Testdatum: 2008-05-29 (Nr 5/08)

Artikel ur Råd & Rön nr 5/2008

Solskyddsfaktorn inte alltid sann

Sommaren är nära och vinterbleka svenskar kastar sig ut i solgasset för att få lite färg. Utan en skyddande solkräm kan solandet lätt ta en ände med förskräckelse. Men flera solskydd lever långt ifrån upp till vad de lovar, visar Råd & Röns test av tolv krämer och sprayer.

Solens strålar värmer skönt. Och med solskyddskrämer känner vi oss säkra.

Men enbart krämer räcker inte, anser experterna. Egentligen bör vi skydda oss med kläder.
– Att använda utevistelse enbart för att bli brun är tyvärr inte så begåvat, säger Torbjörn Egelrud, hudläkare och professor vid Umeå universitetssjukhus. Men jag som möter människor i Norrland har svårt att föra ut det här budskapet. Vi har så lite sol om året, och det är inte roligt att ta bort glädjen över att vara ute i solen.

Solskyddskrämer är ett alternativ om man inte vill täcka sig med kläder eller sitta i skuggan. Men hur effektiva är de?

Råd & Rön har testat tolv olika solskydd, åtta krämer och fyra sprayer. Samtliga testade produkter har haft solskyddsfaktor 15 eller 20.

Nya riktlinjer

Testet är det första enligt EU:s nya riktlinjer för solkrämer, som ställer krav på att tillverkarna även ska ange hur väl krämen skyddar mot UVA-strålning.

Bäst blev en solkräm från Garnier Ambre Solarie och sämst gick det för Acos sollotion 15 medium, som i själva verket visade sig ha en solskyddsfaktor på 11,2.

Det är UVA-strålningen som ger oss solbränna, men den varnande rodnaden får vi av UVB-strålningen. Om vi utsatt oss för brännande UVB-strålning märker vi det direkt. Huden blir röd och svider och i värsta fall uppstår brännskador. UVA kan däremot skada den underliggande vävnaden.

Nås vår kropp av för mycket UVA-strålning ökar risken för hudcancer, särskilt för dem med känslig och ljus hy. Huden åldras också i förtid.
– Vill man se fräsch ut i 50-årsåldern ska man inte bränna sig i 20–30-årsåldern, säger Torbjörn Egelrud.

Varningssignaler

Testet avslöjar att vissa solskydd, till exempel Hawaiian Tropics spray, har för högt UVB-skydd i förhållande till UVAskyddet.

Det gör att vi kan vara i solen längre utan att märka de brännande UVB-strålarna – och det är farligt.
– Att ange faktorer som skyddar mot de skadliga UVA-strålarna är bra. Men jag är ändå oroad över att man kan snedvrida varningssignalerna genom att använda solskyddskrämer. När huden blir röd märker vi att vi varit i solen för länge. Och blockerar vi denna effekt med krämerna är vi kanske ute i solen längre tid, och utsätter oss därmed för mer UVAstrålning, säger Olle Larkö, professor vid hudkliniken på Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Tre cancertyper

I dag utgör hudcancerpatienterna ungefär 50 procent av fallen på Sahlgrenskas hudklinik.

Det finns tre olika typer: 

• Basalcellscancer (basaliom) – som är den vanligaste, och mest lättbehandlade formen. Den ger återkommande röda utslag, som "skrapas" eller tas bort med frysbehandling. Cirka 30 000 svenskar får basaliom varje år.
• Skivepitelcancer drabbar framförallt äldre, över 60 år. Det finns ett samband mellan skivepitelcancer och hur mycket man solat under hela livet. Runt 3 000 fall upptäcks per år.
• Malignt melanom, den svåraste formen av hudcancer, beror på både UVA- och UVB-strålning. Cirka 2 000 personer insjuknar i malignt melanom i Sverige varje år.

Att sola mycket i barndomen ökar risken för melanom.
– Antalet fall har ökat enormt de senaste åren. Det tar flera år att utveckla en cancer, och vi ser nu effekterna av de senaste decenniernas ökade solande. Och ändå har vi inte ens börjat se vad alla Thailandsresor orsakar, suckar Olle Larkö.

Mellan 1970 och 2005 ökade antalet fall av malignt melanom med 475 procent i Västra Götalandsregionen. Antalet fall med skivepitelcancer ökade med 900 procent.

