Välj bostad efter livsstil

Vill du bo bland grannar som har utrikespolitik och segling som intresse? Eller trivs du bäst bland korsords- och handarbetsfantaster? En stor svensk bostadssajt förmedlar livsstilsanalyser av de områden där du söker bostad. Bra information eller ett övertramp? Döm själv!

Söker du bostad på Svensk Fastighetsförmedlings webbplats får du också en liten varudeklaration av det område där bostaden ligger. I den beskrivs vilken livsstil som är vanligast i området, och den presenteras med hjälp av kort statistik som visar hur många som är gifta, hur stor den vanligaste bostaden är och hur många som har barn.

Du kan också se vilka intressen och läsvanor som dominerar i området. Till exempel kan man läsa att boende i Pajala gillar bussresor, korsord och handarbete, medan man i Ystad föredrar sportfiske och att snickra och bygga om. I Vasastan i Stockholm är det segling, utrikespolitik och andra länders kultur som gäller, till skillnad från i Krokom där man gillar ridning, katter och jakt.

Man kan också söka bostad helt efter behov av en speciell livsstil. Den hängivne korsordslösaren som inte gillar de stugor som utannonseras i Pajala får till exempel tips på bostäder i Sölvesborg eller Strömstad, där de boende har liknande livsstil.

Enligt Niclas Strahner, presschef på Svensk Fastighetsförmedling, är analysen ett svar på de frågor deras mäklare ofta får.
– Småbarnsfamiljer vill till exempel veta om det finns andra barnfamiljer i området. Analyserna ger också en viss bild av området och de som bor där, och beskrivningarna kan skapa en känsla för området för den som inte känner till det tidigare, säger han.

Fokus på målgrupper
Livsstilsanalysen kommer från Experian AB, ett företag som gör marknadsundersökningar och hjälper företag att hitta sin målgrupp. Efter information från bland annat Statistiska centralbyrån, bilregistret och Svensk Adressändring har Sveriges befolkning delats in i 42 olika livsstilstyper, som har fått namn som "Gräddhyllan" (välbeställda villaägare), "Bussresor och korsord" (pensionär i lägenhet) och "Dagens Dubbel" (lägenhet på mindre ort).

Landet har också delats in i 74 000 områden, där varje område motsvarar en livsstils typ. Att Pajalaborna enligt analysen beskrivs som hängivna korsordslösare och handarbetare är förmodligen för att där bor många pensionärer.

Frågan är hur mycket information kunderna egentligen får från dessa analyser.
– Det företag som levererar dessa analyser vänder sig till företag som har behov av att veta mer om sina presumtiva kunder, säger Lena Magnusson Turner, professor i kulturgeografi och verksam vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet.
– Men jag kan inte värdera nyttan som mäklarna har av materialet. Om det står att 37 procent är över 65 år har vi ju 63 procent som sannolikt är familjer med barn i olika åldrar. Om bostadsstorleken beskrivs som att 25 procent av invånarna bor på 91–120 kvm, då bor 75 procent i bostäder som är större eller mindre, eller vad då? Beskrivningen ger med andra ord ingen bild av området, säger Lena Magnusson Turner.

Roger Andersson, som också är professor i kulturgeografi, har studerat stadsutveckling och segregation i många år.

Han tror att tendensen att sälja in bostäder med hjälp av grannskapsinformation kommer av att samhället blir alltmer uppdelat.
– Segregationen är i sig segregationsdrivande. Ju mer segregation det finns i samhället, desto mer hänsyn tar invånarna till detta, säger Roger Andersson.

Han tror också att bara det faktum att informationen om grannarnas livsstil finns beskriven gör att den blir mer viktig för kunderna.
– Informationen blir självförstärkande. I och med att informationen finns, och att kunderna förväntas tycka att det är vik tigt, blir den en allt viktigare aspekt när man väljer boende. Detta förstärker risken för segregation i samhället.

Trendtecken
Men Niclas Stahner menar att intresset redan finns hos kunderna, och att Svensk Fastighetsförmedling enbart tillhandahåller information som kunderna frågar efter.

Att det skulle leda till ökad segregation är enligt honom en överdrift.
– Man ska inte måla fan på väggen, informationen ger bara en grov överblicksbild, och jag tror inte att man väljer bort en bostad på grund av att 58 procent av de boende i ett område är ogifta. Bostaden i sig är viktigare än livsstilen i om rådet, menar han.

Roger Andersson ser dock informationen som tecken på en trend.
– Boendet blir alltmer en vara som ska paketeras och säljas. Man säljer numera inte bara en bostad, man säljer en livsstil. Om man tror att det bor många framgångsrika personer med spännande intressen i ett område, så tänker man kanske att så blir jag också om jag flyttar dit, säger han.

Text: Annika Berge