2012-02-22

Slavarbetare gör ko till sko

Slavarbete, djurplågeri och cancerframkallande ämnen. Lädret som finns i våra skor har sällan ett vackert ursprung. Råd & Rön har granskat lädrets väg från djur till färdigsydd sko.

I Sverige köper vi ungefär 4,5 par skor per person och år, och majoriteten av alla skor är gjorda av läder. Även om läder är en naturlig produkt är tillverkningen lågt ifrån miljöenlig. Det är också en produktion som präglas av dåliga arbetsveckor, till och med slavarbete. Råd & Rön har tillsammans med andra europeiska konsumentskrifter undersökt arbetsförhållanden och mijlöaspekter i de första stadierna av skotillverkningen, de delar då själva lädret produceras.

Slavarbete i Brasilien

En stor mängd av lädret i våra skor kommer från bnötboskap från Brasilien. Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Utöver problem med avskogning är ar­ betsförhållandena på de stora boskaps­ farmerna riktigt dåliga; många gånger be­ skrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som in­ ternationella företag borde uppmärksamma.

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­ hållanden, till enorma slakthus. Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

Giftig garvning

Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­ kontakt kan det orsaka allergier och hud­ problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­ cer i urinblåsan och bukspottskörteln. De riskerar också att drabbas av astma och hud­ problem i högre utsträckning. Oftast är de inte medvetna om hälsoriskerna och säker­ hetsaspekter och arbetar utan skyddskläder.

Garvningen skadar även miljön, och det värsta problemet är att vattendrag i närhe­ten av industrin blir förorenade.

Läderdamm

Problemet med kemikalier är kvar även när själva skorna tillverkas, då i form av läderdamm. Även det klister som används för att sätta ihop skorna innehåller giftiga lösningsmedel.

Många av hälsoproblemen orsakas av att företagen vill skära ner på kostnader, genom att använda produkter som är bil­ ligare men också giftigare.

De som tillverkar skorna får oftast betalt för hur mycket de producerar. Tyvärr leder detta många gånger till att de inte uppnår minimilön samt att de tvingas arbeta väl­digt långa dagar. Att arbeta mellan 60 och 75 timmar i veckan är inte ovanligt. Att arbetare lider av utmattning är ett vanligt problem, och utmattningen kan i sin tur leda till olyckor, hälsoproblem samt för­ sämrad inkomst. Enligt människorättsor­ ganisationer förekommer det barnarbete inom skotillverkningen.

 

Röster från verkligheten:

BOSKAPSUPPFÖDNING I BRASILIEN:

Daniel FerreiraDaniel Moraes Ferreira var tvungen att fly från den boskapsfarm han jobbade på. den låg hundratals mil från annan bebyggelse. de som arbetade där sov på marken i skjul, det fanns ingen toalett och de var tvungna att jaga för att få mat. de fick sitt vatten från samma geggiga vattenpöl som djuren drack från.

De hade inga skyddskläder och de fick ingen lön. när de inte fått betalt på 20 dagar frågade Daniel Ferreira efter lön och fick då svaret att om han inte var nöjd kunde han gå därifrån. Men när han gjorde det blev han bunden kring ett träd och slagen. Till slut fick Daniel Ferreira nog och flydde.

– Världen måste få höra vår historia. Jag vill inte att någon annan ska behöva gå igenom samma sak, säger Daniel Ferreira.

 

Luiz MachadeLuiz Machade leder ett projekt om tvångsarbete för den internationella arbetar­ rörelsen. Han säger att de som fastnar i slavarbete oftast är fattiga och har liten eller ingen utbildning. förmannen på farmen binder arbetarna med påhittade lån.

– Arbetarna måste köpa alla förnödenheter som tandkräm och tvål av förmannen. Allt det som de köper, tillsammans med bensin till motorsågarna och maten de äter, räknas bort från lönen. Eftersom priset som förmannen sätter alltid är högre än i vanliga affärer blir ar­betarna skyldiga förmannen pengar. även om det är påhittade lån känner de sig moraliskt bundna till det, säger Luiz Machade.

