Leksakstillverkning

Tabell med resultat från den etiska granskningen (pdf)

Schystare julklappar i jul

Nästan alla leksaker vi köper till jul tillverkas i Kina. Villkoren för arbetarna har förbättrats på senare år. Men fortfarande saknas fria fackföreningar, och övertidsarbete är enda sättet att få en lön att klara sig på.

Leksaksbranschen är väldigt säsongsbunden, och en stor del av leksakerna i väst säljs just till jul. Då är det högtryck i de kinesiska fabrikerna månaderna före.

Swedwatch har intervjuat arbetare vid sex leksaksfabriker i Guangdong i södra Kina. På de här fabrikerna tillverkar leksaksjätten TopToy (BR Leksaker och Toys R Us i Norden) bland annat sina leksaker, liksom svenska Brio, Ica och Åhléns.

Det är företagen själva som har valt fabrikerna som ingår i undersökningen, och dessa fabriker är troligtvis bland de bättre då det gäller arbetsförhållanden.
– Visst är resultaten glädjande, det har skett många förbättringar sedan vi besökte fabrikerna för fem år sedan. Vi ser inget barnarbete, ingen under 16 år i fabrikerna. Vi har inte heller som förra gången noterat några 90-timmars arbetsveckor, säger Kristina Areskog Bjurling på Swedwatch.

– Men fortfarande arbetar man väldigt mycket övertid. På en fabrik, som tillverkar leksaker till TopToy och Brio, förekommer 72 timmars arbetsvecka trots att högst 49 timmars arbetsvecka är tillåtet enligt kinesisk lag.

Den här fabriken, kallad D i undersökningen, är liksom de andra fabrikerna certifierade av branschorganisationen Ictis kontrollsystem Icti Care. Men Icti Care menar att lagen inte har så mycket med verkligheten att göra och accepterar arbetstider på upp till 66 timmar i veckan.

Färre fabriker
I en fabrik klagade dock arbetarna över för lite jobb. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot den tidigare så överhettade Guangdongprovinsen. Sedan 2004 har antalet leksaksfabriker i Kina minskat från omkring 10 000 till mellan 3 500 och 4 000.

Bakom den minskningen ligger också den stora giftskandalen häromåret då Mattel, världens största leksakstillverkare, tvingades återkalla miljontals leksaker med blyhaltig färg. Efter den händelsen har den kinesiska staten blivit strängare med att utfärda exportlicenser till fabrikerna.

I en sådan situation är det svårt som arbetare att hävda sina rättigheter.
– Vad som saknas är facklig frihet. Fortfarande är det bara den statliga fackföreningen som är tillåten i Kina, säger Kristina Areskog Bjurling.

Viss facklig rätt
Ändå har en ny kinesisk arbetsrättslag stärkt möjligheten till viss lokal facklig verksamhet. På en av de granskade fabrikerna finns arbetarombud, valda av arbetarna själva.

Men kollektivavtal och regelrätta löneförhandlingar är det inte tal om. Och lagstadgad minimilön är inget man kan leva på.
– Övertidsarbete är enda sättet att få en rimlig lön. Vad som gjort skillnad är att arbetarna numera får riktig övertidsersättning. Då behöver de inte arbeta lika mycket övertid som tidigare, säger Kristina Areskog Bjurling.

Av de fabriker som Swedwatch undersökt var det sämst villkor vid en fabrik, kallad F, som levererar träleksaker till Brio. Övertid året om, varken korrekta skyddsmasker eller utbildning om arbetarskydd, och inga valda arbetarrepresentanter.
– Detta är anmärkningsvärt med tanke på att Brio säger sig ta etiken på största allvar, säger Kristina Areskog Bjurling.

Brio flyttade sin tillverkning från Sverige till Kina för fem år sedan. Det var samtidigt som Swedwatch gjorde sin förra granskning av leksakstillverkningen i Kina. Då gjorde Brio utfästelser om att arbetarna hos deras leverantörer skulle ha goda villkor. Utfästelser som alltså inte infriats.

En del av de svenska och nordiska leksaksföretagen hänvisar till att de köper leksaker enbart från Icti-certifierade leverantörer.

Men Icti har för låga krav, och kontrollerna leder inte till förbättringar där det behövs.
– Företagen måste själva ta större ansvar för att förbättringar sker på de fabriker de anlitar. Köparna bör se till att dela på kostnaderna för bättre arbetsvillkor, och de anställda måste bli delaktiga i att kontrollera arbetsvillkoren. Först då kan vi börja hoppas på varaktiga förbättringar, säger Kristina Areskog Bjurling.

Skyddsmask bara vid kontroll
Ett vanligt problem är till exempel att arbetarna bär skyddsmask vid kontrollerna men sedan tar av dem. Underleverantörer och hemarbete är också något som gärna döljs av tillverkarna.

Brio fick på ett tidigt stadium ta del av Swedwatchs rapport.
– Vi blev väldigt besvikna över resultaten, inte minst eftersom vi har låtit genom föra två externa revisioner bara i år, och då blev fabriken F godkänd. Uppenbarligen har vi inte gjort tillräckligt för att säkerställa att de krav vi har verkligen efterlevs, säger Andreas Sbrodiglia, vd för Brio.

Vad tänker ni göra åt förhållandena vid fabriken?
– Vi har sedan i somras lagt upp en handlingsplan med ledningen, alla anställda får nya anställningsavtal med tydliga lönevillkor och regler för övertidsersättning. Det finns facklig representation och säkerhetsutrustning är på plats. Arbetet kommer att följas upp av Brios egen personal, säger Andreas Sbrodiglia.

