Sam Sundberg: Tekniken gör oss till perfekta måltavlor

Mannen som klev in på varuhuset Target, strax utanför Minneapolis i USA, var inte glad. I sin hand hade han en bunt rabattkuponger som skickats till hans dotter: reklam för bebiskläder och spjälsängar. Problemet var att dottern gick i gymnasiet och inte hade för avsikt att bli mamma inom överskådlig framtid. Ja, det var i alla fall vad pappan trodde.

Incidenten på Target har blivit ett varnande exempel i marknadsföringskretsar. Tack vare kontokort, klubbkort och dataanalys kan man detaljstudera köpbeteenden och slå mynt av dem. Men när reklam blir alltför träffsäker finns risken att konsumenten blir illa till mods. I Targetfallet blev pappan snart varse att varuhuskedjans algoritmer, som analyserat dotterns köpbeteende, kände henne bättre än han själv gjorde. Visst var tjejen gravid.

Det här är några år sedan, och sedan dess har vi vant oss vid att förföljas av individanpassade annonser, åtminstone på nätet. Har vi en gång googlat efter doftljus förvånas vi knappast av att doftljusannonserna punktmarkerar oss på nätet. Priset för smidig e-handel och gratis webb­tjänster är att våra klick kartläggs. Informationen som samlas in köps och säljs i oupphörliga auktioner online, där olika företag bjuder över varandra för information som, förr eller senare, kan få oss att köpa en Vespa, en hemförsäkring eller ett ekologiskt sojavaxljus för 500 kronor från Lilla Bruket.

En sektor som nu ivrigt diskuterar hur de bäst kan exploatera den information de samlar om sina kunder är banker och så kallade fintechbolag. Företagen som hanterar alla våra betalningar är de som vet allra mest om vårt konsumentbeteende. Klarna är ett av företagen som gjort avancerad kreditbedömning, baserad på våra digitala spår, till en affärsmodell. När de beviljar ett köp på faktura gör de det efter att algoritmer analyserat vårt beteende direkt i näthandeln, men också på nätet över tid. Den kinesiska näthandels­jätten Alibaba går ett steg längre med sin finanstjänst Ant Financial Services, som även väger in faktorer som utbildningsnivå och brottsregister innan krediten beviljas.

I Kina försöker man skapa en allomfattande kreditbedömning, en värd­ering inte bara av finansiell status, utan av tillförlitlighet i bredare mening. Det är en kombinerad konsument- och medborgarrankning där personer med god status får fördelar som snabbare säkerhetskontroll på flygplatser och förtur i skolkön, medan de med lägre status kan nekas lån och känsliga arbeten.

Just nu pågår också omfattande politiska arbeten kring integritet och hantering av personuppgifter på både svensk och europeisk nivå. Integritetskommittén kom i juni med ett delbetänkande (SOU 2016:41) där de pekar på en rad integritetsproblem på vår alltmer digitala marknad. Integritetsutredningarna har å andra sidan duggat tätt de senaste åren, och landskapet de kartlägger förändras i hög hastighet.

En sak är emellertid säker: när kommunister och kapitalister drar i samma riktning, i syfte att övervaka och kontrollera oss, är det dags för konsumenter och medborgare att sparka bakut.

Krönika: Sam Sundberg är frilansjournalist och föreläsare med fokus på skärningspunkten mellan kultur och digital utveckling.

Foto: Shutterstock

FLER KRÖNIKOR
Josephine Freje: "Så blir du en jobbig konsument" 

Edward Blom: "Vi borde skicka bluffmaten ut i köket"