Testdatum: 2009-07-13 (Nr 8/2009) och 2008-12-05 (Nr 10/2008)
Artikel ur Råd & Rön nr 8/2009
För varmt i kylen!
En kombimaskin med kyl och frys är praktisk om du har trångt i köket. Men se upp med temperaturen - alla håller inte kylan.
Klimatkrisen har lärt oss att ta vara på matrester igen. Då gäller det att ha en kyl och frys som kan förvara maten vid rätt temperatur.
I vårt test har vi utgått från det ideala, högst 3–4 grader i kylen och 18 minusgrader i frysen. Det får inte ta för lång tid att kyla ner maten, då kan känsliga livsmedel som kött och fisk hinna förstöras.
Och tar infrysningen för lång tid försämras kvaliteten avsevärt, det bildas större iskristaller och när man sedan tinar maten förlorar den vätska, och blir torr och tråkig. Kött är särskilt känsligt.
I förra årets test av kombinerade kyl- och frysskåp fanns två bottennapp, ett Bosch- och ett Siemensskåp, där det tog nästan ett dygn för mat som man lagt in i kyldelen att bli tillräckligt kall.
Lång tid att kyla maten
Även i årets test tar ett skåp från Bosch jumboplatsen. 23 timmar behöver den för att kyla maten. Än värre är det med infrysningskapaciteten, bara 2 kilo livsmedel klarar den av att frysa in under ett dygn.
Bosch är det enda skåpet i testet som saknar infrysningsfunktion. På alla de andra kan du tillfälligt ställa in frysen på lägre temperatur när du ska frysa in större mängder.
Två skåp, från Gorenje och Miele, klarar av att frysa in närmare 20 kilo på ett dygn. Även Electrolux och Siemens skåp kan frysa in större mängder, över 10 kilo.
Mät med termometer
Det varierar mellan olika kylar var det är kallast, på översta hyllan eller längre ner. Det är en gammal fördom att det alltid skulle vara kallast högst upp i kylskåpet.
Om du är osäker, mät temperaturen med en särskild kylfrystermometer. Ett knep är att sätta termometern i ett glas med vatten under natten, när ingen öppnar eller stänger dörren. Då får du en mer exakt temperatur, än om du mäter i luften.
Frukt och grönsaker ska som regel förvaras svalt, och inte alltför kallt. Alla skåpen har en eller två lådor för frukt och grönt på lämplig plats i kylen. Siemens kyl har dessutom en låda för kött och fisk, som ska förvaras några grader kallare.
Är du osäker på temperaturen i skåpet, välj en där du kan lita på termostaten! De flesta skåpen i det här testet håller temperaturen mycket bra efter termostatens inställning. Återigen är det Boschs skåp som får något sämre resultat, liksom ett skåp från Upo.
Volymen stämmer inte
Electrolux skåp är det enda som har två kompressorer. Du kan slå på och av kylen respektive frysen oberoende av varandra. Praktiskt när du åker på semester eller ska göra ren eller laga någon av delarna.
I de kombinerade skåpen är det snålt med utrymmet. Den volym som tillverkarna anger stämmer långt ifrån alltid med den som det verkligen går att utnyttja. Störst skillnad i kyldelen mellan angiven och uppmätt volym är det för Electrolux skåp.
Alla skåpen har genomskinliga glashyllor. De är lätta att torka av, och den utspillda mjölken rinner inte genom hyllorna, som den gjorde i äldre kylskåp med gallerhyllor.
Praktiska är de nya, snett ställda hyllorna för större flaskor. Du kan lägga in flaskorna horisontellt så att de får plats. Och eftersom hyllan lutar lite bakåt riskerar du inte att drickan rinner ut om du missat att dra till kapsylen ordentligt.
Ekonomiläget för varmt
Flera skåp har en varningslampa eller en signal, som talar om ifall temperaturen blir för hög eller om dörren inte är ordentligt stängd. En digital display utanpå dörren som visar exakt temperatur inuti finns också på de flesta av skåpen.
Andra finesser är mindre bra. Electrolux och Gorenje har till exempel Ecofunktion, som ställer in kylen på 5 grader, vilket är alldeles för varmt för till exempel kött och fisk.
Automatisk avfrostning är praktisk, men drar mer energi. Men vet du med dig att du glömmer att avfrosta regelbundet kan det spara mer än det kostar. De flesta skåp har automatisk avfrostning i frysdelen, men bara Upo och Siemens har det även i kylen.
Kombinationsskåpet står på dygnet om och är därför en av de stora energislukarna hemma. Alla testade kylfrysar hör till energisnålaste klasserna: A, A+ och A++.
Text: Cristina Farm
Foto: Håkan Lindgren
Kort om testet 2008
Kylfrysen från Gram blir testvinnare med 69 poäng av 100. Den har bra kyl och frys och bra inställningsmanual och drar minst el av alla testade modeller. Modellen har inte frostfrifunktion eller automatisk avfrostning och är ganska krånglig att frosta av.
