Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Dina skattepengar går till reklam

I år kommer olika reklamkampanjer uppmana dig att köpa fler tulpaner och att äta mer potatis. Och det är dina skattepengar som finansierar reklamen till dig själv.

Kanske har du sett annonserna på stan som mitt i smällkalla vintern lockar med "tulpaner ger vårkänslor" och uppmanar oss att "köpa hem en bukett i dag".

På annonsen syns också en liten EU-flagga, som informerar om att reklamen finansieras av EU. Eftersom EU finansieras av skattepengar betyder det alltså att dina skattepengar får bekosta reklam – som i sin tur riktar sig till dig.

Redan förra året, då tulpankampanjen lanserades, höjdes flera kritiska röster, och en av dem som ifrågasatte den var Jens Holm, dåvarande EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.
– Jag förstår inte varför man ska använda skattepengar till att marknadsföra produkter som borde kunna stå på egna ben. Tulpaner är ju bara en prydnadsgrej, det är ju inte som att marknadsföra nyttigare mat till barn. Inte heller syftar reklamen till att stimulera ekologisk eller rättvisemärkt handel, säger han.

EU finansierar halva kampanjer
Reklamen är en del av ett större program, där EU går in och till hälften finansierar marknadsföringskampanjer för olika jordbruksprodukter. Andra hälften av kampanjerna kommer från organisationer som sökt pengar för detta.

Att det blev just tulpaner som marknadsförs i Sverige beror på att en holländsk organisation ansökt om och fått pengar, och att EU förmodligen ansåg att Sverige, tillsammans med Finland och Danmark, var en bra marknad.

Sedan 2007 har EU-kommissionen spenderat drygt 160 miljoner euro, ungefär 1,6 miljarder svenska kronor, på programmet.

Syftet är att främja handeln av jordbruksvaror mellan länderna inom EU.
– Jordbrukssektorn är av tradition uppdelad så att folk i olika länder köper de varor som de alltid har gjort, men vi vill bryta dessa mönster och få varor att cirkulera fritt, förklarar Eric Degerbeck, presschef på EU-kommissionens representationskontor i Stockholm.

Svensk potatis och raps
En liten del av detta kommer också svenska producenter till gagn. Till exempel ska svensk raps och potatis marknadsföras.

I en artikel i tidningen Jordbruksaktuellt kan man läsa att organisationen Svensk potatis mål med sin kampanj är att få den svenska potatiskonsumtionen att öka från 45 kilo till 60 kilo per person och år.
– Det är berättigat att ställa frågor om hur vettigt det är att använda skattepengar till reklam, men med det här EU-programmet stödjer vi jordbrukare som i vissa länder kan ha det ganska svårt, och genom ökad konkurrens inom EU sänks så sänks priserna, vilket är bättre för konsumenterna, säger Eric Degerbeck.

Med på listan över produkter som ska marknadsföras finns en del kontroversiella produkter. Reklam för alkoholhaltiga drycker finns med, danskt griskött som fått mycket kritik likaså, och även det kontroversiella ljusa kalvköttet står med.

I ett land som länge har haft förbud mot reklam för alkohol kan man som svensk studsa till när man ser att vi nu är med och finansierar en reklamkampanj för fransk sprit i Ryssland.

Jens Holm är också kritisk till att kampanjerna snedvrider konkurrensen med andra varor. Han tar som exempel de holländska tulpanerna:
– I vissa utvecklingsländer, som till exempel Kenya, har man på inrådan av EU:s utvecklingsekonomer satsat på produktion och försäljning av snittblommor. Sedan kommer den här kampanjen som motverkar detta. Om jag var bonde i Kenya skulle jag känna mig lurad, minst sagt.

Text: Annika Berge

Exempel på varor som får reklamstöd

  • Olivolja (Italien)
  • Konserverad frukt och grönsaker (Rumänien)
  • Vin (Portugal)
  • Honung (Belgien)
  • Kyckling (Estland)