Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Radhusägare tvingas betala brandskydd

Tiotusentals radhusägare kan bli tvungna att brandsäkra sina vindar. Det är följden av en dom i kammarrätten. Som husägare är du ansvarig för ditt eget brandskydd.

vindbrand

För tre år sedan blev Janne Backlund ålagd av räddningsnämnden i Uppsala att åtgärda vinden på sitt radhus. Den var inte tillräckligt brandsäker, enligt en inspektion som brandförsvaret hade gjort hos hans granne.

Janne BacklundFamiljen Backlund köpte sitt hus 2007. Det var byggt 1990, enligt då rådande regelverk. Boverkets byggregler har ändrats flera gånger under årens lopp, och därför är vindar och skiljeväggar byggda på olika sätt under olika perioder. Vid husköpet sa säljaren ingenting om bristande brandsäkerhet.

– Brandförsvaret sa vid sin inspektion 2012 att huset inte hade byggts enligt normen, men där stod ord mot ord. Som lekman är det ju väldigt svårt att avgöra vad som är rätt, säger Janne Backlund.

 

Antal utryckningar 2014

Landets räddningstjänster gjorde 9 660 utryckningar, till bränder i byggnader, 2014. Glömd spis och tekniskt fel, till exempel i en ledning, var de vanligaste kända brandorsakerna.

 

Efter inspektionen kallades de tre familjerna i radhuslängan till ett möte med räddningsnämnden. Familjerna trodde att de skulle få information om brandsäkerhet. Det fick de till att börja med, men sedan avslutades mötet med att de fick varsitt föreläggande om att brandsäkra vindarna till en uppskattad kostnad av 25 000–30 000 kronor.

– Jag blev helt bestört över hela hanteringen. Mitt förtroende för räddningsnämnden blev verkligen rubbat, säger Janne Backlund.

Räddningsnämnden rekommenderade familjerna att överklaga. Och det gjorde de, men det var bara Janne Backlund och hans fru som orkade driva ärendet hela vägen via länsstyrelsen, förvaltningsrätten och kammarrätten. Alla rättsinstanser gick på räddningsnämndens linje. Janne Backlund begärde till sist prövningstillstånd i sista instans, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Men begäran avslogs i somras, och kammarrättens dom står fast.

– Nu måste jag rätta mig efter kammarrättens dom. Jag har redan tagit kontakt med en hantverkare, säger Janne Backlund.

Göran Carlsson är chef för förebyggandeavdelningen på Uppsala brandförsvar, som bland annat gjorde inspektionen av familjen Backlunds radhus. Sedan 2012 har brandförsvaret inspekterat 5 000 bostäder i 951 radhuslängor i Uppsala, Tierp och Östhammar. Det är unikt i Sverige med en så omfattande inspektion.

– Innan vi gör våra inspektioner skickar vi ut informationsblad, berättar Göran Carlsson. Varje husägare är ansvarig för sitt eget brandskydd och vi uppmanar dem att undersöka sina hus och förstärka skyddet där det behövs.

I de tre kommunerna fann man att brandskyddet var bristfälligt i 519 hus. Efter kammarrättens dom mot familjen Backlund har nu Uppsalas brandförsvar möjlighet att skicka föreläggande om brandskyddsåtgärder till ett stort antal husägare, och man sitter just nu och planerar hur arbetet ska göras. Vad det kommer att kosta var och en beror på hur huset är byggt, men runt 20 000 kronor får man räkna med.

– Vi ville gärna ha en prejudicerande dom, så det var bra att Janne Backlund överklagade och drev det här ärendet vidare, säger Göran Carlsson. Våra insatser har rönt stort intresse, och fler kommuner kommer säkert att följa efter.

Hur kommunerna jobbar med tillsyn av brandsäkerheten ser mycket olika ut, enligt Malin Vestin, brandskyddsexpert på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon tror också att antalet inspektioner av bostäder kommer att öka efter Kammarrättens dom.

– Räddningstjänsterna har rätt att göra tillsyn, men har kanske inte resurser att titta på alla bostäder, säger Malin Vestin. Därför har man i de flesta kommuner prioriterat radhus, som anses vara mest problematiska.

Text: Ingrid Jacobsson

Foto: Shutterstock

Prenumerera
webb_prenpuff

För bara 55 kr/mån får du:

 Över 100 pålitliga tester gjorda i labb.
 Flera nya tester publiceras varje månad.
 Läsa hela Råd & Rön digitalt.

     Beställ här >>

 

Så här sprids radhusbranden

  • En brand i ett radhus kan spridas fort om inte skiljeväggarna på vinden är täta. Skiljeväggen ska stå emot brand i minst 30 minuter. En sådan vägg kan bestå av en stomme av träreglar och tolv millimeter tjocka gipsskivor på vardera sidan om stommen.
  • Hål för infällda taklampor eller kablar gör också att elden kan sprida sig. Om du måste göra hål i taken eller i skiljeväggarna mellan husen ska dessa tätas ordentligt.
  • Om ditt hus har en ventilerad takfot, det vill säga en ventilationsöppning mellan yttertaket och ytterväggarna, kan eldslågorna krypa in genom öppningen och vidare till vinden. (Källa: Uppsala Brandförsvar)