Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Ekomat – klimatbov eller miljöräddare?

De senaste åren har intresset för ekologisk mat exploderat. Oron för klimatet och miljöfarliga gifter har fått oss att välja ekologiska alternativ i affären. Nu menar en grupp forskare att det ekologiska jordbruket är sämre för miljön. Men det är långt ifrån alla som håller med.

Intresset för ekologisk mat hade ökat stadigt under flera år när Al Gores film, En obekväm sanning, kom ut hösten 2006.
– Då märkte vi att intresset för Kravmärkta produkter ökade rejält. Och sedan dess har försäljningen fortsatt att öka, trots lågkonjunkturen, berättar Kristin Cooper, pressansvarig på Krav.

Förra året ökade försäljningen av ekologiska produkter med 40 procent, och ungefär 1 000 nya Krav-märkta produkter introducerades på marknaden. Från några brunprickiga bananer som enda ekologiska alternativ tillhandahåller nu butikerna allt från ekologisk läsk och godis till ekologisk surkål.

Ekologisk mat har blivit det miljövänliga och hållbara alternativet för den medvetne konsumenten, ett enkelt val i mat affären för den som vill värna om miljön. Detta trots att Al Gores film handlade om klimatförändringar, något som ekologisk mat faktiskt inte påverkar nämnvärt.

Men nu har några forskare ifrågasatt hur bra ekologisk mat egentligen är för miljön och klimatet. Vi presenterar de argument för och emot ekologisk mat som förekommer i debatten.

Nej till ekologiskt lantbruk: Ekologiskt är inte hållbart

– Det ekologiska jordbruket har för många blivit synonymt med begreppet uthållighet, men vi anser inte att ekologiskt jordbruk är hållbart. Inte om man med hållbarhet menar att man ska kunna försörja hela jordens befolkning med ekologisk mat, säger Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU).

Han och några andra forskare vid samma universitet gick i somras ut i en rad debattartiklar och ifrågasatte den miljömässiga vinsten med att ställa om till ett ekologiskt jordbruk. Enligt deras forskning är ett ekologiskt jordbruk sämre ur miljö- och klimatsynpunkt än det konventionella eftersom det ekologiska ger sämre avkastning.

För att producera lika mycket ekologisk mat som konventionellt framställd mat måste man ta mer mark i anspråk för att väga upp den minskade skörden. Och eftersom jordbruksmark är sämre på att ta upp koldioxid, och läcker mer näringsämnen än till exempel skogsmark, är dessa forskares slutsats att ekologiskt jordbruk är sämre än konventionellt jordbruk.

Inte jämfört per hektar odlad mark, men per producerad mängd mat.
– Det finns många negativa aspekter av den konventionella odlingen, men vi tror inte att ekologisk odling är lösningen, säger Thomas Kätterer, professor i växtnäringslära vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Sverige är inte självförsörjande på mat i dag. Om vi vill att 100 procent av vår odling ska vara ekologisk har vi två alternativ. Det ena är att vi omvandlar skog till åkermark. Det andra alternativet är att vi importerar mer mat från utlandet. Men då exporterar vi bara våra miljöproblem, säger Thomas Kätterer.

Jordbruket har i dag stor påverkan på klimatet eftersom det förbrukar stora mängder energi i form av olja, el och fossilgas. Jordbruket använder sig av fossila bränslen bland annat i form av diesel till traktorer, och naturgas till produktionen av konstgödsel.

Konstgödsel framställs genom att man utvinner kväve från luften, som till 78 procent består av kvävgas. För det krävs energi, som i dag främst kommer från naturgas.

– Men det skulle gå lika bra att använda vatten- vind-, sol- eller bioenergi för att framställa konstgödsel med kväve, menar Thomas Kätterer. Om man inte använder bekämpningsmedel mot ogräs måste man ha mekanisk ogräsbekämpning i stället, och det kräver också energi.