Hack i häl, på 66 poäng, kommer Samsungs kylfrys, testets billigaste, med snabbast nedkylningstid. Infrysningsförmågan är sämre men den håller temperaturen bra. Modellen har bra inställningsmanual och frostfrifunktion med automatisk avfrostning.
Sämst klarade sig kylfrysarna från Siemens och Bosch.
Artikel ur Råd & Rön nr 10/2008
Alla håller inte kallt
En kombinerad kylfrys är ett bra sätt att spara plats och pengar – om både kylen och frysen fungerar, vill säga. Flera modeller har svårt att fixa både och, visar vårt test av elva modeller.
Från knappt åtta timmar till nästan ett dygn. Så stor kan skillnaden vara på hur lång tid det tar för maten att bli lagom kall efter att den har lagts in i kylen. Under den tiden kan särskilt känsliga färskvaror som köttfärs i värsta fall redan ha hunnit bli dåliga.
Vårt test visar att flera modeller har problem att hålla måttet både på kyl- och frysdelen.
Till dem hör testets två bottennapp från Siemens och Bosch. Båda tar nästan ett dygn på sig att kyla ner den nyinlagda maten till en temperatur på sju grader jämfört med den snabbaste och billigaste – Samsung – som klarar det på knappt åtta timmar.
– Det förvånar mig att vår kylfrys gjorde så dåligt ifrån sig. Det här är en vanlig modell som vi säljer brett i alla våra länder, säger Torbjörn Persson, produktchef på Bosch Hushåll.
Stora skillnader
Testet visar också att det är stora skillnader på hur bra skåpen klarar infrysning av varor i frysdelen, med betyg från toppen till botten för de testade elva modellerna.
För den som vill vara säker på att ha rätt temperatur i kylen och veta var i kylen det är varmast och kallast är det bäst att skaffa en särskild kylfrystermometer, som är inkapslad i plast.
– Låt termometern stå i ett glas vatten under natten, när ingen öppnar och stänger skåpdörren, så får du en korrekt temperatur, säger Berit Carlsson på Energimyndigheten.
Livsmedel med sista förbrukningsdag, som köttfärs, rå fågel och färsk fisk, är särskilt känsliga och ska placeras där det är kallast.
Kallt bör också mjölk och ägg placeras medan ost, grönsaker, sylt och konserver inte behöver stå lika kallt. I vissa kyldelar är det svalast längst upp i skåpet medan andra är svalast längst ner.
Ideal temperatur
Den ideala temperaturen, som Råd & Rön har utgått från i testet, är en genomsnittstemperatur på 3 grader, aldrig under 0 och aldrig högre än 5 grader.
Orkar man inte ägna tid åt att mäta temperaturen är vårt råd att välja en bra modell med träffsäkra rekommenderade inställningar. Tillverkarnas rekommenderade inställningar är ibland rena katastrofen. Cylinda och Whirlpool blir exempelvis för varma i både frys och kyl medan Gorenje blir för kall om man använder manualens instruktioner.
Finns det en fläkt i skåpet så skiljer temperaturen som mest någon grad mellan olika hyllplan och då spelar det mindre roll hur man lägger in varorna.
Lite rester efter en måltid kan man ställa in direkt i kylen utan att temperaturen påverkas. Handlar det om stora mängder varm mat bör man först kyla ner den i ett vattenbad.
Tvåstjärnigt är varmare
I frysdelen har man inget behov av varierade temperaturer. Där är den optimala temperaturen minus 18 grader överallt.
Energimyndigheten beräknar att varje grad under minus 18 grader i frysen ökar elförbrukningen med runt fem procent – helt i onödan.
Skåpen från LG och Gorenje har viss volym i frysen med tvåstjärnig frysvolym. Där ligger temperaturen på minus 12 grader och där kan man bara förvara varor under max en vecka.
Positivt är att dagens kylfrysar drar betydligt mindre energi än äldre modeller. Alla i testet tillhör den energisnålaste klassen, A eller A+. De med frostfria frysar och automatisk avfrostning drar oftast något mer el men är samtidigt betydligt lättare att underhålla.
De angivna volymerna är ofta rena glädjekalkylerna, visar vårt test. Den volym som är praktiskt användbar på bredd och höjd är alltid mycket mindre än den volym tillverkaren uppger, upp till 50 liter mindre än den angivna volymen, vilket kan vara värt att tänka på.
Varorna ska inte heller stå för trångt i kyl och frys, det ska finnas rum för lite luft.
Skulle du råka ut för ett strömavbrott är det stor skillnad på hur de olika frysarna klarar att hålla maten ätlig. Det tar mellan 20 och nästan 43 timmar innan temperaturen stigit till minus 9 grader, då kvaliteten börjar försämras.
Text: Maria Nöjd
Foto: ICRT