Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Kontokort ökar köplusten

Dålig koll på pengarna? Lämna kontokortet hemma och använd kontanter i stället. Då handlar du mindre, visar forskning.

Att handla med kontokort blir allt vanligare. Och inte lär kortköpen bli färre nu när handlarna har förbjudits att ta ut en avgift för detta. Tvärtom kommer de att öka ännu mer, spår de flesta bedömare.

En och annan småhandlare som brottas med låg omsättning muttrar förstås. Nu är det ju hon eller han, och inte kunden längre, som får betala de där extrakronorna till banken. En såld kvällstidning, glass eller mjölktetra innebär kort sagt rena förlustaffären för handlaren om den köps med kort.

Men om konsumenterna alltså kan ha anledning att le, åtminstone till en början, har bankerna och kreditkortsföretagen desto större skäl att jubla. Här väntas ännu högre vinster – i en transaktionsbusiness som man redan tjänar flera miljarder kronor på. Årligen.

Kostnaderna för kontanthanteringen minskar ju samtidigt som kortavgifterna från kunderna och inbetalningarna från handlarna fortsätter att strömma in.

Men konsumenterna drog det kortaste strået. Kontoköpen blev förvisso ”gratis” över en natt, men eftersom handlarna inte längre har någon rätt att ta ut avgift på kundernas kortköp tvingas ju de i stället öka priserna på sina produkter.

Väcker köplusten
Och i takt med det ökande kortanvändandet kommer troligtvis också konsumtionen att öka. Flera forskningsstudier från 1970-talet och framåt visar nämligen att vi är mer villiga och benägna att konsumera om vi betalar med kort i stället för med kontanter.

Människor som handlar med kontokort gör till exempel större inköp per butiksbesök, och restaurangdricksen blir större när betalningen görs med kort.

Av de studier som gjorts framgår det också tydligt att kortanvändare är mer benägna att underskatta eller glömma bort det belopp som spenderas på nya inköp.

– Det är enklare att betala när man inte ser pengarna, då upplevs inte köpet lika mycket som en förlust. Man lämnar bara fram sitt kort och knappar in några nummer. Det är först när man kollat upp sina konton som man kanske drar öronen åt sig.

Det säger Amelie Gamble, konsumtionsforskare och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon har bland annat skrivit en avhandling om pengar och pengars värde, och enligt henne väcks köplusten särskilt till liv om man handlar med ett kreditkort.

– Då kan man lätt uppleva att det inte finns något övre tak för hur mycket man kan spendera, och då blir det också lättare att skjuta upp saker och ting på framtiden. Man behöver helt enkelt inte tänka på det för stunden.

Mer återhållsam
Men med kontanter är det en annan sak, fortsätter Amelie Gamble.

– Man blir mer återhållsam. När man ska betala kontant för något tittar man oftast mer på pengarna än vad man faktiskt får för pengarna. Då kan köpet kännas mer som en förlust än en vinst.

Kort sagt – ju fler kort desto högre konsumtion. Kan detta rent av vara en av huvudorsakerna till att bankerna och Svensk Handel så länge trummat för att vi ska handla mer med kontokort och mindre med kontanter? Kanske handlar det inte bara om det vi hittills fått höra – om att sänka kostnaderna för kontanthanteringen och att avvärja risken för rån?

– Det är inget jag kan bekräfta, säger Amelie Gamble. Men det ligger säkert något i det i och med att det finns forskning som visar att det faktiskt är enklare att handla med kort än med kontanter.

– Det är samma sak med öppet köp. Handlarna tjänar på det. Om man väl har köpt och burit hem en sak går man inte så lätt tillbaka med den till butiken igen.

Kontantlösa samhället
Henry Montgomery, professor i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet, kan inte heller ge några belägg för att ett av huvudsyftena med ökad kortanvändning skulle vara att blåsa på konsumtionen.