 

GARVNING I INDIEN:

VenkateshVenkatesh från byn Valayampatti har arbetat på olika garverier i hela sitt liv. Hans jobb är att ta bort hår från skinnfäl­lar i kalkgropar. Hans ar­mar och händer är fulla av vita ärr som orsakas av en kemikalierelaterad hudsjukdom.

– De senaste fyra åren har jag inte arbetat mer än tio dagar i månaden. Om jag arbetar mer börjar klådan. Den är olidlig. Läkarens kräm hjälper inte mycket. Men jag måste arbeta för att försörja familjen, säger Venkatesh.

– Nu bär jag alltid handskar, men kalket kommer in ändå, säger han.

– Garverierna prioriterar inte arbetsskydd. De anställer arbetare på temporära kontrakt, vilket gör det möjligt för dem att sparka dem så snart de ser tecken på sjukdom. På det viset kommer de undan lagar som säger att företag måste betala kompensation om en anställd blir sjuk, säger en lokal fackledare i valayampatti, som vill vara anonym.

Intervjuer Ida Dalgaard Steffensen och Peter Bengtsen, Danwatch.

Översättning och bearbetning Annika Berge.

Här ser du två videoreportage som Danwatch gjort om skotillverkningens fasansfulla baksidor:

 

 

 

Dålig koll i skobranschen

Hur lädret hanteras i processen från djur till sko är inget som skobranschen verkar ta på allvar. Råd & Rön har granskat medvetenheten om etik och miljö inom sko­industrin. Klivet är ofta långt till en acceptabel nivå.

Mer än hälften av allt läder som produceras hamnar till slut i våra skor. Men tyvärr visar vår granskning att medvetenheten i skobranchen är låg. Råd & Rön har tittat närmare på vilka regler och riktlinjer som de europeiska företagen har för etik och miljö, och vi har haft fokus på vilka krav de ställer på sina underleverantö­rer vid köp av läder. Vi har även frågat företagen vad de gör för att säkerställa att deras regler efterlevs på fabriker, garverier och boskapsfarmer. Utöver detta har vi tittat på vilken information som finns tillgänglig för konsumenterna.

Det visar sig att många företag har få, eller bristande, regler och riktlinjer för etik och miljö. Över hälften av de företag vi granskade får dåliga betyg.

Tillverkare av läderskor är, till skill­nad från tillverkare av sportskor, inte vana att bli granskade på detta sätt. Flera av företagen i vår granskning valde att inte svara på våra frågor, trots upprepade påstötningar. Dessa företag har vi inte kunnat utvärdera, och de får därför lägst betyg.

Spårbarheten, det vill säga möjligheten att se var lädret kommer från och var det har garvats, är låg, och många företag köper läder från flera olika regioner.

Luddig information

Inga av boskapsfarmerna eller garverier­ na på föregående uppslag kan kopplas till några av de europeiska skoföretagen. Men det går inte att frångå att det läder som tillverkats under dessa förhållan­ den finns i skor som säljs på den europe­ iska skomarknaden, som är den största i världen och utgör en tredjedel av hela den globala skomarknaden. Dessa skor tillverkas i utvecklingsländer där miljö­ och arbetsrättsliga regler är svaga och lönerna låga.

Som konsument är det svårt att hitta skor som har tillverkats på ett schyst sätt. I butikerna finns i stort sett ingen informa­ tion om tillverkningen. Ibland står tillverk­ningsland angivet, men det handlar endast om var skorna tillverkats, inte var lädret kommer från.

Frågar man butikspersonalen blir man hänvisad till huvudkontoret eller till re­spektive företags webbplats. Men där har många företag bara lite eller ingen infor­mation alls tillgänglig. Oftast handlar det enbart om svepande uttalanden som att ”sträva efter hållbar utveckling” och att ”minimera våra affärers negativa effekter på samhället”, men inget om vad de fak­tiskt gör för att uppnå detta.

En glädjande nyhet är dock att skobran­schen själv verkar ha vaknat upp inför bristen på etik- och miljöarbete. För drygt ett år sedan startades Swedish Shoe Envi­ronmental Initiative, som bland annat ska arbeta för att ta fram en miljömärkning för skor.

