Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Farligt sött utan socker

Intresset för kalorifria sötningsmedel ökar i takt med att fler vill minska på kolhydraterna. Men det råder delade meningar om hur hälsosamma de koncentrerade sötningsmedlen är.

Under det senaste året har sötningsmedel fått ökad uppmärksamhet. Ett skäl är rädslan för kolhydrater. Enligt en ny undersökning från Fazer har fyra av tio svenskar fått en mer negativ inställning till kolhydrater under det senaste året och det främsta skälet är att de vill gå ner i vikt.

En annan anledning till uppmärksamheten är att steviolglykosider, ett ultrasött ämne som utvinns ur ett extrakt ur växten stevia, blev tillåtet att använda i EU-länderna i december 2011. Parallellt med debatten om socker och kolhydrater har det pågått en livlig diskussion om tillsatser i maten och deras eventuella hälsorisker. Sötningsmedel räknas som en tillsats, och hur säkra är de egentligen att äta?

Noggranna tester

I likhet med andra tillsatser, till exempel färgämnen eller konserveringsmedel, är godkända sötningsmedel försedda med E-nummer. Innan en tillsats får godkänt måste den genomgå noggranna tester och därefter utvärderas på nytt i takt med att det kommer nya vetenskapliga rön.

– Det är Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som gör en bedömning av säkerheten av tillsatsen och vid behov sätter ett ADI-värde. Alltså en bedömning av hur mycket man dagligen kan äta av tillsatsen utan negativa hälsoeffekter, säger Ulrica Colberg på Livsmedelsverket.

– Sedan är det EU-kommissionen tillsammans med experter från alla medlemsländer som diskuterar om ett godkännande är möjligt. Därefter röstas det i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. Till sist är det kommissionen som fattar beslutet om en tillsats ska godkännas.

Tillverkare av exempelvis drycker och yoghurt som sötas med sötningsmedel måste även följa Livsmedelsverkets regler, som bestämmer i vilka produkter sötningsmedlen får användas och hur mycket som får ingå.

Till exempel får max 600 mg aspartam tillsättas per liter lightläsk. Den mängden innebär att man kan dricka 4,8 liter läsk om dagen, en ganska orimlig mängd för de allra flesta, för att komma upp i ADI-värdet för aspartam.

socker

Kritiska röster

Det finns kritiker som tycker att man ska undvika sötningsmedel trots EU:s noggranna kontrollapparat. Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, är en av dessa.

– Man ska absolut vara försiktig med att använda syntetiska sötningsmedel. De fastnar på tungan och ger en söt smak som hjärnan tolkar, men det är en annan del av hjärnan som reagerar än när man äter vanligt socker. Kalorierna i sockret bidrar till att man också känner sig lite mätt, men den känslan ger inte sötningsmedlen. Den som ofta äter sötningsmedel har lättare för att bli beroende av sötsaker.

Charlotte Erlanson-Albertsson menar också att det finns en psykologisk sida av sötningsmedlen som kan leda till att man går upp i vikt i stället för att gå ner, vilket förmodligen var avsikten. Den handlar om att man kanske känner sig duktig som sparat på kalorierna och tagit en lightläsk i stället för en vanlig och därför unnar sig en chokladkaka eller något annat gott som belöning lite senare på dagen.

– Sötningsmedlens starka och metalliska smak har också betydelse för hur många kalorier man får i sig under en dag. Många vill dämpa smaken genom att äta något annat direkt efteråt. Det finns tydliga samband mellan stor konsumtion av sötningsmedel och högre kroppsvikt. Därför rekommenderar jag att man hellre använder vanligt socker men i kontrollerade mängder, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Ett miljöproblem

Även om EU godkänt ett sötningsmedel från hälsosynpunkt kan det finnas andra problem. Sukralos är exempel på ett sötningsmedel som är tillåtet att använda i läsk, desserter och godis. Det passerar relativt opåverkat genom kroppen och sprids sedan i sjöar och vattendrag.

Sukralos innehåller klor, och nu pågår en diskussion om det är en nackdel för miljön. Hur behandlar EU en sådan fråga, att en tillsats inte bara ska vara säker för människan utan även för miljön?

– I samband med godkännandet av sukralos drev Sverige på frågan om vikten av att även utvärdera tillsatsernas möjliga miljöeffekter. Sedan 2009 får tillsatser bara godkännas om man även tillgodoser skyddet för miljön, säger Ulrica Colberg.

Sukralos är fortfarande godkänt, men diskussionen om miljöeffekten har medfört att det i dag är en sällsynt tillsats i svenska livsmedel. Att sötningsmedel är bättre för tänderna än socker är ett annat skäl till att använda dem i kaffet eller att välja lightläsk i stället för vanlig läsk.

