Testdatum: 2008-12-18 (publicerat i nr 1/2009), 2008-01-17, frontmatade 2008-03-28 (Nr 3/2008) och toppmatade 2008-08-29 (Nr 7/2008).

Artikel ur Råd & Rön nr 1/2009

Tvättar bra men knappast prisvärda

I det här testet presenterar vi flera större och dyrare tvättmaskiner. Visst är de bra – men är de värda pengarna?

Upp till 17 000 kronor kan du få betala för Miele W 3923 WPS, den dyraste maskinen i det här testet. Den tvättar väldigt rent, inte tu tal om den saken, den går tyst och den är lätt att sköta. Den sköljer till och med skapligt, något som är moderna, vattensnåla tvättmaskiners akilleshäl.

Men i Råd & Röns test i nr 3/08 fanns tvättmaskiner som kostade hälften eller mindre och också tvättade rent, sköljde skapligt och var lätta att sköta.

Vad får du för de extra pengarna?
Hållbarhet är något som Råd & Rön av naturliga skäl inte testar. När testet väl var klart skulle maskinerna ha försvunnit från marknaden.

På Mieles hemsida står det att deras tvättmaskiner håller i 20 år. Det har bevisats i ett test gjort av ett tyskt testinstitut. (Man brukar annars räkna med att en genomsnittlig livslängd på en tvättmaskin är 13 – 14 år.)
– Vad vi menar är att våra maskiner håller för normal användning i 20 år. Man kan ändå få räkna med en och annan reparation, säger produktchef Bo Göran Danielsson på Miele.

Teknik för tvättstugor

Miele 3923 WPS, och flera andra, dyra tvättmaskiner, har en motor som är frekvensstyrd, utan kolborstar*. Det är en teknik som ursprungligen är avsedd för tvättmaskiner i tvättstugor i flerfamiljshus, där maskinerna går praktiskt taget dygnet runt.

Avsikten är just att maskinen ska vara underhållsfri. På enklare maskiner slits kolborstarna ut efter några år och måste bytas.

Mieles maskin har en elektronisk våg som väger tvätten allt eftersom man lägger in den och sedan visar på displayen exakt hur mycket tvättmedel man ska dosera. Den har också en rad tilläggsprogram som exempelvis ett jeansprogram och ett så kallat outdoorprogram för skaljackor.

Men har man användning för alla de här programmen? 
De uppmuntrar ju dessutom till att köra maskinen halvfull och tvätta enstaka plagg, något vi lärt oss att vi inte ska göra av energisparskäl.
– Maskinens våg anpassar programmet efter hur mycket tvätt du har och minskar vattenmängden. Det är mycket mindre skillnad i energiåtgång i dag med moderna maskiner mellan att köra dem fulla med tvätt eller med enstaka plagg, säger Bo Göran Danielsson.
– Vi vet också att programmen används. Ett program för skjortor och blusar exempelvis, som gör att de inte blir skrynkliga, är populärt.

Gammal regel

Ronny Karlsson, testkoordinator på Råd & Rön, ställer sig tveksam till om man som konsument verkligen utnyttjar alla de olika specialprogrammen i tvättmaskinerna.

Men han håller med om att den gamla regeln att alltid köra maskinen full inte riktigt gäller längre.
– Det kostar två kronor för el och vatten att köra en maskin. Till det kommer tvättmedlet. Men vad kostar det inte både för miljön och plånboken att förstöra ett plagg genom att pressa in det bland andra plagg och köra det på fel program?

Att satsa på en tvättmaskin som förhoppningsvis håller i 20 år i stället för att satsa på en billigare och köpa en ny efter tio år borde vara bättre för miljön. Men några pengar sparar du knappast.  

*) Komponenter som leder strömmen i en elmotor.

Energisnåla maskiner ska bli ännu snålare

Nu ska energimärkningen bli tuffare. Men hur ska den se ut?

AAA – så står det på flera av de testade tvättmaskinerna. Det betyder att de är i bästa energiklassen och riktigt energisnåla. AAB är nästan lika bra men inte riktigt.

Den här märkningen känner nog de flesta av oss till och tittar efter när vi till exempel ska köpa tvättmaskin eller kyl och frys.