Godkänt för svenska märken

Bäst resultat i vår granskning får Timber­land, som har bäst riktlinjer och kontrol­ler av sina underleverantörer ända ner till garverierna. Ecco och Veja får också bra betyg, liksom de svenska skomärkena Nilson och Din Sko.

Timberland, Nilson och Pikolinos är de enda företag i vår granskning som har kla­ ra riktlinjer och mätbara mål för att minska sin påverkan på miljön. Till exempel arbetar de med återvunnet material.

Timberland och Clarks hade också långt­ gående regler för djurskötsel, och Timber­land undviker att köpa läder från Brasilien på grund av avskogning. Nilson försöker att hitta bättre, mer miljövänliga material att göra skor av.

Clarks, Din Sko, Nilson och Timberland har riktlinjer för vilka kemikalier som får an­ vändas. Clarks försöker att enbart använda sig av garverier som fått högsta betyg av en branschorganisation som granskar garve­rier. Vagabond får mindre bra betyg. De har förvisso en del regler, till exempel är vissa kemikalier förbjudna, men de har inget sys­tem för att se till att deras regler efterlevs. De har heller inga regler eller riktlinjer för djurhållning eller garverier.

Över hälften av de skoföretag vi under­ sökt får dåliga betyg. Till exempel finska Pomarfin har inga regler eller riktlinjer alls, utöver att de följer finsk lag. Andra företag har varit omöjliga att värdera eftersom de inte har någon information tillgänglig, och de har inte velat svara på våra frågor trots upprepade påstötningar.

Vilseledande påståenden

Några företag kommer också med vilse­ ledande påståenden. Din Sko och Nilson skriver till exempel i sin policy att de en­ dast tar emot läder som är en biprodukt av köttindustrin. Detta är ett onödigt på­ stående eftersom allt läder som används i skor, med undantag för krokodilskinn, är en biprodukt av köttindustrin. Och faktum är att om man låter hudarna garvas till lä­ der ger det större påfrestning på miljön än om de skulle återvinnas.

I dag återvinns tyvärr inte uttjänta skor. Lämnar man dem till återvinningen går de till förbränning, och det finns inga skofö­ retag som har något system för att ta hand om uttjänta skor.

Företaget Naturalista utger sig för att vara väldigt miljömedvetet. En del av deras på­ ståenden är visserligen intressanta, medan andra är alldeles för vaga för att vara trovär­ diga. Även Naturalista säger sig endast an­ vända läder från köttindustrin.

 

 granskning läderskor

Slutsats

Vi har undersökt regler och riktlinjer för miljö och etik hos 19 europeiska skoföretag. fokus har varit på läderupphandling och garverier. Bäst i test är Timber­land, som har bra riktlinjer för sina underleverantörer och kontroller av att de följs.

Även Ecco har bra koll på sina underleverantörer. Även Nilson och Din Sko, som ägs av Nilsongroup, får bra betyg. Många av skoföretagen har dålig koll på varifrån läd­ret kommer och var det har garvats, och de har också få regler och riktlinjer för miljö och etik.

Vad säger tabellen?

Granskningen har gjorts av Råd & Rön i samarbete med andra internationella konsumenttidskrifter som är medlemmar i international Consumer Research & Testing, ICRT. Fokus har varit på vilka riktlinjer företagen har för läderupphandling och garvning av läder.

Besök och intervjuer på plats i Brasilien och Indien har gjorts av DanWatch i december och januari 2012. enkätundersökning med frågor om företagens regler och riktlinjer har gjorts mellan september och december 2011.

Grönt = Acceptabelt

Orange = Mindre bra

Rött = Dåligt

Samlat omdöme: det samlade omdömet är inte en sammanräkning av de olika delbetygen utan räknas samman enligt följande viktning: Socialt ansvarstagande står för 40 procent, miljöfrågor 30 procent, läderpolicy 20 procent och insyn 10 procent.