Tabell med resultat från den etiska granskningen (pdf)

Skralt med fackliga rättigheter i Kina

Leksaksjätten Top-Toy, som står bakom BR-Leksaker och Toys R Us, har ingen skrivning alls om fackliga rättigheter i sin uppförandekod.

Fair Trade Center, FTC, har granskat de åtta största nordiska leksaksföretagens etiska arbete. Danska TopToy är det största leksaksföretaget i Norden och står för drygt 30 procent av den svenska leksaksmarknaden.

När FTC kontaktade företaget för intervjuer svarade företagsledningen att man inte var intresserad av att delta i undersökningen. Kanske inte så underligt med tanke på att TopToy har en uppförandekod som inte har uppdaterats på tio år, och som inte innehåller ett ord om arbetarnas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. På TopToys webbplats får man leta länge innan man hittar uppförandekoden.

Och på BR Leksakers och Toys R Us webbplatser, som ju konsumenterna söker sig till, finns inte ett ord om etik. Brio, Ica, Coop och Åhléns är betydligt öppnare om sitt etiska arbete, med fyllig information på webbplatserna.

Alla tre har också sedan FTC:s undersökning för fem år sedan minskat antalet leverantörer för att på så sätt få bättre kontroll över produktionen.

Si och så med arbetstiden
Åhléns har en uppförandekod som säger att arbetstiden inte får överstiga 60 timmar i veckan. De andra företagen hänvisar till produktionslandets lag, som tillåter 40 timmar i veckan plus 36 timmar övertid per månad, en lag som dock sällan följs.

Varken TopToy eller något av de andra företagen kräver så kallade levnadslöner i sina uppförandekoder. De nöjer sig med krav om lagstadgad minimilön, en lön som i praktiken inte går att klara sig på.

Tre av de granskade företagen, Barnens Hus, Lekia och Leklust, saknar helt uppförandekod och har dålig eller ingen in formation om tillverkningen på sina webb platser. Barnens Hus ägs av företaget Rexinus, som också driver Babyland. Lekia är en relativt nystartad kedja med fria handlare, som gör gemensamma in köp, medan Leklusts butikskedja funnits sedan 1960-talet.

Frånsäger sig ansvaret
Alla tre företagen köper sina leksaker från importörer och grossister och hänvisar till att de litar på deras kontroller av tillverkningen.
– Det är att frånsäga sig ansvaret för sitt sortiment. Våra undersökningar visar att importörerna många gånger har dålig kontroll på vad de säljer. En butikskedja måste kunna ställa krav på sina leverantörer att få veta hur tillverkningen gått till, säger Emma Hernborg på FTC.

Rättvisemärkta leksaker lyser med sin frånvaro i svenska butiker. Inte något av företagen i Fair Trade Centers undersökning säljer sådana. "Konsumenterna är inte intresserade", är ett vanligt svar från företagen.

Men det kanske inte är så konstigt. Om vi konsumenter aldrig ser någon rättvisemärkning på leksaker kommer vi heller inte på tanken att de skulle kunna finnas.

Rättvisemärkta fotbollar finns redan men tas ändå inte in av sporthandeln. Vilken kedja blir först med rättvisemärkta leksaker?

Text: Cristina Farm
Foto: Göran Tersmeden och Swedwatch

Vill du veta mer?
Läs mer om granskningen på Sveriges Konsumenters webbplats.

Tips inför leksaksköpet

Fråga i butiken

• Har ert företag en uppförandekod eller etiska riktlinjer?
• Hur kontrollerar ni att fabrikerna följer dessa?
• Respekterar fabrikens under leve rantörer mänskliga rättigheter?
• Får arbetarna en lön de kan leva på?

Kontakta företaget

Får du inget svar i butiken: skriv, mejla eller ring direkt till företaget. Tala dessutom gärna om att du vill köpa rättvisemärkta leksaker men inte hittar några.

Sveriges Konsumenter har tagit fram en önskelista till leksakshandlarna. Skriv ut listan och ge till din handlare!

Använd etikbarometern

På Fair Trade Centers webbplats kan du med hjälp av etikbarometern jämföra och bedöma företag ur ett etiskt perspektiv: fairtradecenter.se/etikbarometern.

Bojkotta inte utvecklingsländer

Välj inte bort de produkter som är tillverkade i utvecklingsländer.
Arbetarna där behöver de jobb som exportindustrin erbjuder. Lösningen är att försöka förbättra arbetsförhållandena i dessa länder.

Ordlista

Icti – International Council of Toy Industries, en internationell branschorganisation för leksaksproducenter. Icti antog en uppförandekod för branschen 1995. Icti utfärdar certifikat till leksaksleverantörer som måste förnyas varje år.

ILO – International Labour Organization, FN:s organ för arbetslivsfrågor. ILO har formulerat åtta kärnkonventioner som bland annat tar upp föreningsfriheten, arbetares rätt att organisera sig fackligt.

Rättvisemärkt – Etisk märkning som främjar mänskliga rättigheter. Märkningen kräver bland annat levnadslön för arbetarna.

Swetoy – Swedish Toy Association, en svensk branschorganisation för lek, hobby och baby. Swetoy kräver av sina medlemmar att de bara handlar av Icti-certifierade leverantörer.

Fair Trade Center – en ideell förening vars mål är att främja rättvis handel med utvecklingsländer. Informerar om svensk handel med och svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.

Swedwatch – granskar och informerar om svensk relaterade företagsverksamhet i utvecklingsländer. Medlemsorganisationer är bland annat Svenska Kyrkan, Naturskyddsföreningen och Fair Trade Center.