– Det vågar jag inte påstå. Men bankerna tjänar stora pengar på korthandeln, och på den punkten måste det ske en förändring. Över huvud taget har de ju skinnat människor på jag vet inte hur mycket pengar på sådana här kort- avgifter, fondavgifter likaså. Benägenheten att handla mer om man använder kort tror dock Henry Montgomery är ett övergående fenomen.

– Ett kort känns fortfarande inte som riktiga pengar, inte för mig i alla fall. Men vi lever i en övergångsperiod med ständigt nya tekniska förbättringar, och mycket snart kommer allt vi handlar att hanteras med kort. Allt går med en rasande fart, och jag är övertygad om att den här övergången kommer att gå väldigt fort. Men hur fort?

– Fem år, kanske. Jag är ingen expert, men med mina observationer från golvet kan jag se hur fort det har gått hittills. Majoriteten plockar ju fram sina kort bara för att köpa godis eller en baguette eller liknande. Till och med många barn har ju kort numera. Tekniken kommer helt enkelt att förbättras avsevärt, vilket i sin tur kommer att skynda på användandet, menar Henry Montgomery.

– Till slut kommer vi att tycka att korten är precis lika verkliga som sedlar och mynt, om inte verkligare. Vem vet, snart kanske det kommer upp varningssignaler i ens mobiltelefon i någon form

– ”Nu har du snart slut på kontot”, eller liknande. Nu, när också 50-öringen precis har försvunnit, tror alltså Henry Montgomery att vi snart kommer att leva i ett kontantlöst samhälle. Men kommer konsumtionen då att öka ännu mer?

– Nej, det tror jag inte. Vi kommer att vara minst lika försiktiga med våra tillgångar som tidigare. Det var på samma sätt som när mynten ersattes av sedlar. Jäkla papperslappar, tänkte man i början. Abstrakta och konstiga när man jämförde dem med de vackert glänsande mynten. Men till slut blev även sedlarna laddade med ett värde, och vi vande oss vid dem. Det är det det handlar om, menar Henry Montgomery.

En vanesak
– Det tar lite tid, och till en början jämför man med det gamla, men när den jämförelsepunkten är borta är det som förut. Man har vant sig. På samma sätt som man i dag har blivit van att knappa in sig på en dator för att se vad man har på sitt eget konto.

– Det enda som kan bromsa utvecklingen är väl att bankerna fortsätter att ta ut avgifter för varje transaktion, vilket missgynnar näringsidkarna som säljer småsaker. 


Vad använder du – kort eller kontanter?


Gunnel Nordgren, 69, pensionär, Järfälla:

– Kontanter. Då känner jag att jag har kontroll över det jag handlar och vad jag gör av med. Jag har kort, men det använder jag sällan och aldrig till småsaker.


Anders Lind, 65, ingenjör, Kungsängen:

– När jag köper lite större prylar handlar jag med kort, men annars handlar jag alltid med kontanter. Det är väl en vana. Men kanske kommer man att använda kortet oftare nu när det har blivit förbjudet för affärerna att ta ut en avgift.


Ann-Sofie Eriksson, 20, studerande, Uppsala:

– Kort! Jag tycker inte om kontanter. Så fort jag får kontanter går jag till banken och sätter in dem. Jag har hört vissa säga att de gör av med mer pengar om de handlar med kort, men själv tror jag faktiskt att jag handlar mindre.


Susanna Solberg, 24, studerande, Eskilstuna:

– Kort, därför att det är enklast. Men jag tror nog att jag handlar för mer när jag gör det. Om jag skulle köpa ett klädesplagg för 200 kronor i kontanter skulle det kännas mer än om jag handlade med kortet.


Alexander Kjellgren, 25, studerande, Gävle:

– Numera använder jag alltid kort. Har man kontanter svider det mer i plånboken, men med kort tänker man inte på det lika mycket.

 

TEXT: PONTUS OHLIN