Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Komjölken utmanas av soja och mandel

Växtdryckerna tar allt större marknadsandelar från den vanliga mjölken. Och skälen till att välja alternativdrycker är många. Larmrapporter om att mjölk orsakar sjukdomar har gjort allt fler skeptiska.

I livsmedelsbutikernas kyldiskar fylls det ständigt på med nya växtbaserade produkter. Det finns vanliga laktosfria mjölkprodukter plus ”mjölk” gjord på soja, havre, kokos, mandel, nötter eller ris.

Dryckerna finns i olika varianter: sötade, vitaminberikade och smaksatta med till exempel choklad eller vanilj. Och förutom drycker finns yoghurtprodukter, desserter och gräddalternativ. Målgrupperna har också blivit fler.

– Vi har sett en stor förändring de senaste fem åren, säger Hanna Möller, produktchef på Alpro. Tidigare var vi nischade mot kunder som hade medicinska behov av växtbaserade produkter, eller inte ville konsumera mjölkprodukter av etiska skäl. Men nu är målgruppen bredare vi har definitivt sett ett skifte i konsumtionen.

Också Toni Petersson, vd på Oatly, tycker att försäljningen går bra.

– Vi har haft en 30-procentig ökning bara sedan i juni. Jag tror att många faktorer samverkar till det ökande intresset för växtbaserade produkter, säger han.

Hälsomedvetna

Många är väldigt hälsomedvetna, och efter olika larm om att mjölk inte är så nyttigt har alltfler gått över till växtdryckerna. Debatten om ekologiska alternativ har också påverkat försäljningen.

Jenny FranzénBarnskötaren Jenny Franzén, Stockholm, är en från den nya målgruppen. Hon är vegan efter att ha varit allätare och senare vegetarian, och då åt hon vissa mjölkprodukter. Men nu har hon uteslutit alla:

– Jag tycker att jag mår bättre av den här kosten. Om jag åt eller drack mjölkprodukter kände jag mig täppt i näsan, ”slemmig” i halsen och trött.

Jenny Franzén är en flitig matlagare och bloggar också om kostfrågor. Hon har smakat många olika växtbaserade drycker, men tycker mest om Oatlys havremjölk.

– Jag häller dryckerna på gröt eller müsli, säger Jenny Franzén. Och så gör jag smoothies. Men jag dricker dem inte till mat, då dricker jag vatten.

– Kokosmjölk brukar jag använda i matlagning, och soyhurt (sojabaserad yoghurt) till såser och tsatsiki. Soyhurt kan jag också äta som mellanmål.

Även om Jenny Franzén framför allt konsumerar växtbaserade drycker för att hon mår bättre av dem tänker hon också på miljön och klimatet.

– Det känns fel att medverka till växthuseffekten genom att äta animaliska produkter. Kor släpper ut metangaser och regnskogar skövlas för att odla soja till djurfoder. Även om soja används i dryckerna går ju den stora mängden odlad soja till foder.

Soja är en omdiskuterad böna. Den är nyttig och proteinrik, men vissa forskare hävdar att fytoöstrogener, som finns i soja, påverkar östrogenkänsliga vävnader i kroppen. Stort sojaintag skulle därför kunna leda till exempelvis bröstcancer.

Överdriven konsumtion räknas som mer än 2–3 portioner per dag, en normalportion motsvarar 2,5 dl sojamjölk. Andra forskare hävdar dock lika bestämt att det östrogen som finns i soja försvagar kroppens eget östrogen, och därmed minskar risken för uppkomsten av cancer. Ett tecken på detta är att i Asien, där man konsumerar mycket soja, har man färre cancerfall än i västvärlden.

Mjölk och sjukdom

Också den vanliga mjölken har diskuterats i samband med olika sjukdomar. I en stor studie gjord vid Uppsala universitet fann forskarna att vuxna kvinnor som drack minst tre glas mjölk om dagen hade nästan dubbelt så hög risk att dö i förtid som ickemjölkdrickande.

Varför det är så är forskarna inte säkra på ännu, men en förklaring skulle kunna vara att mjölk, till skillnad från ost och yoghurt, innehåller höga halter laktos, som kan brytas ner till galaktos. I djurförsök har man visat samband mellan galaktos och tidigt åldrande och död.

I en annan färsk studie, från Lunds universitet, konstaterade forskarna att laktosintoleranta hade mindre risk för att drabbas av lung-, bröst- och äggstockscancer. Man kunde dock inte påvisa ett definitivt samband mellan låg mjölkkonsumtion och minskad cancerrisk. Minskningen kunde bero på andra faktorer, som sammansättningen av personernas totala livsmedelskonsumtion, lägre kaloriintag och skyddande effekter av växtbaserade drycker.

Text: Ingrid Jacobsson

Foto: Johan Jacobsson

 

Klicka för att förstora 

 

Intolerans /Allergi

Laktosintolerans uppstår i regel i tonåren eller senare. Den innebär att du har låg nivå av enzymet laktas och inte kan sönderdela mjölksockret i vanlig mjölk. Resultatet blir att mjölksockret hamnar i tjocktarmen där det bryts ner av bakterier och ger upphov till smärtor, diarréer och gasbildning.

Syrade mjölkprodukter, hårdost och produkter av get- och fårmjölk innehåller låga laktasmängder, och laktosintoleranta kan därför tåla dem. Medfödd laktosintolerans är en ovanlig sjukdom som är ärftlig. Allergi mot komjölksprotein startar oftast under det första levnadsåret. Den kan växa bort, men kan även kvarstå i vuxen ålder.

Komjölksprotein finns i alla mjölkprodukter och allergiker måste alltså byta ut dem i kosten. Symtomen kan likna dem som uppstår vid laktosintolerans, men allergin kan även ge svårare besvär. 

 

Så mycket köper vi

Totalt såldes laktosfri mjölk och växtbaserade drycker för drygt en miljard kronor 2014, en ökning på 15 procent på ett år. Nöt- och mandeldrycker ökade särskilt mycket, delvis på grund av att nya produkter lanserades.

Fortfarande är mjölkbaserade laktosfria drycker det som säljs mest, de står för nära 80 procent av totalförsäljningen. På andra plats kommer havredrycker med runt 12 procent.

Källa: Nielsen ScanTrack, rullande helår vecka 44, 2014. Svensk dagligvaruhandel, försäljning i värde.  

 

Ekologisk eller inte?

För att en produkt ska kallas ekologisk får den inte innehålla några tillsatser som inte är reglerade i lag. I Sverige har vi en lag om vitaminberikning av mjölk, både ekologisk och vanlig. Men växtbaserade drycker, som inte omfattas av lagen, får inte marknadsföras som ekologiska om de berikas med vitaminer och kalcium. Det finns dock ekologiska havre- och sojadrycker, men de innehåller inte kalcium och ytterst lite vitaminer.