Mindre bekämpningsmedel

Att ekologisk mat skulle sprida mindre gifter i naturen, och vara mer hälsosam, tror han inte heller på.
– I dag används det mycket mindre mängder kemiska bekämpningsmedel än tidigare. Och det som finns kvar i maten är så oerhört små mängder att de inte  är skadliga. Alla växter producerar naturliga gifter som skydd mot skadeinsekter, och dessa finns generellt i betydligt högre koncentration i växterna än den av bekämpningsmedel – i många fall tusen gånger högre. Kroppen kan inte skilja mellan naturliga eller syntetiska gifter. Många naturliga gifter är också mycket mera potenta än växtskyddsmedel. Ett så giftigt ämne som koffein skulle man inte få använda i jordbruket, säger Thomas Kätterer.

– Man får i sig mer naturligt gift i en kopp kaffe än mängden bekämpningsmedelsrester i maten under ett helt år, tillägger Holger Kirchmann.

Inte mindre övergödning

Ett stort problem för jordbruket är näringsläckaget av kväve och fosfor från åkrarna ut i vattendrag, och som till slut resulterar i övergödning av bland annat Östersjön. Detta är ett problem både inom den konventionella odlingen och den ekologiska.

Nyligen publicerades en rapport från SLU där man visade att det var mindre näringsläckage från ekologiska gårdar. Orsaken anges vara att det på ekologiska gårdar med djur odlas eget foder i stället för att man importerar foder utifrån. Gödsel sprids också från den egna gården över de åkrar där fodret odlas.

Men Lars Bergström, professor i vattenvårdslära på SLU, håller inte med.
– Man har bara tittat på siffror på den näring som går in i jordbruket i form av foder och gödsel, och det som tas ut, men man har inte mätt det som verkligen försvinner ut från jordbrukens dräneringssystem, säger han.

Lars Bergstöm menar att näringsläckaget är likartat, mätt per areal inom såväl ekologiskt som traditionellt jordbruk. Men om man jämför per kilo skördad gröda så är läckaget större inom ekojordbruket eftersom avkastningen är lägre.

Ja till ekologiskt lantbruk: Bättre för utvecklingsländerna

Men det är långt ifrån alla forskare som håller med. Debattartiklarna som publicerades i somras väckte en stark motdebatt, och flera andra forskare, även de från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, ifrågasätter deras slutsatser.

En av dem är Jan Bengtsson, professor i ekologisk miljövård. Han menar att resultaten bara är en del av sanningen.
– Det är inte så enkelt att jämföra ekologisk och konventionell odling. Till exempel så jämförs i några artiklar provytor med en i princip ekologisk växtföljd som odlas antingen med eller utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Detta är en jämförelse av effekten av konstgödsel och bekämpningsmedel, inte av dagens ekologiska och konventionella odling på riktiga gårdar i jordbrukslandskapet. Jämförelsen är vetenskapligt korrekt, men i det här fallet irrelevant, säger Jan Bengtsson.

– Det finns inga enkla svar, men ekologiskt jordbruk har potensial att långsiktigt lösa de problem som finns i jordbruket i dag, säger han.

Erik Steen Jensen, professor i agronomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, säger att skördarna visserligen blir mindre om man börjar odla ekologiskt i västvärlden, men att de kan blir högre i utvecklingsländerna i områden där man använder metoder som utarmar jorden.
– Extremt fattiga bönder i utvecklingsländerna, som inte har råd att köpa handelsgödsel eller pesticider, kan få större skördar och större försörjningstrygghet med ekologiskt jordbruk, säger han.

En fråga som både Erik Steen Jensen och Jan Bengtsson också tar upp är vad vi väljer att göra med maten när den väl är producerad. Ungefär hälften av Sveriges spannmål går i dag till djurfoder, och ungefär en tredjedel av den mat vi producerar går till spillo eller slängs.
– Ur klimatsynpunkt är det kanske viktigare att låta djuren beta på gräsmark, och att spannmålen blir människomat, säger Jan Bengtsson.

