Press på Lundin Petroleum om Sudan

Sedan inbördeskriget började i Sudan har miljontals människor tvingats fly från sina hem. Oljan är en av anledningarna till konflikten. Foto: Sven Torfinn 

I en ny rapport, Fuel for conflict, granskas hur svenska investerare agerat i fallet Lundin Petroleum. Bland annat ledde oljeprospekteringarna till att den sudanesiska regeringen ville tömma områdena kring oljefälten på civila, och tiotusentals människor fördrevs från sina hem.

– De svenska bankerna och AP-fonderna har satt alldeles för lite press på Lundin Petroleum, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide (FFG) på Sveriges Konsumenter.

FFG har sammanställt rapporten i samarbete med SwedWatch, och Jakob König är en av författarna.

– Det är visserligen många år sedan Lundin Petroleum drog sig ur Sudan, fortsätter Jakob König, men företaget har fortfarande inte tagit sitt ansvar. Många krigsdrabbade lever fortfarande på flykt och borde få ekonomisk kompensation.

FFG har granskat hur de svenska storbankerna och AP-fonderna har reagerat på anklagelserna som riktats mot Lundin Petroleum. Ett antal böcker och rapporter har skrivits om Lundinaffären under åren. Men någon riktig utredning om kränkning av mänskliga rättigheter under de år bolaget borrade efter olja i Sudan har aldrig gjorts.

I flera år har en enskild aktieägare, holländske Egbert Wesselink, som arbetar inom organisationen European Coalition on Oil in Sudan, ställt förslag på Lundins bolagsstämma om att företaget ska utreda vad som egentligen hände. På årets stämma, som äger rum den 4 maj, kompletteras förslaget med att Lundin bör inrätta en fond på fem miljarder kronor, som ska gå till att kompensera krigsoffren. Lundins styrelse har varje gång tillbakavisat förslaget och anser att man inte bidrog till brott mot mänskliga rättigheter i Sydsudan.

– Investerarna hävdar att ord står mot ord men både FN och hjälporganisationer har visat att företaget bidrog till konflikten. Det är svagt att bara två av investerarna, Swedbank och andra AP-fonden, stött kravet på en oberoende utredning, säger Jakob König.

FFG och SwedWatch anser att en utredning ska göras enligt FN:s vägledande principer för företag om mänskliga rättigheter (UNGP). UNGP antogs 2011 och klargör staters och företags ansvar vid affärsverksamhet. I principerna slås fast att företag ska respektera de mänskliga rättigheterna, och har dessa ändå kränkts ska företagen ge gottgörelse.

Diagrammet visar sammanlagt betyg på hur ansvarsfullt investerarna agerat på anklagelserna mot Lundin Petroleum. Swedbank var bäst och redovisade ett relativt trovärdigt påverkansarbete. Långt ner hamnar Danske Bank, Nordea och SEB som inte stöttat utredningskravet och dessutom redovisat ett relativt passivt och otydligt påverkansarbete. Första AP-fonden sålde sina aktier i Lundin Petroleum 2015, och har inte svarat på FFG:s frågor.

I rapporten Fuel for conflict framgår att Swedbank och andra AP-fonden har varit mest aktiva i att ifrågasätta Lundins agerande. Alla storbankerna hävdar att de nu har en dialog med Lundin Petroleum om etiska frågor, även om flera av dem inte inledde dialogen förrän efter 2012.

Totalt har 63 av bankernas fonder satsat pengar i Lundin Petroleum. Några av fonderna är bland Sveriges mest populära. Innehavet uppgår sammanlagt till 3,6 miljarder kronor.

– Många svenskar har sina pengar i Lundin Petroleum via olika fonder, ibland även etiska fonder, säger Jakob König. Vi uppmanar nu konsumenterna att kontakta sina banker och kräva att Lundin Petroleum tar ansvar för vad som hände. Det kan de enkelt göra via vår webbsida FairFinanceGuide.se.