Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Ny matmärkning förvirrar

Sedan en tid kan man se en ny märkning på matförpackningarna. Livsmedelsföretagen, som har tagit fram märkningen, anser att den underlättar att göra hälsosamma val i butiken. Men enligt kritikerna kan den förvilla oss att tro att vi äter mer hälsosamt än vi verkligen gör.

Svenskar blir allt fetare, mättat fett är farligt, många livsmedel innehåller på tok för mycket salt och vi bör inte äta så mycket socker. Mat- och hälsolarmen avlöser varandra och med dem kommer krav på åtgärder.

Skatt på skräpmat är ett förslag, men också mer information till konsumenterna om vad som är bra och nyttig mat, och vilken mat man ska undvika.

Som svar på detta har nu livsmedelsproducenterna själva tagit fram ett nytt sätt att näringsmärka livsmedel, den så kallade GDA-märkningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är märkningen ett resultat av den fett- och sockerdebatt som pågått i många år.
– Livsmedelsindustrin i Europa kände att den var tvungna att ta fram en märkning som gör det lättare för kunden att fatta hälsosamma beslut när det gäller matvaror, säger Agneta Dreber, vd på Livsmedelsföretagen, de svenska livsmedelsföretagens intresseorganisation.

Vill visa näringen

I den nya märkningen, som ska sitta på framsidan av förpackningen, har man valt ut ett antal näringsämnen och presenterar dessa i förhållande till hur mycket en portion av varan innehåller.
– Med GDA-märkningen vill vi visa näringsinnehållet i den mat som verkligen äts, och sätta det i relation till hur mycket en normal person bör äta under en dag, säger Christina Flänsgård, ansvarig för näringsinformationen hos Kellogg’s i Norden.

Kellogg’s är ett av de företag som har varit med och tagit fram den nya märkningen, och enligt Christina Flänsgård är denna ett bra komplement till den hittills använda energideklarationen i förhållande till 100-gramsdeklarationen, som hon anser att många inte förstår.

Märkningen kritiseras

Men Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, är kritisk till den nya märkningen. Han tror att livsmedelsbranschen velat se till att ha en egen märkning innan EU tagit fram nya direktiv om hur märkningen för olika varors näringsinnehåll ska se ut.

Ett sådant direktiv har man arbetat med i flera år, men just nu ligger arbetet på is.
– Det har varit diskussioner inom EU hur en enkel symbol på framsidan ska se ut, och ett förslag är att den ska vara i form av ett trafikljus, där grönt signalerar att man ska äta mycket av något och rött att man ska äta väldigt lite. Och det är klart att det är väl inget företag som vill ha ett rödljus på sin produkt, säger Jan Bertoft.

Kan vara vilseledande

På Sveriges Konsumenter tror man inte att den nya märkningen gör det lättare för konsumenten – snarare är den vilseledande.

Olof Sköld är livsmedelshandläggare på Sveriges Konsumenter, och har följt debatten kring GDA.
– Med GDA kan man få produkter att verka nyttigare än vad de egentligen är. Man gömmer sig bakom siffror och får mängden socker och fett att verka mindre genom att uppge portionsstorlekar som är mindre än de man i själva verket äter, säger han.

Dessutom är det svårt att ta till sig dessa siffror som bygger på hur mycket av de olika ämnena man behöver äta på en dag.

Kan bli fel

Dessa är uträknade utifrån det dagliga näringsbehovet hos en 30-årig kvinna med ett stillasittande jobb. Att översätta det till hur mycket ett barn, en äldre eller en vuxen man ska äta är inte så lätt.
– När man frågar människor om vem som behöver mest mat, en vuxen kvinna eller ett växande barn så tror många att det växande barnet behöver mer. Men så är det inte.

Tror man att barn behöver mer så kanske man ger dem mer än vad som står som vägledande dagligt intag, och då blir det väldigt fel, säger Olof Sköld.

Nyckelhålet kvar

I Sverige har vi sedan flera år nyckelhålet som signal till kunden att en vara är nyttig. Sveriges Konsumenter och flera andra konsumentorganisationer vill gärna behålla den här symbolen, och är oroliga för att den ska försvinna med den nya märkningen.

Men enligt Agneta Dreber kommer nyckelhålet att finnas kvar i framtiden också, och menar att det fungerar bra tillsammans med GDA-märkningen.
– Till skillnad från nyckelhålet, där myndigheter har sagt att en vara är okej ur hälsosynpunkt, måste konsumenten med GDA-märkningen tänka själv, och fatta beslut ur sitt eget perspektiv, säger Agneta Dreber.

Vad är GDA?

  • GDA står för Guideline Daily Amounts, vilket på svenska betyder ungefär "vägledande dagligt intag". GDA-märkningen visar hur mycket fett, mättat fett, salt, socker och energi en portion av ett livsmedel innehåller.
  • GDA-märkningen visar också näringsinnehållet i förhållande till ett vägledande dagligt intag, alltså hur mycket av dessa ämnen man bör äta på en dag.
  • GDA-märkning, fotografiMärkningen här intill kommer från Kellogg’s flingor Coco Pops Rocks. En portion på 30 gram innehåller 125 kcal, 10 gram socker, 3 gram fett, 1 gram mättat fett, 0,2 gram salt och 0,9 gram fiber.
  • Siffrorna nedanför visar hur mycket en portion motsvarar i förhållande till ett vägledande dagligt intag.
  • Det vägledande dagliga intaget är baserat på vad en vuxen, normalviktig kvinna med ett stillasittande jobb behöver. En portion Kellogg’s frukostflingor innehåller alltså 6 procent av den totala mängd kalorier en vuxen kvinna behöver på en dag.