Energimärkningen har funnits i mer än tio år och ska enligt lag sitta på alla större elektriska hushållsapparater. Den går från A till G där A är bäst. Vid det här laget säljs nästan bara A-märkta produkter, det är bara torktumlare som fortfarande drar så mycket el att de flesta är C-märkta.

Nu vill EU-kommissionen ha en ny energimärkning.
– Det är hög tid att energimärkningen revideras, säger Helena Ahlkvist- Johansson, handläggare vid Energimyndigheten.
– Märkningen har bidragit till att få fram energisnåla produkter. Men den måste fortsätta att driva på utvecklingen, kraven ska helt enkelt bli strängare. Det är ju vad som händer med alla miljömärkningar.

Byts till siffror

EU-kommissionen föreslår att bokstäverna i märkningen ska bytas ut mot siffror.
– Jag håller med om att systemet måste uppdateras. Men man behöver inte ändra formerna för det. Energimärkningen är ett av få miljömärken som fungerar och som de flesta känner till. Det skulle behövas väldigt mycket information för att lansera ett helt nytt system, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges Konsumenter.

Beslut om den nya energimärkningen kommer troligen att fattas under året.

Text: Cristina Farm

Artikel ur Råd & Rön nr 7/2008

Tvättresultaten inte på topp

Toppmatade tvättmaskiner tar mindre plats och ger en bättre arbetsställning än frontmatade. Däremot tvättar de oftast sämre, visar vårt test av fyra toppmatade tvättmaskiner.

Svenskarna föredrar frontmatade tvättmaskiner. Marknadsandelen för toppmatade tvättmaskiner, där tvätten stoppas i upptill, är bara tio procent. I många andra europeiska länder är det precis tvärtom, toppmatade säljer bättre än frontmatade.

En anledning till varför frontmatade är populära i Sverige är att många vill utnyttja ovansidan av maskinen till annat.
– Många vill ställa en torktumlare på tvättmaskinen eller använda ytan som avställningsyta. Har man små barn används den ibland som skötbord. Det går ju inte med en toppmatad maskin, säger Berit Carlsson på Energimyndighetens Testlab.

Traditionellt har de toppmatade tvättmaskinerna alltid varit mindre än de frontmatade, även om det numera finns några frontmatade tvättmaskiner med mindre mått. Den lilla prisskillnaden mellan stora och små tvättmaskiner gör också att vi numera väljer allt större maskiner.
– Det innebär att man oftast kör maskiner som inte är fulla vilket är ett slöseri med energi och pengar, säger Berit Carlsson.

Bra arbetsställning

Den främsta anledningen till att välja en toppmatad tvättmaskin är platsbrist. Man kanske har ett litet badrum som bara rymmer en liten tvättmaskin. Många äldre föredrar också toppmatade tvättmaskiner, som ju ger en bekvämare arbetsställning, även om det ibland kan vara svårt att fiska upp strumpan som ligger längst ner.
– En annan fördel är om man glömt något plagg som skulle i tvättmaskinen. Då är det bara att stänga av tvättmaskinen och stoppa i det. Däremot kan toppmatade vara svårare att hantera för dem som har svaga händer, till exempel reumatiker. En toppmatad maskin har oftast både ytterlucka och två trumluckor. Båda händerna behövs oftast för att öppna och stänga trumluckorna.

Trots att bara tio procent av alla tvättmaskiner som säljs är toppmatade har många Råd & Rön-läsare efterlyst ett nytt test av toppmatade maskiner (det förra publicerades i nummer 1/05).

Tvättar sämre

Vårt nya test visar att toppmatade tvättmaskiner överlag presterar sämre än frontmatade. I det senaste testet av frontmatade maskiner (i nummer 3/08) fick den bästa modellen ett samlat betyg på 69. Den bästa toppmatade maskinen får inte mer än 57.

Betyget för tvättresultatet varierar mellan 5 och 6 för de toppmatade medan flera frontmatade hamnar på 7 och 8.
– Man märker tydligt att tillverkarna inte satsar på de toppmatade på den svenska marknaden, säger Ronny Karlsson, testkoordinator på Råd & Rön.

Under flera år har Råd & Röns tester visat att tvättmaskinerna inte sköljer ordentligt. Det här testet är inget undantag från den regeln – de fyra toppmatade sköljer lika uselt och till och med sämre än många av de frontmatade. En extra sköljning är ett måste för den som vill ha sin tvätt ordentligt sköljd.

