Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Egna pengar ger kloka barn

Barn lär sig mycket tidigt vad pengar är och vad de kan användas till, men hur man ska få dem att förstå pengars värde? Ett bra sätt är att ge barnen vecko- eller månadspeng. Låt dem få använda pengarna själva – och försök vara stenhård när pengen är slut långt före nästa utbetalningsdag.

Hur ger man sina barn en bra ekonomisk start i livet? Ja, inte är det genom att ge dem mycket pengar. Det bästa du kan ge dina barn är i stället en sund attityd till pengar och att se sambandet mellan arbete och belöning, och kanske låta dem längta lite innan de får den där nya prylen.

Som förälder bör man också inse att man fortplantar sina egna attityder till barnen. Vilken är egentligen din syn på pengar? Är du en tvångsmässig sparare eller sätter du gärna sprätt på pengarna? Vad vill du förmedla till dina barn och vad skulle du vilja undvika att föra över?

– Jag tycker att man ska involvera barnen ganska tidigt i familjens ekonomi, men givetvis på barnens nivå, säger Gunilla Nyström, familjeekonom på SEB.

– Det är också nyttigt att tidigt ge dem vecko- eller månadspeng, säger hon.

Bestäm målet

När man bestämmer hur stor vecko- eller månadspengen ska vara, är det viktigt att samtidigt komma överens om vad den ska användas till.

När det är klart – lägg på lite till så att de kan spara också. Låt barnen upptäcka att det faktiskt är möjligt att spara ihop till det efterlängtade dataspelet på några månader.

En fälla är att ge vecko- eller månadspeng och sedan ändå betala för det barnen vill ha – godis, biobiljetter eller prylar till kaninen. Trist, tycker barnen, som aldrig får ta upp sin plånbok för att betala i kassan.

Dessutom är det meningslöst från uppfostringssynpunkt. Ge barnen pengar, och låt dem sedan betala själva.
– Annars lär de sig aldrig att pengar faktiskt är en begränsad resurs och att man måste prioritera vad man ska köpa, säger Gunilla Nyström.

– Jag tror också att man ska lära barnen att pengarna har olika användningsområden genom att tänka sig att de ligger i olika "boxar".

Tänk i boxar

En "box" består av pengar som barnet har fått i gåvor av släkt och bekanta. De ska inte användas till shoppingrundan, utan till mer långsiktiga behov som bostad och utbildning.

En annan box är avsedd för sparande på medellång sikt, kanske till en snygg jacka, eller till reskassan när familjen åker på semester.

Ytterligare en innehåller pengar till löpande utgifter som godis, en latte på stan eller bio. Vid 16 års ålder omvandlas barn bidraget till studiebidrag och om familjen har råd kan det vara dags att låta tonåringen disponera pengarna själv. Men först ska ni tillsammans bestämma vad de ska räcka till.

Här är ett förslag:

  • Mamma och pappa betalar mat och husrum. (Det är självklart och lagen föreskriver det, men gör ändå en poäng av att det sker.)
  • Tonåringen betalar godis, bio, smink, dataspel och en del kläder.
  • Föräldrarna betalar specificerade kläder, exempelvis en vinterjacka, två par skor och en klänning till skolavslutning eller en skolfest om året.
  • Behöver tonåringen ytterligare pengar – låt honom eller henne tjäna ihop dem genom att hjälpa till med till exempel städning eller gräsklippning hemma. Specificera vad som ska utföras och kom överens om ersättningen.
  • Om du har råd, håll mobilkostnaderna utanför diskussionen och betala dem. Som förälder vill man inte riskera att kontantkortet är tomt när tonåringen är ute sent. Ett abonnemang är tryggast, men välj ett med avtal där man ringer gratis till ett visst antal kompisar.

Genomsnittlig vecko- och månadspeng för flickor och pojkar 2006

Ålder 7 8 9 10 11 12 13
Veckopeng 20:– 25:– 30:– 35:– 40:– 50:– 75:–
Ålder 13 14 15 16 17 18 19
Månadspeng 400:– 580:– 700:– 890:– 1 050:– 1 160:– 1 540:–

Källa: Swedbank, som gör undersökningen vart femte år. 

 

Till barnen:

5 smarta sätt att höja din veckopeng:

 

  • Börja med att ta reda på hur mycket andra ungdomar i din ålder får i vecko- eller månadspeng. Fråga dina kompisar eller titta i tabellerna här intill.
  • Om dina föräldrar kräver en motprestation gäller det att ta initiativet. Tänk i förväg igenom vad du kan erbjuda dig att göra. Det är smartare att erbjuda sig att göra något, än att vara en nejsägare.
  • Hänvisa inte till att dina syskon "gör ännu mindre", utan försök hålla diskussionen affärsmässig. Kanske gör du något som ingen tänker på? Berätta det i så fall.
  • Samla pluspoäng i förväg. Exempelvis genom att städa rummet utan att mamma eller pappa behöver tjata.
  • Ibland kan det vara smart att komma överens om en grundmånadspeng som du kan höja genom att hjälpa till hemma. Tillsammans gör ni upp en lista över vad du kan göra och vad du får för de olika sakerna.