Torbjörn Egelrud i Umeå ser också ökningen av antalet hudcancerfall. Men han betonar att det är viktigt att inte skuldbelägga patienterna:
– Man kan faktiskt få melanom utan att ha solat. Det är fel att säga till en patient att han eller hon själv har orsakat sin cancer genom att sola för mycket.

Kläder bäst för barn

När man använder solskyddsprodukter är det viktigt att smörja in sig rejält. I Råd & Röns test har man använt 2 milligram kräm per kvadratcentimeter hud, enligt den internationella testmetoden.

Det motsvarar ungefär 35 gram, sex teskedar, för att täcka kroppen på en vuxen människa. Barn är extra känsliga och skyddas bäst med kläder.

Hudytor som inte täcks av kläder ska förstås smörjas in, och då ska man använda en så kallad fysikalisk solskyddskräm, som reflekterar bort UV-strålarna till skillnad från de kemiska, som absorberar dem.

Det finns nämligen forskning som visar att de kemikaliska krämernainnehåller medel som går in i huden och vidare in i kroppen.
– Vi har undersökt detta och sett att någon eller några procent av vissa medel finns kvar i urinen efter 48 timmar, säger Olle Larkö. Medlen har alltså vandrat in i kroppen, omvandlats i levern och gått vidare ut i urinen. Om det är farligt vet vi ännu inte. Men däremot vet vi att förmågan att ta hand om kemikaliska ämnen i levern inte är fullt utvecklad hos små barn under två år. Därför ska man inte använda sådana krämer på barn.

Skydda barnen

Det är viktigt att skydda barnen i solen. Solskador i tidig ålder kan öka risken för hudcancer senare i livet.

Nu finns det solskyddskläder för barn, så kallade UV-kläder, som skyddar stora delar av kroppen. I nummer 6/2008 presenterar vi ett test av UV-kläder.

Fakta solskyddsmärkning

Från och med nästa år ska alla solskyddskrämer märkas enligt nya EU-regler. Då blir det förbjudet att använda beteckningar som "sunblock" eller "fullständigt skydd".

I stället har man infört ett nytt UVA-märke som ska finnas på förpackningarna. Sifferbeteckningarna för solskyddsfaktorer försvinner också.

I stället kommer man att ha märkningen:

• Low: Faktor 6–10
• Medium: Faktor 15–25
• High: Faktor 30–50
• Very high protection: 50+

2008 är ett övergångsår. Vissa fabrikanter har infört de nya beteckningarna, andra följer efter nästa år. I butikerna finns alltså nu solskyddskrämer med både gamla och nya beteckningar, så läs ordentligt och jämför.

Kerstin vill gärna sola trots hudcancer

– Det jag skördar nu är effekterna av att jag brände mig i solen flera gånger när jag var mellan 15 och 30 år. Då fanns det ingen allmän kunskap om hur farligt solande var.

Så säger sjuksköterskan Kerstin Holmberg i Göteborg. Hon har basalcellscancer, basaliom, som upptäcktes för cirka femton år sedan.

Sedan dess har hon gått på kontroller varje halvår och tagit bort flera små tumörer och hudförändringar genom operation eller frysning med flytande kväve.
– Jag vet att jag har känslig hud, och jag borde använda täckande kläder och solhatt så fort jag är ute i solen. Men det är ju så skönt att gå lättklädd på sommaren, och hatt eller keps ger mig bara en känsla av huvudvärk.

Som sjuksköterska är Kerstin Holmberg också tveksam till de kemikaliska solskyddskrämerna. Hon har läst om en forskningsstudie där ämnen som
ingår i krämerna givit genförändringar på möss.
– Visst vet jag att krämerna kan skydda mot solstrålningen, men jag känner mig också ambivalent till vad de kan ha för andra effekter i kroppen. Egentligen borde jag använda de fysikaliska krämerna, men de ger ju en vit hinna på huden som inte ser särskilt vacker ut.

Kerstin Holmberg älskar att vara utomhus, och hon har lovat sig själv att bli mer noggrann med att använda kräm med solskyddsfaktor 30 och välja skuggan när det är möjligt.
– Jag vill vistas i solen – men utan att bränna mig. Men hatten kommer även fortsättningsvis att lysa med sin frånvaro trots hudläkarens allvarliga uppmaning om att använda en solhatt, säger hon.

Text: Ingrid Jacobsson