Hoppa till innehållet
Läs mer

En smutsig bomullsbyk

Bomull är naturligt och låter huden andas. Men det är också en råvara som bygger på slavarbete och miljö förstöring. Nu synas bomullens påverkan på miljö och människor.

Publicerad

Efter det att arbetsförhållandena och miljöpåverkan från klädindustrins syfabriker granskats och kritiserats har nu turen kommit till klädernas råvara: bomullen.

Och det är ingen vacker bild som målas upp. Enorma mängder bekämpningsmedel, konstbevattning som leder till ekologiska katastrofer samt ett modernt slaveri är resultatet av vårt sug efter den ”naturliga” bomullen. Värst är situationen i Uzbekistan, där konstbevattningen av den törstiga bomullen nästan helt tömt den stora Aralsjön.

Sedan 60-talet har sjöns volym krympt med nästan 80 procent. Under skördetider kommenderas folket, skolbarn inkluderade, ut i fälten för att plocka grödan. Den här bomullen hamnar sedan i svenska kläder.

– De flesta företag säger att de inte vet var bomullen kommer ifrån, men med tanke på att Uzbekistan är världens tredje största exportör av bomull är det troligt att denna bomull finns i svenska kläder. Många av våra kläder kommer också från Bangladesh, och de importerar mycket bomull från Uzbekistan, säger journalisten Gunilla Ander, som länge har bevakat bomullsindustrin.

Nyligen kom hennes bok Bomull en smutsig historia ut.

Jordbruksstöd pressar priser

Kan man säga att vår möjlighet att köpa t-shirts för 69 kronor styck bygger på slavarbete och miljöförstöring?

– Ja, det tycker jag att man kan säga. Men det är inte den enda orsaken; jordbrukssubventioner och prisdumpning bidrar också, säger Gunilla Ander.

Bomullsodlarna i bland annat USA backas upp av ett rejält jord bruksstöd. Detta leder till ett överskott av bomull på marknaden, vilket i sin tur leder till prisdumpning.

Världshandelsorganisationen WTO har beordrat länderna i väst att avskaff a stödet, eftersom det bryter mot WTOs regelverk, men stödet fortsätter att betalas ut. Bomullsodlare från Västafrika har länge fört en ojämn kamp för att få bort det otillåtna jordbruksstödet så att de ska kunna konkurrera på lika villkor.

Modern slavhandel

Gunilla Ander jämför västvärldens sätt att styra priset på bomullen med ett slags modern slavhandel, där afrikanska bönder tvingas att arbeta utan att få ordentlig ersättning eftersom västvärlden håller priserna nere med subventioner.

Bomull kräver också stora mängder bekämpningsmedel, något som förgiftar människorna som odlar den och naturen runt omkring. Många bekämpningsmedel som används i u-länderna är sedan länge förbjudna i västvärlden.

Som du beskriver bomullen med alla dess problem, är det ens försvarbart att odla bomull?

– Nej, inte i den utsträckning och på det sätt som nu sker. Det kan inte vara rätt att förgifta så många människor och förstöra jordar.

Bojkott av uzbekisk bomull

Enligt Gunilla Ander finns det dock en ljusning i bomullseländet. De senaste åren har flera företag börjat intressera sig mer för varifrån bomullen kommer. I England har Tesco och Marks & Spencer’s infört spårningssystem för att ta reda på detta, och de bojkottar bomull från Uzbekistan.

I Sverige har även Hennes & Mauritz börjat spåra sina bomullstygers ursprung. Det fi nns även alternativ till bomull, som lyocell från träcellulosa och syntetfi brer. Gunilla Ander tipsar om att välja alternativa material eller välja kläder som är märkta på något sätt.

– Antingen om de är miljöeller rättvisemärkta eller att bomullen är ursprungsmärkt. Jag väljer själv gärna bomull från Västafrika; jag vet att det finns många bra initiativ där, säger Gunilla Ander.

SIFFROR OM BOMULL

  • Bomull odlas på 2,5 procent av jordens åkerareal, och på denna yta sprids 11 procent av jordens bekämpningsmedel
  • Av de drygt 100 miljoner människor i världen som lever på bomullsinkomster är 90 procent från u-länderna och brukar åkerplättar på mindre än 2 hektar.
  • Tillsammans betalar USA, EU och Kina ut bomullsstöd för 45 miljarder kronor – en lika hög summa som värdet på världens samlade jordbruksexport.
    TEXT: ANNIKA BERGE