Bomullsodling kräver enorma mängder vatten.
Akryl
Görs av plast, och framställningen är komplicerad och resurskrävande. Processen kräver lösningsmedel och stora mängder kemikalier, som har stor miljöpåverkan vid utsläpp. Akryl är känsligt för värme vid tvätt och får ofta noppor.
Alpackaull
Kommer från kameldjuret alpacka, som lever i Anderna. Till skillnad från andra ulltyper är alpackaull fri från ullfett, som kan orsaka allergi. Materialet kan därför vara ett bra val för allergiker.
Bambu
Bambuträdet växer fort och det krävs inga bekämpningsmedel mot insekter för att odla det. När man gör om trämassan till tyg används oftast samma metod som vid viskosframställning. Då krävs ungefär 5,5 kilo trämassa för ett kilo tyg. Bland annat används koldisulfid för att göra trämassan mjuk. Ämnet kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador, och påverkar främst dem som jobbar med framställningen. Tyget kan även tas fram genom en lyocellprocess. Det innebär skonsammare lösningsmedel och att kemikalierna som används ingår i ett slutet system, vilket är bättre för miljön.
Guide
Hållbara fibrer, miljövänlig produktion och schysta arbetsvillkor – textila märkningar garanterar att kläderna tillverkats under vissa villkor.
Läs mer på: www.stilmedveten.se
Bomull
Både till bomullsodlingarna och när bomullen bereds och görs till tyg krävs enorma mängder vatten. För att tillverka ett par jeans behövs cirka 11 000 liter. Det går dessutom åt mycket kemikalier för att skydda bomullsodlingarna mot insekter och ogräs, samt vid tillverkningen. Ekologisk bomull innebär att man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel vid odlingen. Däremot kan det fortfarande gå åt lika mycket vatten som till vanlig bomull.
Elastan
Utvinns av plast, och tillverkningen behöver mycket kemikalier och lösningsmedel. Elastan är en polyuretanfiber, som bland annat består av isocyanater. Dessa kväveföreningar är misstänkt cancerframkallande och har skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer. Elastan är en elastisk och töjbar fiber, som bland annat förekommer under namnet lycra. Används oftast tillsammans med andra material för att göra tyget mer töjbart.
Hampa
Ser ut och känns ungefär som linne och är starkare än bomull. Hampa har flera miljömässiga fördelar: den är helt biologiskt nedbrytbar, behöver varken bekämpningsmedel eller konstgödsel för att växa och motverkar jorderosion genom att binda jorden med sina långa rötter.
Kashmir
Ull som från början togs från getter i den indiska regionen Kashmir. I dag kommer merparten av världens kashmir från Inre Mongoliet i Kina och Mongoliet. Kashmirplagg är mjuka och varma. En nackdel för miljön är att getterna sliter upp gräset med rötterna när de äter, vilket gör att jorden inte binds lika bra, och att näringsämnen riskerar att spolas bort.
Lin
Materialet kommer från stjälken på linblomman. Tyget som framställs kallas linne och är slitstarkt. Inom konventionell linodling används ogräsmedel. Linet måste även rötas, exempelvis genom att sänkas ner i vatten. Rötningen är till för att utvinna fibrerna ur stjälken. När linet rötas riskerar stora mängder syreförbrukande ämnen att hamna i vattnet. Det innebär att syre går åt för att bryta ner organiskt material. Som material är dock linne bättre för miljön än bomull och syntetmaterial.
Lyocell
En relativt ny fiber som är stark och tvätttålig. Lyocell tillverkas av gran eller andra träd och görs på naturfiber precis som viskos. Processen är dock mer miljövänlig än vid viskosframställning eftersom lösningsmedlet är mer skonsamt och kemikalierna används i ett slutet system. Lyocell går ofta under varumärket Tencel.
Polyamid
Materialet, som bland annat är känt under namnet nylon, är starkt och elastiskt. Det största problemet med polyamid är att det liksom andra syntetmaterial är baserat på olja. För att framställa fiber som passar för tyg krävs mycket kemikalier, som kan vara skadliga för dem som tillverkar materialet och för naturen. När polyamid tvättas läcker små plastpartiklar ut som riskerar att skada fiskarna i våra vatten.
Polyester
Polyester, som är en typ av plast, är den vanligaste syntetfibern och vårt näst vanligaste klädesmaterial efter bomull. När plasten görs till fiber krävs kemikalier som i stora mängder kan vara cancerframkallande. Alla syntetfiber släpper ut små plastpartiklar i vattnet när materialet tvättas. Polyester är det vanligaste materialet när man gör fleece. När fleece tvättas släpps det ut sex till sju gånger mer plastpartiklar i sjöar och hav än för annan polyester. Partiklarna kan skada överlevnadsförmågan hos fiskar.
Ull
Med vanlig ull menas oftast ullen från tamfår. En fördel med ull är att det inte behöver tvättas så ofta, eftersom det innehåller det smutsavstötande fettet lanolin. Vanligtvis räcker det med att vädra plagget. När ullen tvättas avlägsnas en del av ullfettet, vilket kan sänka syrenivån i vattnet. Som material är ull bra på att hålla värmen, samt att absorbera fukt och leda bort den från huden.
Viskos
Ett mjukt material som andas och håller färgen bra. Viskos är bomullsliknande och görs av cellulosa från gran, björk eller andra träd. Vid tillverkningen används kemikalier som bland annat kan skada nervsystemet och förstöra naturen. Också när tyget vävs behövs mycket kemikalier och stora mängder vatten. När viskos tillverkas går det åt mer kemikalier än för de flesta andra textiler.
Källor: Stilmedveten.se, Naturskyddsföreningen.
LÄS MER: Få miljökoll på dina kläder