Guide: Köp rätt dator

Du som ska köpa ny dator möts av tekniska termer som formligen sprutar ur reklamblad och försäljarmunnar. Men det behöver inte vara svårt att välja rätt modell. Vi guidar dig rätt!

Det absolut viktigaste är att svara på frågan – vad ska datorn användas till? Ska du bara använda datorn till att surfa, mejla och skriva dokument är även dagens billigaste datorer tillräckligt kraftfulla. Vill du däremot spela avancerade datorspel eller redigera video höjs genast kraven på datorns prestanda och därmed prislappen.

Datorer lever väldigt kort tid på butikshyllorna jämfört med andra produkter. Det är därför Råd & Rön inte testar datorer. Till skillnad mot de flesta andra tidningar köper vi alla testexemplar i butik i stället för att ta emot förhandsexemplar från tillverkarna innan produkten lanserats. Risken är därför stor att datormodellerna har hunnit utgå från sortimentet när testresultaten väl publiceras i Råd & Rön.

Men den snabba modellomsättningen kan spela till din fördel. Även butikerna har svårt att hänga med och rear ofta ut datorer som bara legat ett par månader på lagret. Det är lönlöst att låta sig avskräckas av den snabba tekniska utvecklingen. Snabbare datorer finns alltid runt hörnet. Behöver du en dator i dag – köp den i dag och gräm dig inte om ett halvår när du upptäcker att en snabbare modell kostar 500 kronor mindre. I den här guiden tar vi bara upp bärbara datorer. Sedan 2008 säljs det betydligt fler bärbara än stationära datorer.

Text: Hampus Engstedt

Illustration: Kicki Edgren Nyborg

Prova

Det är en fördel om du har möjlighet att besöka en butik och titta på de datorer du är intresserad av. Kläm och känn på datorn innan du köper den, titta inte bara på den tekniska specifikationen.

Då får du en uppfattning om huruvida datorn brister i det som brukar kallas byggkvalitet, till exempel att chassits delar inte är perfekt anpassade och att tangentbord eller gångjärn glappar. Titta också noga på skärmen. Är bilden skarp, betraktningsvinkeln tillräcklig och reflexerna i skärmen inte alltför störande?

Tips: Allmänna reklamationsnämnden anser att ångerrätten slutar gälla så fort du installerar operativsystemet på en dator köpt från en e-handlare.

Vad är snabbt?

Prestandan för en dator bestäms av flera olika faktorer. Den mest avgörande komponenten är processorn. Men det finns en djungel av processorer, och det är svårt för en oinsatt att jämföra deras prestanda.

En snabb processor ska bland annat ha hög klockfrekvens (över 2 GH z) och mer än en kärna. Intel Core I7 är ett exempel på en processor med hög prestanda för avancerade spel och program, medan Intel Celeron är en betydligt långsammare (och billigare) processor som duger gott för mindre krävande uppgifter som enklare spel, surfning och ordbehandling.

Tips: Stirra dig inte blind på processorn.

Mycket minne

Mer minne är alltid bättre. Satsa på minst tre, gärna fyra eller mer, gigabyte arbetsminne. Då kan datorn hålla många program igång samtidigt utan att du upplever att det går långsamt.

Hårddisken är datorns permanenta minne. I dag är en normal hårddiskstorlek 300–500 gigabyte. Det räcker till åtskilliga tusen bilder, musikfiler och annat. Skulle du behöva mer utrymme framöver finns det smidiga externa hårddiskar att köpa för en femhundring.

Tips: Du kan för det mesta utöka ditt arbetsminne i efterhand.

Batteritid

Ta alltid tillverkarnas batteritider med en nypa salt. Hur länge batteriet räcker beror helt på hur datorn används. Tittar du på högupplöst Youtubevideo via det trådlösa nätverket tar batteriet slut mycket snabbare än om du ordbehandlar med avstängt nätverk.

Generellt sett har datorer med kraftfulla processorer och grafikkort och stora ljusstarka skärmar kort batteritid. De flesta datorbatterier har sex energiceller medan de mest kraftfulla (och betydligt dyrare) batterierna har nio.

Tips: Fundera över hur du använder datorn när du tolkar batteritiden.

Skärm vs vikt

Varje extra hekto blir snabbt och tungt och irriterande när du bär omkring datorn. Reser du ofta med datorn bör vikten vara under två kilo. Men ju lägre vikt, desto mindre tvingas också skärmen bli. Den vanligaste skärmstorleken på bärbara datorer är 15 tum, och vikten är ofta runt 2,5 kilo.

Lättare datorer som väger 1,5 till 2 kilo har vanligen en 11–13 tum stor skärm. 17 tum, och större skärmar, gör att datorn snarare blir släpbar med matchvikter en bra bit över tre kilo.

Riktigt små datorer som väger runt kilot och har tiotumsskärmar var väldigt populära för ett par år sedan. De kallas netbooks och kostar runt 2 000 kronor. Det lilla formatet gör dock att tangentbordet känns väldigt trångt. Numera har netbooken fått hård konkurrens från surfplattan.

Tips: Tänker efter hur ofta du kommer att resa med datorn.

Grafiken inte avgörande

Grafikkortet ”översätter” datorns instruktioner till text och bild på skärmen. Det lyfts ofta fram i annonser som ett avgörande köpargument. Men ska datorn användas till enklare program som webbläsare och kontorsprogram är grafikkortets prestanda ganska oviktigt.

Bara om du ska använda datorn till 3D-spel, videoredigering och liknande gör ett snabbt grafikkort stor skillnad i hastighet. Behöver du ett snabbt grafikkort ska du köpa en dator där grafikkortet är en separat komponent med eget arbetsminne. I annonser och produktblad brukar det då stå ”dedikerat minne”.

Tips: Vill du koppla datorn till tv:n bör grafikkortet ha HDMI-utgång. Det saknas på de flesta datormodeller som vänder sig till företag.