Socialt ansvarstagande: vad företaget har för riktlinjer för arbetsmiljö, om de har regler mot barnarbete och slavarbete, om de följer regler för arbetstidens längd och minimilön, om de har regler för lika behandling av arbetare och om arbetarna har rätt att organisera sig fackligt.

Vi har även undersökt om och hur företaget kontrollerar att deras riktlinjer följs.

Miljöfrågor: vad företaget har för riktlinjer i miljöfrågor. vi har undersökt om företaget försöker minimera sin påverkan på miljön och om det tar hänsyn till miljöaspekter när skorna designas, till exempel genom att undvika vissa material.

Vi har undersökt vilka riktlinjer det har för hantering av bland annat kemikalier, avfall och klimatfrågor. Vi har även undersökt om och hur företaget kontrollerar att riktlinjerna följs.

Läderpolicy: vad företaget har för riktlinjer för att upphandla läder. vi har undersökt om företaget ställer några krav på djurskötsel och hur råmaterialet anskaffas, och om det har några riktlinjer för garvningsprocessen bland annat.

Insyn: vilken insyn som finns i företaget. i detta har vi vägt in om de har velat svara på våra frågor, om de har lämnat extra klargörande information, om det finns några offentliga rapporter tillgängliga och vad det finns för information tillgänglig för konsumenterna.

TEXT: Annika Berge

Kommentarer

Mer fakta
Kan ju vara på sin plats att granska hur illa djuren far?
Robert | 2012-02-22 | Anmäl
Rapportera
Biprodukt från köttindustin
Tack för en bra och viktig artikel! Är det dock verkligen alltid så att lädret kommer från köttdjur?
Nina | 2012-02-22 | Anmäl
Rapportera
Svar på frågor
Nina: Kul att du gillar artikeln. Man kanske inte kan säga att lädret alltid till 100 procent kommer från köttdjur, även om det är vanligast idag. Det kan också komma från till exempel krokodil, men jag tror inte att det var en särskilt stor uppoffring av Din Sko/Nilson att avstå från krokodilskinn i sin produktion, och därför tycker jag att det var en onödig sak av dem att framhålla.
Robert: Jag skriver i texten att djuren far illa, och i tidningen är det några bilder där det framgår tydligt också.
Annika Berge | 2012-02-22 | Anmäl
Rapportera
Köttindustri?
Jag skulle också vilja veta varifrån du fått uppgiften att läder kommer från köttdjur. Någon mer konkret siffra än "vanligast idag"? I Earthlings ges en annan bild, se:

http://www.youtube.com/watch?v=FwJgGEqa2xI

Ko-avsnittet börjar ca 3:50 och vid 9:14 sägs uttryckligen "leather that comes from completely different cows than those we eat" + att korna i videon uppenbart inte är uppfödda som köttdjur.
Helena | 2012-02-22 | Anmäl
Rapportera
Bra artikel
Hej Annika!

Väldigt bra artikel! Jag kan som vanligt konstatera att dina reportage och artiklar är de mest intressanta i Råd & Rön!

Mvh,
Lisa
Lisa Steneberg | 2012-02-24 | Anmäl
Rapportera
Vi har koll hela vägen!
Hej, vi på Skofabriken Kavat i Kumla hars edan 2007 ett samarbete med Tärnsjö Garveri. Tillsammans har vi utvecklat ett ekologiskt skokoncept som bygger på vegetabilskt garvat läder, fritt från farliga kemikalier. Synd att ni inte nämner det i er artikel. Hör gärna av er om ni har frågor kring vårt koncept.

Magnus Ericson, styrelseordförande, Skofabriken Kavat AB
Magnus Ericson | 2012-02-27 | Anmäl
Rapportera
Tänkvärt
Hej,

jag tänkte också precis på Kavat och deras skor. Väldigt märkligt att de inte fanns med i er granskning med tanke på att det är ett välkänt, svenskt skomärke som satsat på just det här. Många vet nog inte att de har en damkollektion utan tänker enbart på barnskor. De har dock en underbar damkollektion med skor som också är ekologiska. Det är den stora anledningen att jag gått över till deras skor! Rekommenderas verkligen om någon vill slippa dessa kemikalier...
Susanne Gustafsson | 2012-02-27 | Anmäl
Rapportera
Kavat
Hej! Får jag ställa en fråga till dig Magnus på Kavat här?
Jag har fastnat för era skor på Kavat och jag undrar efter detta reportage var ert skinn kommer från? /Lina
Lina | 2012-02-27 | Anmäl
Rapportera
Tillgång och efterfrågan
Skulle det vara så svårt att skapa en nation som bara handlar med bra varor?

