Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Så flyger du med lätt hjärta

Har du dåligt samvete för att du flyger på semestern? Flyget är en av de största miljöbovarna i dag. Men du kan klimatkompensera din resa.

Flygets klimatpåverkan är stor. Utsläppen på höga höjder ger en växthuseffekt som är mycket kraftigare än om motsvarande utsläpp skulle ske på marken. Enligt en rapport från Kungliga Tekniska Högskolan stod svenskarnas utrikesresor år 2005 för ca 10 procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser. Av detta stod flygresandet för över 90 procent.

Att flyga utomlands på semestern är nästan vardagsmat för svenskarna i dag. Bara till och från Arlanda reste drygt 16 miljoner personer under 2009. Av dessa reste 36 procent i tjänsten, 64 procent på fritiden. På Landvetter passerade cirka 4,5 miljoner och på Skavsta cirka 2,5 miljoner personer.

Hur många som klimatkompenserar finns det ingen tillförlitlig statistik på, men Ving och Fritidsresor räknar med att cirka två procent av deras resenärer gör det. På Ticket, som säljer både affärs- och privatresor, tror man att siffran egentligen är lägre.

– Det är färre än två procent av våra privatresenärer som kompenserar, säger Marie Johansson, CSR-ansvarig på Ticket.
– Vi tror att en orsak till att så få kompenserar är att man är osäker på om klimatkompensation verkligen gör nytta, säger Marie Johansson. Många drar sig också för att betala mer för resan.

Fler aktörer
Det kostar förstås en slant att klimatkompensera. För en person som reser tur och retur Arlanda–Thailand kostar det 1 306 kr att stödja Tickets samarbetspartner Tricoronas miljöprojekt. Men det finns en rad olika aktörer som erbjuder klimatkompensation, och priset för en Thailandsresa hos miljöföretaget Carbon Neutral är så lågt som runt 150 kr. Vem kan man lita på?

– Det är ett problem för privatkonsumenterna att det finns så många aktörer som räknar på olika sätt, säger Lars Jonsson, miljökonsult på Yttra konsumentkommunikation. Tyvärr finns det inga internationella standarder för klimatkompensation.

Lars Jonsson tycker att det enda rätta är att köpa egna utsläppsrätter.
– Att köpa utsläppsrätter som man spar eller river sönder är för mig det mest seriösa sättet att klimatkompensera. Då blir det färre utsläppsrätter på marknaden. År 2012 kommer flyget med i EUs handel med utsläppsrätter som redan finns för industri- och energianläggningar. Handeln kommer att gälla alla flyg som lyfter från och landar på flygplatser inom EU och EES-området.

– Utsläppshandeln kommer att ställa krav på flygbolagen. Dessa krav borde kommit långt tidigare, säger Lars Jonsson. Nu måste de börja satsa på ny teknik, som till exempel effektivare motorer och så kallade ”gröna inflygningar” där planen glidflyger den sista sträckan. Då minskar utsläppen.

– Jag är inte emot flygresor, fortsätter Lars Jonsson. Men vi kan inte fortsätta att leva som om vi var på världens party! Vi måste ha ett hållbarhetsperspektiv på vårt resande, och egentligen borde miljökostnaderna ingå i biljettpriset. Där har politikerna en tydlig uppgift att ta tag i.

Familjen Flygar flyger inte

Vissa går så långt som att inte flyga alls för att värna om miljön. Familjen Flygar skippar flyget helt och åker i stället tåg ut i Europa.


 foto Hanna Flygar
I egen sovvagnskupé. Från vänster:
Ebba, Viggo, Tobias och Olle.
Mamma Hanna fotograferade.

– Vi har rest till södra Frankrike, till Amsterdam och till Åre med nattåg. Det är lite krångligt med alla byten, men det har visat sig vara otroligt kul och hela familjen älskar det, säger Hanna Flygar.

Det var när klimatfrågan diskuterades som mest intensivt som Hanna Flygar i Västerås och hennes man Tobias började ifrågasätta sitt flygande. De hade följt med i debatten och läst vetenskapliga rapporter och kommit fram till att flyget inte var ett hållbart alternativ. Deras första alternativa resa började i liten skala, genom att ta nattåget till Åre för att åka skidor.

– Det var mest en praktisk fråga, vi ville inte sitta länge i bilen med barnen. Men att sova på tåget med barnen gick jättebra, säger Hanna Flygar.

Eldprovet i icke-flygande kom när några av familjen Flygars vänner bjöd in hela vänskapskretsen till ett pensionat i södra Frankrike. Hanna berättar att de kände sig kluvna. De ville så gärna resa, men inte med flyg. Lösningen blev att ta tågett, en resa som krävde 36 timmar och 11 byten.

– Då räknar vi allt från lokalbussen i Västerås till lokaltåget som tog oss till pensionatet. Det blev en del fixande och trixande, säger Hanna Flygar.
Strejk i Paris och två barnvagnar som inte fick plats i sovvagnen gjorde också resan till lite av en prövning.