Till föräldrarna:

4 råd när du ska förhandla med barnen:

  • Låt barnen få rätt ibland, det kostar dig inget. Som tv-psykologen Dr Phil brukar säga: Vill du ha rätt, eller vill du vara lycklig?
  • Sträva efter samarbete. Överskölj inte barnen med information, utan försök lösa saken tillsammans. Men det måste vara äkta, annars blir budskapet: "Nu ska vi samarbeta och du ska göra som jag säger!"
  • Behåll lugnet. Om du släpper fram ilskan betyder det att du i princip har förlorat.
  • Förbered dig. Ta reda på vad andra ungdomar har i månadspeng. Ha ett hum om vad en biobiljett och en påse godis kostar. För att inte tala om den nya spelkonsolen som "alla andra har".

 

Ida Ödman Holmqvist, fotografiIda Ödman Holmqvist, 15 år, Stockholm:

"Pengarna från extrajobbet går till moppekortet"
Ida är "den i familjen som har mest pengar", skämtar hennes mamma. Ida håller nämligen mycket god ordning på sin ekonomi och de 630 kronor hon får i månaden räcker gott och väl till hennes behov.

Det är halva barnbidraget, plus 80 kronor i godispengar, alltså för att jag inte äter godis, förtydligar hon.

Trots att hon får pengar över varje månad har Ida försökt höja sin månadspeng, hittills utan framgång. Men nästa år, när hon fyller 16, har mamma nästan lovat att hon ska få hela studiebidraget själv.

I dag betalar Ida själv smink, nöjen och sina kläder, utom ytterkläder, stövlar, träningskläder och utrustning eller sportskor. Ida tjänar också egna pengar – förutom månadspengen hem ifrån. Hon dömer innebandy matcher på helgerna och får 110–120 kronor per match, beroende på spelarnas ålder.
– De pengarna lägger jag undan, säger hon.

I sommar har Ida konfirmerats. På önskelistan stod en mo ped som också blev presenten från familj och släkt.
– Men moppekörkortet ska jag betala själv, tillägger hon.

Ida har just fått sitt första bankkort, och nu sätter mamma in månadspengarna på hennes konto på banken. Fast Ida föredrar att handla med kontanter.
– För då är det lättare att se hur mycket man har kvar.

 

Mattias Rosquist, fotografiMattias Rosquist, 16 år, Nacka:
"Jag fick höjt när jag började hjälpa till mer"

– När jag fyllde 16 fick jag höjd månads peng till 600 kronor i månaden. Förut hade jag 400. Det var jag som gick till mamma och sa att jag ville ha höjt. Först var hon tveksam, men när jag lovade att hjälpa till mer hemma sa hon ja.

Så nu lagar Mattias mat en dag i veckan, ska hålla ordning i sitt rum, handlar mat ibland och passar sin lillasyster Nellie, som är 1,5 år.

Pengarna får han använda till nöjen, hans föräldrar köper alla nödvändiga kläder.
– Men vill jag ha mer kläder än det nödvändiga måste jag betala själv.

Tyvärr brukar inte pengarna räcka månaden ut för Mattias. Efter 2–3 veckor är de oftast slut. Och då får Mattias klara sig utan.

Mattias medger att han är dålig på att spara. Inte för att det saknas sparmål – drömmen är en ny dator.
– Men jag har gett upp att försöka spara själv. Han har även försökt att få disponera hela barnbidraget själv, men inte haft någon framgång.
– Men om jag lovar att jag ska börja spara lite, kanske det går, säger han hoppfullt.

 

Elis Henriksson, fotografiElis Henriksson, 6 år, Värmdö:
"Jag sparar till ett körkort såklart"

Elis har precis börjat få veckopeng.
– Jag får 20 kronor i veckan och det köper jag godis för. Fast inte för allt, ibland sparar jag också, berättar han.

Elis bor i villa på Värmdö tillsammans med mamma Erika och pappa Mats och det finns gott om barn i området.

Det var när en lekkamrat till Elis började få veckopeng som hans föräldrar tänkte att det kunde vara dags att låta även Elis börja ha egna pengar. Speciellt som Elis är en klok liten sexåring, som inte slösar bort allting på godis.

Elis tycker att det är kul att kunna köpa saker för egna pengar. I dag har han varit och handlat med mamma och köpt spelkulor, en nyckelring med en glassgubbe och lite annat smått och gott.

Det är sommarlov och då kan man kosta på sig lite extra. Dessutom samlar han på Pokemonkort och de betalar han också själv.
– De är orimligt dyra, tycker hans mamma. Femtio kronor för några få kort.

Varje lördag får han sin veckopeng, och då är det raka spåret till godisaffären. Fast den här veckan glömde både han och hans föräldrar bort veckopengen på lördagen, så då fick han sin tjuga på onsdagen i stället. Det är därför han kan handla fast det är mitt i veckan.

Elis berättar att han har en hel femhundralapp hemma. Och på frågan om han sparar till något särskilt svarar han blixtsnabbt: Till ett körkort såklart!
– Fast jag ska inte köra fort, betonar han.

Text: Annika Rosell
Foto: Jenny Gaulitz