Många frågor kring GDA

Hur stor är egentligen en portion?


I vissa fall är storleken på en portion tydlig. En 33 cl läskburk betraktas till exempel som en portion, eftersom den inte kan återförslutas utan är tänkt att drickas upp på en gång.

Men en 0,5 liters läsk, som kan återförslutas, betraktas som två portioner, och då är en portion plötsligt 25 cl. Portionsstorlekarna med chips är ett annat debatterat ämne. En portion chips beräknas vara endast 25 gram, det vill säga en tolftedel av en 300 gram påse.

Man kan fråga sig hur många gånger en chipspåse räcker till tolv personer? Enligt Anders Andersson, utvecklingschef på Estrella, har man satt 25 gram som en portion eftersom det är den standard som gäller i Europa.
– Det är bra om det är enhetligt så att alla har samma portionsstorlekar. Om vi skulle ha 40 gram som portions storlek skulle kanske kunderna tro att våra produkter innehåller mer kalorier och fett än andra pro dukter, säger han.

Hur genomsnittlig är du?

Värdena för det vägledande dagliga intaget, alltså hur mycket man bör äta under en dag, är uträknade efter en så kallad genomsnittsperson. Denna genomsnittsperson är för GDA-märkningen en nor mal viktig vuxen kvinna, cirka 30 år, med ett stilla sittande jobb.

Män behöver äta lite mer, och barn lite mindre, men det är svårt att utifrån GDA-märkningen räkna ut hur mycket mer eller mindre, så man får helt enkelt gissa. Även utpräglade barnprodukter är beräknade efter en vuxen kvinnas behov.

Ett exempel är Kellogg’s Frosties där en trettiogramsportion enligt märkningen innehåller 13 procent av det maximala dagliga intaget av socker. Men för ett barn blir den siffran 27 procent, eftersom barn bör äta mindre socker än vuxna.

För lite, lagom eller för mycket?

Det är oklart vad GDA-märkningens re kommendationer egentligen betyder. Den visar inte klart om rekommenderad dagsdos är sådan att man bör komma upp i den eller om det är en mängd man helst ska hålla sig under.

En vuxen kvinna bör till exempel äta ungefär 2 000 kcal om dagen. Däremot bör hon inte äta mer än 90 gram socker, helst mindre.
– När man tittar på en portion som anges innehålla 11 procent av den dagliga sockerdosen så skulle man allt så behöva äta upp de resterande 89 procenten också, säger Olof Sköld. Så är det naturligtvis inte.

Är lightläsk nyttigare än mjölk?

Eftersom man bara tittar på vissa näringsämnen, som socker, salt och fett, kan det verka som en lightläsk, som naturligtvis inte innehåller något fett, inget salt och är sötad med sötningsmedel i stället för socker, är nyttigare än mjölk som innehåller både salter, fett och mjölksocker.

5 konsumenter tolkar märkningen

Hur lätt är livsmedelsbranschens nya märkning egentligen att förstå?

Vi tog med en flaska läsk Fanta B’good och ställde några frågor till konsumenter på gatan. Det här är vad vi undrade:

1. Känner du igen den här märkningen?
2. Förstår du vad den betyder?
3. Kan du räkna ut hur mycket socker du får i dig om du dricker upp en hel flaska?

(Rätt svar är att man får i sig 44 gram socker, vilket är 48 procent av det dagliga sockerintaget för en vuxen kvinna).

Amanda Delle, Stockholm
1. Ja, från andra produkter.
2. Ja, den berättar hur mycket det innehåller. Men jag har ingen uppfattning av vad 90 kcal innebär. Procenten, är det procent av hela flaskan?
3. Nej.

Bengt Eklund, Lidköping
1. Ja 2. Ja, det är skapligt lätt att förstå.
3. Ja, flaskan är en halvliter, så det blir 44 gram. (rätt!)

Karina Martinsson, Sundsvall
1. Inte just den här, men jag är noga med innehåll annars.
2. Ja, det är bra att de har skrivit ut fett och mättat fett. En mycket bra märkning.
3. Ja, 50 procent av innehållet är socker. Nej, 40 gram socker. Man får tänka igenom gram och procent.

Sylvia Franzén, Vallentuna
1. Nej.
2. Det har med kalorier att göra. 24 procent socker, det är mycket.
3. Nej.

Benny Lindstedt, Mariestad
1. Ja.
2. Om jag läser det som står under förstår jag. Jag har inte så stor koll på vad fett och mättat fett är, men jag får ändå ut ganska mycket av den här informationen eftersom jag vet vad 90 kcal innebär.
3. 2,25 gånger 22 gram, nej förlåt det är en portion. Och en flaska innehåller två portioner, det står här nere. Då blir det 44 gram. Det är lite lurigt att det är i portionsstorlekar här och i 100 ml där uppe, det är inte så smart.

Text: Annika Berge