Närmare en femtedel av läsken som säljs i Sverige är lågkaloridrycker. De kariesframkallande bakterierna kan inte använda sötningsmedlen på samma sätt som socker, men om man dricker lightläsk ofta kan den orsaka tanderosion. Det innebär att tandemaljen slits bort och att tänderna långsamt vittrar sönder.  

Text: Anna Sjögren

 

Prenumerera

För bara 55 kr/mån får du:

 Över 100 pålitliga tester gjorda i labb.
 Flera nya tester publiceras varje månad.
 Läsa hela Råd & Rön digitalt.

     Beställ här >>

 

OLIKA ÄMNEN SOM SÖTAR

De syntetiska sötningsmedlen kallas även för högintensiva sötningsmedel. De är kalorifria och skapade i laboratorium. De har ofta en effekt som är flera hundra gånger sötare än socker. några exempel är sukralos, acesulfam k, cyklamat och sackarin.

Den höga effekten gör att det endast behöver tillsättas en ytterst liten mängd för att livsmedlet ska få önskvärd sötma.

Sockeralkoholer

Sorbitol, mannitol, xylitol, eritrytol, maltitol och andra sötningsmedel som slutar på -ol är sockeralkoholer som innehåller några få kalorier.

De finns naturligt i små mängder i till exempel frukt och bär men kan även tillverkas av industrin De är ungefär lika söta som socker men innehåller färre kalorier. Mat eller dryck som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer ska ha en varningstext som säger att överdriven konsumtion kan ha en laxerande verkan.

Den beror på att sockeralkoholerna absorberas ofullständigt och håller kvar vatten i tarmen. Vissa sockeralkoholer är mindre skadliga för tänderna än vanligt socker.

De sänker inte pH-värdet i munnen på samma sätt som socker, och bakterierna som orsakar karies kan inte utnyttja dem som energikälla. Därför används de ofta i tuggummi och halstabletter.

Stevia

Nykomlingen bland sötningsmedlen, den som utvinns ur växten stevia, är inte godkänd som livsmedel inom EU. Men det söta som utvinns ur ett extrakt av bladen heter steviolglykosider och får sedan slutet av 2011 användas för att smaksätta till exempel drycker och ketchup.

Stevia är släkt med solrosen och odlas traditionellt i Sydamerika. Till skillnad från aspartam, sukralos och andra syntetiska sötningsmedel betraktar många steviolglykosider som ett naturligare sätt att söta utan socker.

Den gröna steviaplantan visas upp i annonserna och vädjar till konsumenternas intresse för naturliga råvaror, men man ska komma ihåg att sötningsmedlet heter steviolglykosider. Det är alltså inte tillåtet att skriva stevia med stora bokstäver på produkterna där det ingår.

Ämnet är ungefär 300 gånger sötare än vanligt socker och innehåller inga kalorier. Det är svårt att dosera steviolglykosider, eftersom den söta smaken är så koncentrerad.

Därför är vissa strösötmedel eller piller att lägga i varma drycker utblandade med andra svagare sötningsmedel, till exempel erytritol, som är en sockeralkohol.

Aspartam

Sötningsmedlet aspartam är ytterligare en annan typ. Det består av två proteindelar: fenylalanin och asparaginsyra. Dessa ingår naturligt som byggstenar i många proteiner, och tillsammans ger de en söt smak.

Aspartam innehåller lika många kalorier som socker, men det är i praktiken försumbart eftersom sötningseffekten är så stark. Aspartam bryts ner i sur miljö och vid uppvärmning, men det användas ofta i kalla drycker, till exempel lightläsk.

Personer som har den medfödda sjukdomen PkU kan inte bryta ner fenylalanin, och därför måste all mat som innehåller aspartam ha varningstexten: ”innehåller en fenylalaninkälla.”  

 

HÖGRE SÖTMA – FÄRRE KALORIER

Koncentrerade sötningsmedel har ofta flera hundra gånger sötare smak än vanligt socker och därför räcker det med att blanda i några ynka milligram för att få kaffet, kakdegen eller läsken att smaka sött.

Så här sötar medlen jämfört med socker och så stort är kaloriinnehållet per gram:

 

  • Socker:1   4 kcal/g
  • Aspartam, E 951: 100-200   4 kcal/g
  • Acesulfam K, E 950: 130-200   0 kcal/g
  • Cyklamat, E 952: 30-40   0 kcal/g
  • Sackarin, E 954: 200-700   0 kcal/g
  • Sorbitol, E 420: 0,5-0,6   2 kcal/g
  • Steviolglykosider, E 960: 300   0 kcal/g
  • Sukralos, E 955: 400-750   0 kcal/g
  • Xylitol, E 967: 0,9-1,0   2 kcal/g 
Vitamin B6

Hiskeligt höga halter

Drycker

Nypressad är favoriten

Äppeljuice

Varning för mögelgift

Vitamin B6

Hiskeligt höga halter

Drycker

Nypressad är favoriten

Äppeljuice

Varning för mögelgift