Test - Leverpastej

Leverpastej

2012-03-23

Leverpastej har sin givna plats i många svenska kylskåp och är en favorit på många frukostmackor. Råd & Rön har smaktestat tio av de vanligaste bredbara sorterna på marknaden. Vinnaren, Arbogapastej, har mycket bra leversmak.

Slutsats

Råd & Rön har provsmakat tio av de vanligaste bredbara pastejerna i butiken. I betygstoppen hamnar Arbogapastejen med ett samlat betyg på 67, på en 100-gradig skala. Längst ner på listan ligger lågprispastejerna garant och guldgrytan.

  • Översikt
Visar 10 av 10 produkter

Leve pastejen

Leverpastej har sin givna plats i många svenska kylskåp och är en favorit på många frukostmackor. Råd & Rön har smaktestat tio av de vanligaste bredbara sorterna på marknaden. Vinnaren, Arbogapastej, har mycket bra leversmak.

En bra leverpastej ska vara lätt att breda, konsistensen kan gärna vara lite kornig men samtidigt smidig. Den ska ha en tydlig doft och smak av lever och det ska finnas en väl avvägd balans mellan sälta, sötma, pepprighet och ansjovissmak. Så ser i alla fall Råd & Röns provsmakarpanels favoritpastej ut.

Vi valde ut tio bredbara pastejer med normal fetthalt, det vill säga mellan 20 och 25 procent, för vår provsmakning. Alla är neutrala pastejer utan extra smaksättningar som till exempel hackad gurka eller bacon. Smakpanelen fick sedan bedöma bredbarhet, konsistens, smak och doft. Arbogapastejen samlade flest poäng. Kommentarerna i protokollen säger att den har en mycket bra leversmak, en mjuk, lite kornig konsistens och en balanserad kryddning.

Längst ner på listan finns Garant och Guldgrytan, som är två av de billigare pastejerna. Kommentarerna om dessa är att de är för mesiga med för svag leversmak och kryddning. Men ett lågt kilopris innebär inte automatiskt sämre betyg från bedömarna. Icas egen pastej hamnar i den övre delen av betygslistan trots att kilopriset är lika lågt som för Guldgrytans pastej.

Otydligt om ursprunget

På flera av förpackningarna står det tydligt att pastejens lever och fläsk kommer från svenska grisar. Men fl era tillverkare avslöjar inte råvarornas ursprung. Enligt Livsmedelsverkets regler behöver kött som ingår i tillagade produkter inte ursprungsdeklareras.

Coops ekologiska varumärke Änglamark är den pastej som känns mest internationell. Enligt den frivilliga urpsrungsdeklarationen kommer fläsket och levern från Danmark, Tyskland och Holland. Det motsvarar inte paneldeltagarnas förväntningar på varumärket Änglamark.

Den är inte Krav-märkt eftersom den innehåller konserveringsmedlet natriumnitrit, vilket inte Krav accepterar. Det gör däremot EU:s ekologiska märkning, och därför är asken märkt med den ekologiska EU-symbolen.

Kryddat med vanilj

Leverpastej är en del av den svenska matkulturen. I ett grundrecept från Prinsessornas kokbok från 1932 ingår det förutom lever, fett fläsk och kryddor även ansjovis, ägg, grädde och vetemjöl i en hemlagad pastej. Den senare delen av ingredienslistan är en rysare för alla med någon form av överkänslighet mot fisk, ägg, mjölk eller gluten.

Ingen av pastejerna vi testar innehåller ansjovis, och tillverkarna använder potatismjöl i stället för vetemjöl för att glutenintoleranta inte ska tveka. Ägg och mjölk är också sällsynta ingredienser. Av dem vi testar är det bara Gudruns pastej som innehåller ägg, medan Icas och Änglamarks pastejer innehåller mjölk i någon form.

Kryddningen av några av pastejerna är förbryllande. Samtliga pastejer smaksätts med salt, socker, olika typer av peppar samt lökpulver, det är inga konstigheter, men Guldgrytans är även smaksatt med chili, paprika och vanilj. Coops pastej innehåller vaniljsocker.

För att få fram ansjovissmaken utan att blanda malen ansjovis i smeten tillsätts de klassiska ansjoviskryddorna, till exempel kanel, muskot och sandel. Tillsatserna är få; samtliga pastejer innehåller konserveringsmedlet natriumnitrit (E250), några deklarerar antioxidationsmedlet askorbinsyra (vitamin C).

