Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Spola (med) väldoftande kemikalier

Det är inte alltid rosendoft man känner när man kommer in på toaletten som andre man. Toalettblocket ska hjälpa till att fräscha upp i både luft och vatten, men vad är det egentligen som spolas ut i avloppet?

Den lilla dosan med färgglad fyllning som hängs på insidan av toalettstolen ut söndrar ett starkt doftande medel vid varje spolning och innehåller allra oftast ämnen som ska motverka kalk och smuts i toaletten.

Toablock, fotografiFärgen är bara för syns skull. Men vad innehåller de så kallade doftblocken egentligen? Vi har granskat innehållet i ett flertal doftblock som säljs i butikerna. På förpackningarna står det inte mycket om vad som ingår.

Det är först när man letar på en hänvisad webbplats som man förhoppningsvis hittar den fullständiga förteckningen. Och där är den ofta lång och fylld med mängder av kemiska beteckningar som inte säger så mycket.

Tre grupper
Förenklat kan man dela in innehållet i doftblocken i tre grupper: doftämnen, konserveringsmedel och tensider. Vad doftämnena och konserveringsmedlen gör i produkten är uppenbart.

Tensider däremot har en rengörande effekt men är dessvärre ofta skadliga för vattenlevande organismer.

På förpackningen till Tomiks Flush yellow citrus toalettblock står mycket riktigt på baksidan: "Skadligt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vatten miljön": En uppgift som ter sig smått absurd eftersom hela vitsen med produkten är att den spolas ut i vattnet.

Inga av de block vi granskat är miljömärkta, och eftersom varje produkt består av tio till tjugo ämnen som påverkar miljön i olika mån är det svårt att rangordna dem ur miljösynpunkt.

På Bra Miljöval ställer man sig tveksam till produkten.
– Ofta är parfymer skadliga för vattenlevande organismer och de kan även fram kalla allergiska besvär, säger Andreas Prevodnik, handläggare av kemiska produkter på Bra Miljöval.

Produkt i en gråzon

De så kallade doftblocken är en produkt i en gråzon. Beroende på vad företaget registrerar produkten som, gäller olika regler för både innehållet i produkten och hur det ska presenteras. Det är till exempel bara för rengöringsmedel som hela innehållet måste redovisas.

Om företaget inte vill kalla det rengöringsmedel utan kanske väljer "luktpåverkare" finns inga krav på att deklarera tensidinnehållet.
– Men jag skulle vilja påstå att toalettblocken är just rengöringsmedel eftersom de ska ta bort oönskade ämnen i toaletten, säger Ulf Rick, kemist på Kemikalieinspektionen. Jag tycker att det är en onödig produkt, framför allt för att parfymerna kan vara allergiframkallande.

Eftersom reningsverken bland annat består av små vatten växter som ska rena vattnet så kan ett skadligt ämne på verka reningsprocessen.

Med tanke på vad som står på förpackningen till Tomiks doftblock (se ovan) undrar vi vad det innehåller som är skadligt för just vattenorganismer?

Emma Hall, produktchef på Sara Lee som säljer Tomiks toalettblock, uppger dock inte vilket ämne i produkten som är skadligt eller om innehållet kommer att ändras.

Däremot svarar hon att varningstexten kommer att tas bort. Trots att vi vände oss till Kemikalieinspektionen med samma fråga blev vi inte klokare.
– Av innehållsförteckningen att döma kan jag inte se vad som gör den här produkten skadlig, säger Ulf Rick. Det kan bero på mängden av något ämne eller att märkningen är felaktig.

För att vara på den säkra sidan, för miljöns skull, är det allra bästa att använda borste och ett vanligt miljömärkt rengöringsmedel på toaletten. Och vad gäller doften, varför inte prova det gamla be prövade och miljövänliga knepet – tänd en tändsticka!

Kort om tensider


Tensider har en viss rengörande effekt, men sänker även ytspänningen. Förutom i rengörande syfte kan den alltså tillsättas en produkt för att få övriga ämnen att lösa sig.

Men tensider kan också ställa till problem därför att de
  • kan vara farliga för vattenlevande organismer
  • kan vara är bioackumulerande, det vill säga de kan lagras i levande organismer
  • bryts ner först efter lång tid.

Text: Jessica Kriström
Foto: Göran Tersmeden