Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Fler reser kollektivt trots höjning

Priset på en enkelresa i kollektivtrafiken har ökat med i genomsnitt 17 procent på fem år. Månadskorten har ökat med 11 procent visar det sig i Råd & Röns granskning. Men ändå reser vi mer kollektivt nu än för tio år sedan.

tunnelbana

Råd & Rön har granskat priserna i kollektivtrafiken på enkelresor och månadskort. Vår förra granskning gjorde vi 2011. Priserna har höjts nästan överallt, men hur mycket de höjts med varierar högst avsevärt.

Värmlandskortet, som hörde till de billigaste för fem år sedan, har höjts kraftigt. Tidigare kostade det 965 kronor att åka i hela länet, nu kostar det 1 405 kronor – 46 procent mer. Men så har Värmland också gjort en rejäl satsning på kollektivtrafiken.

 

LÄS MER: Värmland satsar på kvalitet

 

Priserna ökar

Priserna för enkel­resor i kollektivtrafiken har ökat rejält sedan 2011, visar Råd & Röns granskning. Månadskorten har också gått upp, men inte lika mycket. Den som reser ofta tjänar på att köpa ett 30-dagarskort.buss

I genomsnitt kostar en enkelbiljett i dag 27 kronor, för fem år sedan var det 23 kronor. Den genomsnittliga ökning (bortsett från inflationen) är 17 procent.

Månadskortet för ett helt län kostar i genom­snitt 1  307 kronor i dag. 2011 kostade det 1  178 kronor. Genomstnitts­ökningen är 11 procent.

 

Största höjningen på enkelbiljetter står Kalmar Länstrafik för, från 15 till 26 kronor. Det innebär en höjning på 73 procent. Månadskorten har höjts med 38 procent. Höjningarna beror till stor del på att man 2012 förändrade zonerna och att man 2015 minskade rabatten för månadskorten. Men parallellt med det har man byggt ut lokaltrafiken, och trots att biljetterna har blivit dyrare har resandet ökat.

– När länstrafiken för fyra år sedan gick från fristående bolag till att bli en förvaltning iom landstinget kom kommunerna och landstinget överens om en rejäl pott för att få till en utveckling av trafiken, säger Karl-Johan Bodell, trafikdirektör på Kalmar Länstrafik.

– Skatten höjdes med 25 öre, och det gav oss pengar till att bygga ut både tätortstrafiken och trafiken mellan huvudorterna i olika kommuner. Det har gett resultat – förra året ökade antalet resenärer med 11 procent. Cirka 50 procent av inkomsterna för kollektivtrafiken kommer nu från biljettintäkter.

 

LÄS MER: Priser i lokaltrafiken för samtliga län

 

I Gävleborg har man däremot sänkt priserna både på enkelbiljetter och månadskort, delvis på grund av att man har ändrat zonindelningen.

– Vi hade en indelning från 1980-talet som ­innehöll 80 zoner, och som också innebar drygt 53 000 biljettalternativ för olika sträckor, ­berättar Therese Nilsson, enhetschef på X-trafik. Förra året gjorde vi om indelningen till 11 zoner, för att göra kollektivtrafiken enklare.

– Dessutom har resmönstret i länet förändrats, vilket gör att kollektivtrafiken måste möjliggöra att resa längre sträckor. Vi har därför satsat på mer trafik i "starka stråk", bland annat till högskolan och länslasarettet i Gävle.

– Vår satsning har betalat sig, resandet ökade förra året med 2,5 procent. Och vi får cirka 50 ­procent av våra inkomster från biljettintäkter, säger Therese Nilsson.

Karl Kottenhoff är trafikforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han tycker att vi har en bättre kollektivtrafik i dag än för tio år ­sedan, men att det kan vara svårt för landstingen att göra en avvägning mellan utbud och kostnad.

– Det pågår en livlig diskussion om taxorna i flera län, säger Karl Kottenhoff. På sina håll tycker man att det är förfärligt att en allt större del av skattepengarna ska gå till kollektivtrafiken.

– Ett exempel på avvägningar är användning av miljövänliga bränslen, som är dyrare. Men å andra sidan orsakar avgaser från bensin och diesel från råolja koldioxidutsläpp och sjukdomar, till och med dödsfall där koncentrationen är hög. Alltså är det bättre att köra miljövänligt.

– En annan avvägning är anpassningen till funktionshindrade. Att bygga bussar som gör det möjligt för rullstolsburna att resa innebär färre sittplatser, men kollektivtrafiken ska ju vara för alla. Det är till och med ett lagkrav.

– Tågsätt är dyra att köpa in, men regionaltåg tenderar att öka kollektivresandet. Särskilt i Skåne har tågresandet blivit väldigt populärt.

Karl Kottenhoff påpekar att miljömålet är viktigast, och minskat bilägande är en plan på sikt. Och ökar man turtätheten i kollektivtrafiken ökar resandet.

– Det är en dyr satsning, men det handlar på sikt om att möjliggöra ett hållbart samhälle. 

Text: Ingrid Jacobsson 
Research: Anna Fedoriw

Foto: Shutterstock

 

Barn och unga reser mest

1,4 mljarder resor
Drygt 1,4 miljarder resor med kollektivtrafik görs i Sverige varje år. Mest reser barn och unga mellan 6 och 17 år, deras resor utgör 20 procent av samtliga. Anledningen till att andelen är så hög är att de ofta reser kollektivt till skolan. Näst mest reser kvinnor mellan 18 och 64 år, de står för 14 procent av resorna. I kvinnornas fall handlar det om arbetsresor.

Viktigast i storstäder
Kollektivtrafiken spelar störst roll i storstäderna, allra störst roll i Stockholms­regionen. Invånarna i huvudstaden gör varje år dubbelt så många kollektiv­resor per person som göteborgare och Malmöbor sammanlagt, cirka 130 jämfört med 60.

Fler reser kollektivt
Mellan åren 2005 och 2014 ökade procentandelen resor i den regionala kollektivtrafiken från 11 till 13 procent. Övriga privatresor görs med bil.

 

Prenumerera
pren55

Få tillgång till ALLA våra tester

 Över 100 tester gjorda i labb.
 Flera nya tester varje månad.
 Läs vår tidning digitalt.

     Beställ här >>