En bouppteckning måste inte göras av dyra jurister. Enkla fall klarar du lätt själv – och sparar tusenlappar på köpet.
När en anhörig dör är det, trots sorgen, mycket praktiskt som måste ordnas. Allt från begravning till att säga upp telefon och lägenhet. Om den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna måste dessutom en bouppteckning göras.
Bouppteckningen är det dokument som visar den dödes tillgångar och skulder. Den behövs exempelvis för att bankkonton ska kunna avslutas och hus säljas. Två av tre dödsbon väljer att låta en jurist göra bouppteckningen, men det kostar en rejäl slant. Räkna med minst 1 500 kronor i timmen och att även en okomplicerad bouppteckning tar minst fyra timmar.
Du kan också göra bouppteckningen själv. Hur omfattande jobb som krävs beror helt på dödsboets innehåll och arvssituationen. Enkla fall som där en syskonskara (som är sams) ärver en ogift förälder och dödsboet är lätt att överblicka – ett hus, en bil, några sparkonton och lån i samma bank – är inte särskilt svårt att bouppteckna.
Var bara noga med formalian och blanda inte ihop bouppteckningens olika roller så sparar du många tusenlappar med liten ansträngning.
Behöver du hjälp på vägen finns mycket bra information på www.skatteverket.se. Du kan också ringa till verket för att få svar på dina frågor.
Text: Hampus Engstedt
Illustration: Kicki Edgren Nyborg
Vem gör vad?
En person kan ha flera roller i en bouppteckning. ett barn till den avlidne kan till exempel vara både bouppgivare, dödsbodelägare och ingivare.
Bouppgivare: den som bäst känner till dödsboet, vilka skulder och tillgångar som finns.
Dödsbodelägare: de som ärver direkt från dödsboet.
Efterarvinge: de som ärver från dödsboet först när annan arvinge har avlidit.
Förrättningsmän: Två oberoende personer som intygar att bouppteckningen gått rätt till. Dödsbodelägare och efterarvingar eller deras ombud får inte vara förrättningsmän.
Ingivare: den som har hand om kontakten med Skatteverket.
Tips: Makar till dödsbodelägare får vara förrättningsmän.
Tillgångar och skulder
Dödsboets tillgångar kan vara allt från bostadsrätt och bil till fonder och försäkringar. Allting ska värderas enligt marknadsvärdet vid den avlidnes dödsdag. Hus kan dock värderas enligt taxeringsvärdet.
Bohaget kan värderas som en post i bouppteckningen. Du behöver alltså inte räkna upp allt som finns i bohaget. undantaget är om det finns saker i bohaget som nämns i testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord.
Redovisa alla skulder som fanns på dödsdagen – bolån, vårdkostnader, elräkning osv. Ta även med kostnader för begravning och dödsannons.
Tips: På www.skatteverket.se/privat/bouppteckning finns en tom bouppteckningsblankett i pdf-format som automatiskt räknar ut slutsummorna.
Förrättningsdag
Så kallas den dag då bouppteckningen skrivs under (förrättas). Förrättningen ska ske inom tre månader från dödsdagen. Bouppgivaren och förrättningsmännen måste vara närvarande. Dödsbodelägare och efterarvingar kan närvara genom ombud eller välja att inte närvara alls.
Originalet och en vidimerad kopia ska skickas till Skatteverket inom en månad från förrättningsdagen.
Tips: Kallelsebevis måste bifogas bouppteckningen om någon kallad person väljer att inte närvara.
Vad händer sedan?
Handläggningen tar ungefär en månad. Skulle någonting saknas eller vara fel begär Skatteverkets handläggare komplettering av ingivaren. Du kan alltså inte straffas av Skatteverket om bouppteckningen innehåller fel.
Bara om bouppteckningen inte skickas in i tid (i praktiken fyra månader) kan verket förelägga dödsboet med vite. När Skatteverket godkänt bouppteckningen skickas originalet tillbaka till ingivaren. Då är bouppteckningen fullbordad.
Tips: Om du upptäcker nya skulder eller tillgångar efter bouppteckningen gjorts behöver du göra en tilläggsbouppteckning.