De testade tvättmaskinerna förbrukar inte mycket vatten och energiförbrukningen är inte heller särskilt hög. De får också hyfsade betyg för hur lång tid det tar att tvätta, men däremot låga betyg för ljudnivån. Om tvättmaskinen ska stå i en tvättstuga är det kanske inget problem, men i små lägenhetsbadrum kan oljudet bli ett problem för dig och dina grannar.

Testpanelens omdömen om de toppmatade tvättmaskinerna

Text: Heléne Götberg

Artikel ur Råd & Rön nr 3/2008

Klarar inte få plagg

Vissa tvättmaskiner klarar inte att centrifugera när det är lite tvätt i trumman. Det visar Råd & Röns test av nio maskiner. Därför måste Berit Johansson numera tvätta sina kuddar hos sin syster, trots att hon har en helt ny tvättmaskin hemma i lägenheten.

Den gamla tvättmaskinen krånglade och torktumlaren hade gjort sitt. Det var med andra ord dags att köpa en ny tork- och tvättpelare. Berit Johansson, som bor i Huddinge, kollade vad som fanns på marknaden och köpte till sist tvättmaskinen Whirlpool AWO/D6730, eftersom den fick omdömet prisvärd i Råd & Röns förra test i nummer 3/07.

Till en början var allt frid och fröjd, men när hon skulle tvätta några kuddar fick hon problem. Centrifugeringen startade inte.
– När jag tog ut mina kuddar var de genomblöta. Jag satte på centrifugeringen om och om igen men det hjälpte inte, berättar Berit Johansson.

I stället fick hon ta med sig de dyngsura kuddarna till sin dotter för att centrifugera dem där. Någon vecka senare försökte hon tvätta en klänning separat. Men då strejkade centrifugeringen igen.

Känslig för obalans

Berit Johansson ringde till affären, där hon köpt tvättmaskinen, för att klaga och fick då veta att den här typen av maskin ofta är känslig för obalans, det vill säga få plagg i tvättmaskinen.
– En sensor känner av att det inte är jämvikt i trumman och då går inte centrifugeringen igång, berättade försäljaren.

Hon fick rådet att stoppa med några handdukar nästa gång hon tvättade ett enstaka plagg, men det hjälpte inte heller.
– Jag tycker att det är dåligt av försäljaren att inte upplysa om att det kan bli problem när man tvättar till exempel kuddar, säger Berit Johansson.

Att ta hand om en genomblöt klänning går väl an. Den går att vrida ur och hänga upp i duschen. Värre är det att tvätta kuddar, de går inte att vrida ur och torka, de ruttnar av allt vatten.
– Det kan väl inte vara meningen att jag ska slänga mina kuddar när de blir smutsiga. Det kan väl heller inte vara meningen att jag ska tvätta mina kuddar hos min syster?

Berit Johansson tycker att det är viktigt att ha en tvättmaskin som fungerar bra. Det finns ingen gemensam tvättstuga i hennes bostadsrättsförening och hon har en liten lägenhet och kan inte ha en massa genomblöt tvätt hängande överallt.

Ändå tycker hon att krånglet med maskinen är ett mindre problem för henne.
– Vi är två vuxna personer och vi tvättar inte maskiner med liten last så ofta. Det är värre för dem som har en stor familj, där kanske något barn kissar i sängen ofta eller där någon är sjuk. Då kanske man måste tvätta ett täcke eller en kudde varje dag.

Extra testmoment

Har Berit Johansson råkat ut för ett måndagsexemplar eller klarar tvättmaskiner i allmänhet inte att centrifugera när det är lite tvätt i trumman? För att ta reda på det lät vi lägga till ett extramoment i vårt test av nio tvättmaskiner.

Vid full last klarade samtliga maskineratt centrifugera hyfsat. Men när lasten var liten, i det här fallet en morgonrock, blev resultatet för vissa maskiner allt annat än bra.

Sämst gick det för Whirlpool AWO/D 4730, en lillasyster till Berit Johanssons maskin, och Gorenje WA 50120. Vid ett testtillfälle innehöll morgonrocken så mycket som tre liter vatten.

Leo Larsson, servicechef på Whirlpool, bekräftar att centrifugeringen inte startar när det blir obalans i tvättmaskinen.
– Alla moderna maskiner är numera utrustade med en obalanskontroll. Denna finns för att maskinen inte ska hoppa omkring och förstöra golvet. Det här går att läsa om i bruksanvisningen, säger han.

