mycket mer pengar på marknadsföring än på sitt arbete att påverka företagen att bli mer etiska, och det har förekommit kritik för att fonderna endast används som marknadsföring.
– Om alla valde etiska fonder skulle vi kunna ha en möjlighet att påverka, men chansen är liten att det skulle hända, säger Joakim Sandberg.

Text: Annika Berge

Läs resultaten från granskningen av etiska fonder, pdf