Hoppa till innehållet

Butikernas myller utestänger många

Många butiker är i dag ett myller av reklam och prislappar, något som kan göra det besvärligt att hitta rätt. För den som har kognitiva funktionsnedsättningar är det ännu svårare. 

Publicerad

Zulkifly Jetae står bland apelsiner och passionsfrukter på grönsaksavdelningen i en livsmedelsbutik i norra Stockholm. Skyltarna skriker ut ”Klipp!”, ”50 % rabatt” och ”Vårt pris”.

Han förklarar vad han tycker är svårigheten med att handla i vanliga matbutiker.

– Det är svårt när prislappen inte sitter nära varan, då vet man inte vad den hör till. Jag tycker att den ska sitta exakt på varan, säger han.

 

120

... miljarder kronor uppskattar Svensk Handel att köpkraften hos personer med funktionsnedsättningar är.

 

Zulkifly Jetae har tillsammans med en testpanel med personer som lever med kognitiva funktionsnedsättningar besökt butiker runt om i landet och studerat tillgängligheten, som en del av Sveriges Konsumenters projekt Med rätt att handla. De har undersökt livsmedels- och ­mobilbranschen.

– Vi vet från rapporter från Konsumentverket att mobilbranschen är elin sandströmen av de branscher där konsumenter har mest problem. Livsmedelsbranschen är inte den mest problematiska, men kanske den konsumenten möter oftast, säger Elin Sandström, som är projektledare för Med rätt att handla.

 

Med rätt att handla

Projektet drivs av Sveriges Konsumenter. En testpanel bestående av personer med kognitiv funktionsnedsättning har besökt butiker och e-handelssidor. Två deltagare har besökt livsmedelsbutiker och varit med och tagit fram en metod för att testa butiksmiljöer. Hela testpanelen har sedan besökt de fyra största mobil­operatörernas butiker samt deras hemsidor, och utvärderat dem.

 

I matvarubutikerna har testpanelen bland annat ­kollat skyltar, prislappar och texter på förpackningarna. Zulkifly Jetae tycker ofta att texten på varorna är för liten, och att det kan vara svårt att hitta i livsmedelsbutikerna, då de är ologiskt planerade.

– Skyltarna sitter ofta uppe i taket, och då är det svårt att veta vart man ska gå, säger han.

zulkifly jetae i matvarubutikZukifly Jetae tycker att det kan vara svårt att veta vilket pris som hör till vilken vara.

Stort fokus har man i projektet lagt på mobil­operatörers butiker.

– Det är svårt att jämföra produkter och tele­operatörer, man är ganska utelämnad till försäljaren. Dessutom är det i dag svårt att låta bli att vara konsument på den här marknaden, vi behöver tjänsterna, säger Elin Sandström.

En av svårigheterna är att förstå den information som finns, både om mobiltelefonen i sig och om abonnemanget. Till exempel är det svårt att förstå mobilens egenskaper, då de ofta är beskrivna i krångliga termer. Det är till exempel inte helt lätt att veta vad en mängd megapixlar och gigabytes verkligen innebär. När det gäller abonnemangen är det ofta svårt att förstå vad ett specifikt alternativ faktiskt betyder, och vad som passar bäst.

Zulkifly Jetae visar en liten informationsskylt som finns vid en Samsungtelefon i en butik:

– Här står det totalkostnaden – det är bra. Men det är inte mycket information. Det står vatten­tålig, men det borde stå vattentålig – ja eller nej.

Många butiksmiljöer är generellt ostrukturerade med störande musik, och skyltningen är otydlig.

När testpanelen var ute i butikerna gavs information om garantitid och möjlighet att ångra sitt val bara om paneldeltagaren efterfrågade den.

– Panelen kunde inte heller få med sig informationen hem från butiken, nästan alla lämnade bara muntlig information.

Om den var skriftlig var det på handskrivna lappar. Och det gällde även när paneldeltagarna hade sagt att de hade problem att ta in information och att minnas, säger Elin Sandström.

Att handla på nätet kan vara ett bra alternativ för vissa personer med kognitiva funktions­nedsättningar, men även här stötte panelen på en del svårigheter. Zulkifly Jetae säger att han ofta tycker att webbplatserna är röriga, med för mycket färg, och att det är svårt att hitta information.

– Jag visste till exempel inte att man kunde trycka på en bild på en mobil för att få upp mer information. Det borde stå ”tryck här”, säger han.

Elin Sandström säger att företagen har mycket att vinna på kognitiv tillgänglighet.

– Gör man det enklare för den här gruppen så gör man det enklare för alla. Det är inte någon som missgynnas, säger hon.

Hon tycker att företagen ska ha tydliga ­skyltar, tydligare och enklare information om ­produkt­erna, samt försäljare som lyssnar på vad kunden vill ha, och inte utgår från vad hen själv vill sälja.

– I butikerna där panelen kände sig lyssnad på kände de att de kunde lita på försäljaren, och då ville de gå tillbaka. I butikerna där försäljaren utgick från vad butiken ville sälja kände panelen att de höll på att bli lurade, och där ville de inte handla, säger Elin Sandström.

Tillbaka i livsmedelsbutiken har Zulkifly Jetae hittat flera produkter med för liten text, och prislappar där det inte framgår till vilken vara de hör. Han har ett konkret förslag på hur man kan göra det lättare att hitta.

– De borde ha en färglinje i golvet, kanske grönt som går till grönsaker. Då kan man följa den linjen för att hitta dit, säger han.

 

 

Kommentarer från panel­deltagarna

  • ”Jag tar in alla intryck, vilket gör att jag lätt snurrar i väg. Det tog tid för mig att jämföra alla erbjudanden.”
  • ”Försäljarna sa många konstiga ord. De har sitt sätt att snacka som är krångligt.”
  • ”Den handskrivna informationen var rörig. Det tillkom extrasummor som jag inte riktigt förstod vart de hörde."
  • ”Jag skulle vilja att butiken hade info om telefon och abonnemang på en lapp bredvid telefonen man vill köpa.”
  • ”Jag blev positivt överraskad av butiken. Den kändes NPF*-vänlig. Det var tydlig struktur i butiken och lätt att hitta. Lätt att jämföra telefonerna.”
  • ”De var påstridiga, ville hela tiden ha personnummer och föreslog dyra abonnemang. Jag vill aldrig handla här då jag är övertygad om att jag blir lurad. Får de provision på sålda telefoner och abonnemang?”
  • ”Mycket folk och rörigt. Jag var tvungen att ta kölapp men det gick inte att se vilken säljare du hamnade hos. Säljarna stod dessutom utspridda i hela lokalen. Stora skärmar som visade reklam, vilket kan vara förvirrande.”
  • ”Det fanns ingen information om telefonen var vattentät. Jag fick gå helt på rekommendation. Jag frågade vilka fler mobiler som fanns men blev avrådd från dem utan att ha fått se dem.”
  • ”Det fanns lappar med pytteliten text. Jag är inte närsynt men fick böja mig för att läsa. Det stod mest priser på olika alternativ och andra siffror. Tråkig och rörig lapp så jag hade inte tålamod att läsa noga och jämföra.”

 

(*Neuropsykiatrisk ­funktionsnedsättning.)