Thomas Kätterer och Holger Kirchmann håller med om att det bästa för miljön är att äta vegetariskt och att inte slänga maten, men Lars Bergström menar att rådet att äta vegetariskt är paradoxalt.
– Djuren behövs för att de ekologiska gårdarna ska få stallgödsel, säger han.

Eniga på en punkt:

Både de ekokritiska och de ekopositiva forskarna är dock eniga om att jordbruket i dag måste utvecklas för att bli mer miljövänligt och hållbart. Båda grupper vill skapa ett hållbart jordbruk som inte utarmar jorden och som kan föda kommande generationer.

Thomas Kätterer och Holger Kirchmann menar att det bör ske med modern, konventionell odling, där man använder grönt handelsgödsel.
– Grönt kvävegödsel som produceras med hjälp av förnyelsebar energi och luftkväve samt grön fosforgödsel som produceras ur avloppsslam och slakteriavfall löser växtnäringsförsörjningen i framtidens jordbruk.

Jan Bengtsson och Erik Sten Jensen anser att det ekologiska jordbruket har störst möjlighet att vara det miljövänliga och hållbara alternativet.
– Varken den ekologiska eller konventionella odlingen kommer i framtiden att se ut som det ser ut idag, och det är förmätet att tro att man i dag har alla svar på morgondagens frågor, säger Jan Bengtsson.

För och emot – en snabbguide om ekologisk odling

Ekologiskt jordbruk skiljer sig från det konventionella genom att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte får användas. De enda metoder som man inom det ekologiska jordbruket får använda för att undvika att ogräs, skadedjur och sjukdomar får fäste är växelbruk, där grödorna varieras. Där ingår vall och ärtväxter, växter som binder kväve, i växtföljden. Som näring använder man stallgödsel. Dessa metoder används även inom det konventionella jordbruket, men inom det  ekologiska jordbruket är det de enda tillåtna metoderna.

Inom det ekologiska jordbruket strävar man efter att de djur som föds upp ska få mat som främst har odlats på samma gård. Djuren får också gå fritt och vistas ute längre tid än på gårdar med konventionell uppfödning. Regeringens mål är att den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 minst bör uppgå till 20 procent av landets jordbruksmark. År 2008 var den siffran knappt 10 procent.

Text: Annika Berge



Milöproblem som jordbruket orsakar Argument mot ekologisk odling Argument för ekologisk odling
Klimatpåverkan Ekologiskt jordbruk ger sämre avkastning och därför måste mer mark användas, vilket är sämre ur klimatsynpunkt. Konstgödsel kan framställas med förnyelsebar energi. Om vi i väst slänger mindre mat och äter mindre kött behöver vi inte odla mer. I utvecklingsländerna kan ekologisk odling öka skörden.
Bekämpningsmedel i naturen De bekämpningsmedel som används i Sverige i dag är säkra och används i mycket små mängder. Ekologisk odling utan ogräsmedel minskar skördarna och man måste även använda mekanisk bekämpning, vilket kräver energi. Rester av kemiska bekämpningsmedel som används mot skadedjur och ogräs i det konventionella jordbruket kan hamna i naturen och skada andra arter än de avsedda.
Bekämpningsmedel i maten Det rör sig om så små mängder att vi inte mår dåligt av det. Vi får i oss mer naturliga gifter genom maten än syntetiska. Det finns små mängder av bekämpningsmedel kvar i den mat vi äter, och vi vet inte de långsiktiga följderna.
Mångfald Det är viktigt med biologisk mångfald, men jordbruket är inte främst till för att skapa mångfald. Genom att producera maten på en mindre yta finns det dessutom mera utrymme för till exempel naturreservat. Den biologiska mångfalden, artrikedomen, gynnas av ekologiskt jordbruk eftersom man inte använder kemiska bekämpningsmedel. Här finns en varierad växtföljd med stor andel vall samt djuruppfödning och växtodling på samma ställe.