För andra tvättmaskiner är skillnaden i centrifugering mellan full och liten last inte lika stor. Med en sådan tvättmaskin är inte risken lika stor att hela golvet förvandlas till en bassäng när man tar ut tvätten.

Förändringar i tabellen

I nummer 3/08 publicerade vi ett test av nio tvättmaskiner. Som ett led i en planerad förändring av tvättmaskinstestet bytte vi de standardiserade, försmutsade tvättlapparna. I samband med det gjorde vårt labb ett misstag i beräkningen av tvättresultatet. Eftersom tvättresultatet har stor vikt i vårt samlade betyg, påverkas även det.

Vi tar denna händelse på mycket stort allvar och har gjort ett omfattande arbete med omtester och nya matematiska beräkningar av resultaten. Detta har påverkat tvättmaskinerna olika mycket, några positivt, några negativt.

Vi är nu övertygade om att vi har ett jämförbart test för de olika tvättmaskinsmodellerna.

Sköljer fortfarande dåligt

Den här gången har vi valt att testa små och billiga maskiner som tvättar mellan 5 och 6 kilo och kostar 3 700–9 500 kronor. Trenden går annars mot större maskiner, som tvättar mellan 7 och 10 kilo.

Frågan är hur många hushåll som har nytta av så stora maskiner. En stor tvättmaskin är varken bra för miljön eller ekonomin. Den använder mycket vatten och energi.

Den enda fördelen är att tvätten antagligen blir ordentligt sköljd.

När det gäller resultaten är det inte mycket nytt under solen. Tvättmaskinerna är överlag bra på att tvätta rent. Det är bara Cylinda Sverigetvätten som inte riktigt klarar av att göra sitt jobb.

Däremot fortsätter maskinerna att vara dåliga på att skölja, något Råd & Rön har slagit fast i många tester. Det är bara att konstatera att tillverkarna inte har tagit till sig av kritiken. Konsekvensen blir att vi konsumenter står med tvättmaskiner som tvättar bra men sköljer dåligt. Överlag är också de sämre maskinerna snabbare än de bättre, men ingen är väl intresserad av en kvick tvättmaskin som inte gör sitt jobb?

50 år med tvättmaskinstester

Ända sedan Råd & Rön började ges ut 1958 har tidningen skrivit om tvättmaskiner.

I nummer 8/1959 rapporterar Råd & Rön att Konsumentinstitutet, som då gav ut tidningen, får många frågor från allmänheten om tvätt, framför allt om vilken tvättmaskin man ska välja.

Utvecklingen på tvättområdet har enligt Råd & Rön varit enorm. Tvättmaskinen, som tidigare var tämligen ovanlig för hushållsbruk, står numera högst upp på många husmödrars önskelista. "Man beräknar att cirka två tredjedelar av alla svenska husmödrar fortfarande klarar sin stortvätt för hand. Uppskattningsvis vattentvättas cirka 130 kg kläder per person och år", rapporterar tidningen.

Institutet hade gjort en marknadsöversikt av de 112 tvättmaskiner som fanns på marknaden. Köpråden var desamma då som nu; välj en maskin utifrån familjens storlek, hur stort utrymme hushållet har och hur ofta familjen tvättar.

1965 presenteras det första testet av tvättmaskiner. Institutet har gjort tester tidigare, men det är först nu som resultaten redovisas i tidningen. Först ut är Major OEF 35 och Indesit K 3,5 i nummer 2. Tvätteffekten är mycket god för Major OEF 35 och mindre god för Indesit K 3,5. Major och Indesit var den tidens lågprismärken. Major har försvunnit från marknaden, men Indesit säljs fortfarande.

I nummer 1/65 av Råd & Rön varnar Konsumentinstitutet för så kallade tvättkulor, en sorts handapparater för tvätt. Genom att veva runt kulan  manuellt några minuter pressar man vatten och tvättmedel genom tvätten.

Institutet tycker att man ska undvika dessa tvättkulor. Tvättkulan återkommer då och då i Råd & Rön men 1974 förbjuds den av Marknadsdomstolen eftersom den är otjänlig för sitt syfte.

Text: Heléne Götberg
Foto: ICRT