– I Paris var det helt fullt på tunnelbanan och inga hissar fungerade. Men vi fick hjälp av några vi träffat på resan ner, säger Hanna Flygar.

En upplevelse
Förutom miljögärningen framhäver hon gärna upplevelsen med att resa tåg, att man hinner märka de olika ländernas särart.

– När man flyger så kliver man på i Sverige, med andra svenskar. Sedan när man kommer fram åker man till sitt hotell. När man reser med tåg hinner man se mer av de länder man reser igenom. I Danmark åkte vi tillsammans med en bowlingklubb som sjöng, åt fläsksvål och drack gammeldansk. I Frankrike var alla så otroligt sofistikerade och satt på sina platser och pratade lågmält, berättar Hanna.

Nackdelarna med att ta tåget till kontinenten är att det är dyrare, och att man enligt Hanna måste vara en fena på logistik och planering för att få ihop det.

– Det finns inget övergripande bokningssystem, så man måste boka biljett i varje land. Det borde finnas ett enklare sätt, så att man bara kan köpa biljett från A till B. Dessutom måste tåget bli billigare, i dag är det flera gånger dyrare än flyget. Då är inte tåget något alternativ för de flesta, säger Hanna Flygar.

Familjen Flygars tips för tågresan

  • Försök hitta destinationer dit man inte behöver byta så ofta, eftersom det är bytena som är jobbigast. Vi åker ofta ner till Köpenhamn på dagen och byter till nattåg där. Då kan man komma till Berlin, Paris och Amsterdam utan att behöva byta mer.
  • Ta med egen matsäck och vatten. Ingår frukost på tåget är det ofta bara en kaffe och en giffel.
  • Reser du med barn är det bra om de får med sig varsin filt, som de kan ha kring sig eller knöla ihop till en kudde om de vill sova. Undvik om det är möjligt att resa med barnvagn.

Kort om utsläpp

  • Utsläppen av olika växthusgaser påverkar jorden på olika sätt. För att få ett gemensamt mått räknas alla växthusgaser (koldioxid, kväveoxid, metan med flera) om till så kallade koldioxid- (CO2-)ekvivalenter. 
  • CO2-ekvivalenter är olika gasers växthuseffekt uttryckt i motsvarande mängd koldioxidutsläpp. Till exempel motsvarar 1 kilo metan 25 kilo CO2-ekvivalenter. 
  • Utsläppen från svenskarnas utrikesresor motsvarar totalt cirka 8 miljoner CO2-ekvivalenter. Eftersom vi flyger så mycket står flygresorna för 92 procent av utsläppen, färjetrafik och bilåkande för omkring fyra procent vardera, medan utsläppen från utrikes buss- och tågtrafik är i stort sett försumbara.
  • Handeln med utsläppsrätter infördes i EU efter Kyotoavtalet för att minska växthusgaserna. EU har beslutat om ett maximalt utsläpp av CO2-ekvivalenter och givit ut motsvarande antal så kallade utsläppsrätter. Ett företag måste skaffa lika många utsläppsrätter som mängden CO2-ekvivalenter de släpper ut. Men också organisationer och privatpersoner kan köpa utsläppsrätter. Det blir då färre utsläppsrätter över till företagen – och därmed mindre utsläpp.



Olika sätt att klimatkompensera

  • Köp egna utsläppsrätter. De kostar runt 250 kronor styck och säljs bland annat av Naturskyddsföreningen, naturskyddsforeningen. se. Föreningen betonar att man inte säljer utsläppsrätter speciellt för att kompensera för utsläpp från resor. Försäljningen till privatpersoner ger i stället färre rätter till företagen.
  • Betala klimatkompensation direkt på resebyrån. Det gör du i samband med att du bokar din resa – på webben eller på resebyråns kontor. Priset beror på hur långt du reser.
  • Betala direkt till ett företag som stödjer olika klimatprojekt. Se till att projekten följer CDM – Clean Development Mechanism eller Gold Standard. CDM är regelverket för koldioxidminskning enligt Kyotoprotokollet. Gold Standard är en överenskommelse som tagits fram av 50 internationella organisationer, bland andra Världsnaturfonden och Greenpeace.
  • Betala klimatkompensation när du köper biljetter via Arlandas webbplats, arlanda.se. Flygplatsen bidrar med 60 kronor per köpt biljett, vilket motsvarar utsläppskostnaden vid en genomsnittsresa från Arlanda.

 

Påverkar askmolnet klimatet?

Martin Hedberg, meteorolog på Swedish Weather & Climate Centre AB, tidigare meteorolog och klimatexpert på SVT och SR:

– Flygstoppet i sig hade ingen större påverkan mer än just de aktuella dagarna. Nu flygs det ju för fullt igen, och utsläppen är lika stora som vanligt.

– Den här askan kommer inte att ligga kvar så länge. Utbrottet var inte så kraftigt, och därför har askan inte skjutits så högt upp i stratosfären.

TEXT: INGRID JACOBSSON