Kokas i asken

De praktiska plastförpackningarna med leverpastej som fyller kyldiskarna i butikerna har funnits i drygt 40 år. I början av 1970-talet var det en pastejtillverkare som kom på att om man fyllde pastejsmeten direkt i askar som därefter värmebehandlades och täcktes med tättslutande folie fick pastejen längre hållbarhet och blev enklare att hantera hela vägen från tillverkningen till konsumenterna.

Pastejerna som vi köpte till testet hade ungefär två månaders hållbarhet i kylskåp från produktionsdag till bäst-före-datum. När förpackningen har öppnats rekommenderar tillverkarna att man äter upp pastejen inom en vecka.

Inget minimikrav på lever

På 1970-talet var leverpastej en skyddad beteckning, och för att få kallas leverpastej skulle den innehålla minst 30 procent lever. Den regeln togs bort 2002, och nu ska konsumenten i stället få information på förpackningen om hur mycket lever som ingår så att man kan göra ett medvetet val.

Pastejerna i vårt test innehåller mellan 30 och 34 procent lever. Samtliga tillverkare deklarerar tydligt hur mycket lever det är i pastejen med ett undantag, och det är Coop Änglamark. Efter kontakt med Coop får vi reda på att leverinnehållet i den pastejen är 33 procent. I pastejerna ingår lever och fett från gris.

– Grislever ger den bästa smaken och konsistensen. Nötlever fungerar inte eftersom den skulle göra pastejen grynig och besk. Kalvlever fungerar bra, men det är en exklusiv råvara, berättar Olle Karlsson, vd på Charkprodukter i Billesholm, som bland annat tillverkar Coops bredbara leverpastej.

Han berättar också att det fett som används i leverpastejen främst är grisens mjuka fett, det som man putsar bort vid styckningen. Det hårdare fläsket lämpar sig mindre bra i pastej. Sex av tio leverpastejförpackningar som säljs är av den skivbara sorten. Men det är stora regionala skillnader i pastejätandet. Ju längre söderut i Sverige man kommer, desto fl er är det som väljer den bredbara.

Bredbart eller skivbart

Tillverkningen skiljer sig något mellan de olika typerna. Smeten till den bredbara pastejen är varmare när den hälls i förpackningarna, och den skivbara pastejen innehåller förutom lever och fläsk även griskött. Båda varianterna kokas i sina förpackningar till skillnad från bakad pastej, som gräddas i ugn för att få den typiska brungräddade ovansidan.

– Leverpastej är en stabil produkt som har sina trogna konsumenter. Många äter pastej för att det ger ett bra tillskott av järn, säger Olle Karlsson.

En matsked leverpastej innehåller drygt ett milligram järn. Det är knappt hälften så mycket som i en biff . Dagsbehovet är 9–15 mg per dag. Kvinnor i fertil ålder, gravida och ammande har det största behovet (11–15 mg). Två tunna skivor rökt skinka innehåller 0,2 mg järn och två skivor ost bara 0,04 mg.

Text: Anna Sjögren

 

Våra guider

  • Så prutar du bäst

    Det går att pruta även i julhandeln. Vi ger dig tipsen för hur du förhandlar dig till bästa priset.
  • Så hyr du ut bostaden i andra hand

    Lagarna för att hyra ut i andra hand har ändrats. Råd & Rön ger tips och förklarar reglerna för hyresrätt, bostadsrätt och villa.
  • Så sänker du mobilkostnaden

    Råd & Rön tipsar om sparknepen som sänker dina kostnader för mobilen.
  • Planera för bästa träningskortet

    Läs på innan du skriver under gymavtalet. Råd & Rön har studerat det finstilta.
1 av 3
 

Giftigt mode
giftigt tryck på t-shirts

Trycken på t-shirtar innehåller riktigt ruggiga kemikalier.

 

Dunjackor från plågade gäss

tvångsmatade gäss

Dun från tvångsmatade gäss kan finnas i din jacka och i ditt täcke.

 

Advokathjälp när flyget är försenat
flygplats

EU:s lagar är tydliga, men flygbolagen vägrar ofta betala de hundratals euro du har rätt till.

 

Nya Råd & Rön i din surfplatta och datoromslag nr 10 - 2014