Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Datorn som känselspröt

För 20 år sedan spreds webben över världen. 2007 lanserades Iphone för första gången. Nu kommer datorer­na som läser av våra känslor.

Kristina HöökKristina Höök är professor i interak­tionsdesign vid Tekniska högskolan i Stockholm. Hennes forskningsom­råde är samspelet mellan människor och datorer. När vi träffas för en intervju sätter hon direkt en ”klocka” runt min högra handled. Den ska mäta min puls och svettut­söndring. På bordet mellan oss läg­ger hon sin mobil, som visar en bild av en ”krok” som färgas gul-orange.

– Nu ska vi mäta om du är lugn el­ler stressad, säger Kristina Höök glatt. Den här gula färgen visar att du är lite spänd. Blir du lugnare går den över till grönt och sedan blått. Om du blir du stressad eller upprörd skulle den i stället slå över till rött.

Ett sådant sätt att börja en inter­vju kan göra den mest rutinerade journalist smått nervös. Men till min glädje ser jag att kroken snabbt börjar skifta i grönt. Intervjun flyter på bra. En sådan liten sensor kan känna hur du rör dig, blir varm, kall, upprörd eller lugn. Sensorn skickar data till en mobil eller en dator, där de kan sparas och användas av din sjukgymnast, terapeut eller läkare. Skräckscena­rio eller ett fantastiskt hjälpmedel? I framtiden kan det bli vardagsmat.

stressklockaEn samling specialister

I Kristina Hööks forskargrupp Mobile Life Centre finns en rad specialister på datavetenskap och teknologi förstås, men också en socialantropolog, en specialist på mode, en filmvetare, några som utvecklar interaktiva dataspel, indu­stridesigner, språkvetare, en dans­expert med flera. Allt arbete sker tvärvetenskapligt. Man samarbetar också med industrin, bland annat Ikea, ABB, Ericsson och Microsoft.

Deras forskningsområde kal­las interaktionsdesign och handlar om samspel mellan människa och maskin. Där kommer också den känslosamma dataforskningen in.

– Känslor sitter i hela kroppen, inte bara i hjärnan, säger Kristina Höök. Det är därför vi kan mäta stressnivåer med ”pulsklockan” du har på dig. Man kan också tänka sig att vi behandlar till exempel spin­delfobi med hjälp av en dator.

– Är du rädd för spindlar kan du få i uppgift att se på tre spindlar medan du har en sensor på dig. Första gången visar den säkert knallrött, sedan orange, sist gult. Du ser att du kan vänja dig vid att se en spindel.

Många möjligheter

Ett annat användningsområde kan vara sjukgymnastiken. Har du ont i en axel kan du få en sensor där, som vibrerar när du stelnar till. Då vet du att det är dags att göra dina övningar. Data kan också samlas in via sensorn, så att din sjukgymnast via nätet kan kolla dina framsteg.

Diabetespatienter kan samla in matdata och blodsockernivå i en ”datadagbok”. Patienter med psykiska besvär, till exempel ångest eller utbrändhet, kan också ta hjälp av datorer för att hålla koll på vad som gör dem stressade.

Andra konsumentvänliga föremål som Mobile Life Centre utvecklat är till exempel ett plastägg som är uppkopplat på internet. Ägget läggs i en blomkruka och skickar ut en signal när blomman behöver vattnas. De har också gjort ett mät­program för skidåkare. Programmet laddas ner i en mobil som sedan sätts i en sele på åkaren. Efter en runda får man en exakt utskrift på loppet. Data kan användas för att förbättra skidåkares träningspro­gam, och man kan också se om åkaren är starkare på en viss sida av kroppen och behöver träna upp musklerna mer på den andra sidan.

– Men en maskin ska givetvis aldrig ersätta en människa, betonar Kristina Höök. Sjukgymnaster, läkare och terapeuter måste förstås träffa sina patienter och följa upp behandlingen. Tekniken har dock en roll, även om den ännu är outvecklad.

Text: Ingrid Jacobsson