Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Bouppteckningen – så gör du den själv

En bouppteckning måste inte göras av dyra jurister. Enkla fall klarar du lätt själv – och sparar tusenlappar på köpet.

bouppteckning

När en anhörig dör är det, trots sorgen, mycket praktiskt som måste ordnas. Allt från begravning till att säga upp telefon och lägenhet. Om den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna måste dessutom en bouppteckning göras.

Bouppteckningen är det dokument som visar den dödes tillgångar och skulder. Den behövs exempelvis för att bankkonton ska kunna avslutas och hus säljas. Två av tre dödsbon väljer att låta en jurist göra bouppteckningen, men det kostar en rejäl slant. Räkna med minst 1 500-1600 kronor i timmen och att även en okomplicerad bouppteckning tar minst fyra timmar.

Du kan också göra bouppteckningen själv. Hur omfattande jobb som krävs beror helt på dödsboets innehåll och arvssituationen. Enkla fall som där en syskonskara (som är sams) ärver en ogift förälder och dödsboet är lätt att överblicka – ett hus, en bil, några sparkonton och lån i samma bank – är inte särskilt svårt att bouppteckna.

Var bara noga med formalian och blanda inte ihop bouppteckningens olika roller så sparar du många tusenlappar med liten ansträngning.

Behöver du hjälp på vägen finns mycket bra information på www.skatteverket.se. Dit kan du också ringa för att få svar på dina frågor.

Text: Hampus Engstedt

ettVem gör vad?

 En person kan ha flera roller i en bouppteckning. Ett barn till den avlidna kan till exempel vara både bouppgivare, döds­bodelägare och ingivare.

Bouppgivare: Den som bäst känner till dödsboet, det vill säga vilka skulder och tillgångar som finns.

Dödsbodelägare: De som ärver direkt från dödsboet.

Efterarvinge: De som ärver från dödsboet först när ­annan arvinge har avlidit.

Förrättningsmän: Två oberoende personer som intygar att bouppteckningen gått rätt till.

Dödsbo­del­ägare och efterarvingar eller deras ombud får inte vara förrättningsmän. ­Makar till dödsbodelägare får vara förrättningsmän.

Ingivare: Den som har hand om kontakten med Skatteverket.

 

tvåTillgångar och skulder

Tillgångarna i dödsboet kan vara till exempel bostadsrätt, bil, fonder och försäkringar, men också smycken och kontanter. Sådan egendom värderas enligt marknadsvärdet vid den avlidnas dödsdag. Hus kan dock värderas enligt taxeringsvärdet.

Man kan välja att värdera hela bohaget som en post i bouppteckningen. Om lösöre redovisas separat brukar det oftast vara något av högre värde, exempelvis dyrare möbler, musikinstrument och smycken. Bohag som nämnts i testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord ska inte tas med.

Alla skulder som den avlidna hade på dödsdagen ska också redovisas. Hit hör till exempel vårdkostnader, elräkningar och bolån. Även kostnader för begravning, bouppteckning och döds­annons får tas med.

treFörrättningsdag

Det är dagen då bouppteckningen skrivs under, det vill säga förrättas. Förrättningen ska ske inom tre månader från dödsdagen.

Bouppgivaren och minst en av ­förrättningsmännen måste vara närvarande. Kan en av förrättnings­männen inte delta måste hen i efterhand kontrollera att allt gått rätt till. 

Dödsbodelägare och efter­arvingar välja att närvara, att närvara genom ombud eller att inte närvara alls.

Bouppteckningen i original och en vidimerad kopia ska skickas till Skatteverket inom en månad från förrättningsdagen (senast fyra månader från dödsdagen).

 

Kommunen kan hjälpa

Skulle den avlidna personen sakna tillgångar som täcker begravningskostnader och annat kan kommunen hjälpa till att göra en dödsboanmälan. Den ersätter i sådana fall bouppteckningen. Kontakta socialkontoret i den avlidnes hemkommun.

 

fyraVad händer sedan?

Handläggningen tar normalt en månad. Skulle något vara fel eller någon uppgift saknas i bouppteckningen begär Skatteverkets handläggare en komplettering av ingivaren. Du kan alltså inte straffas av Skatteverket om bouppteckningen innehåller fel.

Om bouppteckningen inte skickas in i tid, i praktiken senast fyra månader efter dödsdagen, kan Skatteverket förelägga dödsboet med vite.

När Skatteverket godkänt bouppteckningen skickas originalet tillbaka till ingivaren. Då är bouppteckningen fullbordad.

Har du frågor rörande bouppteckning?
Det finns mycket bra information på www.skatteverket.se. Dit kan du också ringa för att få svar på dina frågor. (Råd & Rön kan tyvärr inte svara på enskilda frågor.)

 

Prenumerera

Prenumerera på Råd & Rön

 10 nr av papperstidningen.
 Alla tester på webbplatsen.
 Digital tidning i surfplatta.

     Beställ här >>