Jag vägrar acceptera att var och en ska titta ner i plånboken och överlägga om man har råd att betala mer för att jorden ska överleva vår livsstil.

Förbjud kromhaltigt läder och ge fan i att importera kött från slavfarmer på andra sidan jorden.

Skitregeringar är det allihop, det handlar bara om pengar och den som har mest har flest röster. Fuck demokrati.
Skitstövel | 2012-02-28 | Anmäl
Rapportera
dags att bara köpa svenskt igen
eller åtmistone nordiskt och miljötämk raktigenom.
bra artikel som bör belysas i media,ryggigt att välkända märken ligger på rött, inser det inte vikten av miljötänket?
hur är det annars med svenska märken och sportskor somnike och adidas mfl?
vilket är farligast i skorna;plasterna eller lädret?
en del sulor känns väldigt oljiga - vad är det?

och det här med plasttallrikar i skolor och på dagis när tar ni upp den frågan, och tupperware - den hälsosamma plasten morsning. tack för en av landets bästa tidskrifter
pelle cederholm | 2012-03-01 | Anmäl
Rapportera
Skrämmande
Hur kan ansvariga inom läder- och skoindustrin sova om nätterna, när de borde vara medvetna om vad som händer? Jag försöker välja syntetiska skor så långt som är möjligt och köper skor med kvalité som håller längre.
John | 2012-03-01 | Anmäl
Rapportera
Sv till Lina
Hej Lina, jag har inte varit inne på detta forum sedan förra månaden. Vårt skinn på den ekologiska kollektionen kommer från Tärnsjö i Sverige. I andra kollektioner tar vi våra skinn från Europeiska garverier som har dokumenterat koll på miljön. Vi har dessutom helt fasat ut alla perfluorerande ämnen i vår Vattentäta kollektion. Vi jobbar stenhårt med att erbjuda högsta möjliga kvalitet till minsta möjliga miljöpåverkan i alla våra skor. Spårbarhet och hållbarhet går hand i hand. Mvh Magnus Ericson
Magnus E | 2012-03-18 | Anmäl
Rapportera

Kommentera

Namn
E-post
Rubrik
Kontrollfråga för att stoppa spam:
vad blir 2+1? (Skriv svaret med bokstäver.)
Kommentar
Jag godkänner Råd & Röns regler för kommentarer
  Skicka
 

Våra guider

  • Hyr bil utan överraskningar

    Snart är det semestertider och många kommer att hyra bil. Men uthyrningsvillkoren är inte alltid helt enkla. Råd & Rön tipsar om vad du ska tänka på.
  • Ta tvisten till tinget

    Har du råkat i tvist med ett företag om en vara eller en tjänst kan du söka hjälp på olika sätt. I sista hand kan du ansöka om att tingsrätten ska pröva tvisten. Vi berättar hur det går till.
  • Så undviker du onödiga försäkringar

    Det är lätt att gå vilse bland försäkringsvillkoren och därmed teckna både en och två försäkringar för mycket. Råd & Rön hjälper dig att inte fastna i de värsta snåren.
  • Övervinn mörket

    Vintertrötthet drabbar hälften av alla svenskar, och enligt forskarna är det ett växande problem. Vi tipsar om hur du gör för att inte drabbas.
1 av 3
 

Sjukt hundgodis

grisöra

Vi hittade salmonella och resistenta bakterier i flera grisöron.

 

Varning för fulsälj

fulsälj

Allt fler luras att köpa dyra abonnemang när de tror att de bara köper en telefon eller surfplatta.

 

Nya Råd & Rön i din surfplatta och dator

omslag nr 3 - 2014