Hoppa till innehållet
Läs mer

Inga fria bredbandsval på landsbygden

I glesbygden får många boende nöja sig med den enda bredbandsleverantör som finns. Andra leverantörer vill inte göra de investeringar som krävs för att kunna erbjuda kunderna alternativ.

Publicerad

Jan Höglund bor i Sillbo, en liten by nära Huddunge i Uppland. I byn bor det drygt 300 familjer, och där är Telia enda alternativet.

– I städerna finns ju möjligheten att ta ett ADSL-abonnemang som går via vanliga telefonledningar, men vi som bor på landet har inte alltid denna möjlighet. Här verkar det som om Telia har monopol, inga andra vill leverera bredband eller kabel-tv via telefon till oss, säger han.

Jan Höglund köper för tillfället ett paket med IP-telefoni, bredband och kabel-tv av Telia, men eftersom han inte är nöjd med IP-telefonin skulle han vilja ha ett vanligt telefonabonnemang och köpa bredband av en annan operatör.

– Man vill ju också kunna välja bort en leverantör om den inte sköter sig, säger han. Han frågar sig hur det kan komma sig att bredbandsföretagen lämnar landsbygden åt sitt öde.

– Man undrar om bredbandsleverantörerna har delat upp marknaden mellan sig eller varför lite drygt 300 hushåll inte är en marknad som fler vill slåss om, frågar sig Jan Höglund.

Dyrt och krångligt
Teliasonera äger accessnätet, det telefonnät som går från telestationen till telefonjacket i bostaden. Andra operatörer har rätt att installera sin bredbandsutrustning på telestationerna och kan på så vis erbjuda bredband via telefonjacket.

– Det är en stor investering att förbereda för ADSL i telestationerna, och det måste finnas ett visst kundunderlag för att operatörerna ska få sina pengar tillbaka efter en sådan installation, säger Peter Ekstedt, presschef på Post- och telestyrelsen.

På vissa stationer finns det inte heller plats för utrustning eller kopplingsmöjlighet till accessnätet. I dag finns det inget krav på bredbandsleverantörerna att tillhandahålla bredband till alla.

– Det finns krav på att alla har rätt till telefoni, och regeringen vill utöka detta krav till att också innefatta bredband, säger Peter Ekstedt.

Mobilt bredband
Ett alternativ är att använda sig av mobilt bredband via 3G-nätet. Problemet är då att det måste finnas tillräckligt med täckning för att bredbandet ska fungera. Även om det finns kartor som visar hur bra täckningen är i olika delar av landet är dessa ofta beräknade på hur bra täckningen är utomhus, medan täckningen inomhus kan vara betydligt sämre.

För att vara säker på att man tecknar ett abonnemang med ordentlig täckning kan man skriva ett separat avtal där man begär öppet köp till dess att man har testat täckningen. Men ett mobilt bredband är inte ett alternativ för Jan Höglund.

– Vanlig mobiltelefon fungerar knappt här, bara vissa abonnemang om man står på vissa ställen, säger han.

Peter Ekstedt berättar att det finns projekt på landsbygden där man går tillsammans i byalag för att dra fiberledningar till byn. Fördelen med fiberledning är att den kommer att hålla för framtidens krav på till exempel högupplöst tv.

– Det är ett problem att inte kunna välja, men samtidigt är inte det här den mest utsatta konsumenten. Det finns de som inte kan få något bredband alls, säger Peter Ekstedt.

TEXT: ANNIKA BERGE