Hoppa till innehållet

Crowdfunding - ragga pengar på nätet

Behöver du pengar till att göra klart din film, utveckla ett nytt dataspel, betala dina räkningar eller tillverka nya skidglasögon? Säger banken nej? Då kan du via nätet be människor över hela världen att finansiera ditt projekt.  

Publicerad

Användarfinansiering går ut på att du lägger ut information om ditt projekt på nätet på en av de insamlingswebbplatser som finns. Du skriver hur mycket pengar du siktar på att samla in och till vilket datum du vill ha pengarna. Sedan är det bara att sätta sig vid datorn och vänta.

Användarfinansiering kommer förstås från USA, där det heter crowdfunding. På svenska kallas det också folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering. Alla orden pekar på det viktigaste: att det är enskilda människor som skänker pengar.

– Det här är en spännande utveckling, säger Joacim Tåg, ekonomie doktor och forskare på Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Användarfinansiering kan göra oss alla till banker.

– Om du som entreprenör söker pengar till ett nytt projekt från en bank eller en riskkapitalist kräver de ju att du kan visa att du har en marknad som efterfrågar din vara innan du kan komma med en låneansökan. Hittills har efterfrågan varit svår att visa i förväg utan att du haft en färdigutvecklad produkt, men med användarfinansiering är det möjligt, fortsätter Joacim Tåg.

Det finns flera webbplatser för användarfinansiering, bland andra Kickstarter, Indiegogo, Fundedbyme och Investedin. En som lyckats få finansiering för att göra klart sin senaste film, Bikes vs Cars, är dokumentärfilmaren Fredrik Gertten.

Han vann Sveriges Konsumenters och Råd & Röns pris Blåslampan i oktober för sina tidigare filmer Bananas och Big boys gone bananas. Fredrik Gertten startade en kampanj på Kickstarter för att få ihop 50 000 dollar, och det lyckades över förväntan.

När kampanjtiden gått ut hade filmprojektet samlat in 82 125 dollar, och insamlingen fortsätter nu på den särskilda webbplats som skapats för filmen. Hittills har över 2 000 givare i mer än 50 länder skänkt pengar. – Det är verkligen häftigt att så många vill vara med, säger Fredrik Gertten. Vi har en stor grupp människor nu som verkligen bryr sig om filmen och vill stödja den.

Hårt jobb

Fredrik Gertten och produktionsbolaget WG-film har jobbat hårt med insamlingskampanjen.

– Vi har kommunicerat på Facebook, Twitter, via bloggar; det är ett helt team som jobbat nästan dygnet runt, berättar Fredrik.

– Eftersom det här är världsomspännande har vi kontakter i alla tidszoner, och därför måste vi också kommunicera vid alla tänkbara klockslag. Men uppsidan med det hela är ju att vi når ut.

Fredrik Gertten har fått delfinansiering till att göra Bikes vs Cars också från bland annat Svenska Filminstitutet och Sveriges Television.

– Men det är dyrt att göra en sådan här film. Jag reser runt till många länder och filmar. Biljetterna kostar, men jag har ofta bott hemma på soffan hos folk för att hålla nere kostnaderna.

Att folk i USA är mer vana att skänka pengar via användarfinansiering har Fredrik Gertten märkt.

– I Sverige tänker nog många fortfarande att ”filmer, det får Svenska Filminstitutet sköta”. Därför tror jag att det tar lite tid innan användarfinansiering växer sig stort här.

Vilka projekt är det då som är framgångsrika när det gäller att få finansiering? För det är långt ifrån alla som lyckas nå sina insamlingsmål.

– De som lyckas är de som också är aktiva i sin marknadsföring, säger forskaren Joacim Tåg. Man måste synas på flera ställen, inte bara på webben där man samlar in pengarna.

– Några börjar säkert med att be familj och vänner att sätta in pengar, så att det finns lite att börja med. Om det kommer in pengar i starten kan projektet bli ett ”featured project” på webbplatsen. Då visas det på startsidan eller på särskilda sidor med framgångsrika projekt.

Sätt upp realistiska mål

Ett annat knep för att nå framgång är att sätta upp realistiska mål, menar Joacim Tåg. Ett projekt som lägger ribban alldeles för högt verkar orealistiskt från början, och då tappar folk intresset för att skänka pengar. Ofta är det ju så att projektet går i stöpet om inte insamlingsmålet uppnås.

Många av de projekt som samlar in pengar via användarfinansiering är kulturprojekt, filmer, tryckning av böcker, bidrag för att betala illustratörer, byggande av konsthallar med mera. Men i USA finns särskilda webbplatser där man investerar direkt i företag.

– Det har varit mycket debatt om detta, säger Joacim Tåg. I USA ger man i vissa fall till och med ränta på insatta pengar, och då börjar man verkligen närma sig bankverksamhet. Men frågan är om man verkligen ska kunna satsa pengar i företag på det här sättet, via nätet. Investeraren kan lätt bli lurad när det inte finns ett regelverk för detta.

Själv har Joacim Tåg skänkt pengar till Arkyd, ett projekt med ett satellitteleskop som ska cirkla runt jorden och undersöka asteroider.

– Jag tycker det var roligt. Det var ett udda sätt att bidra till rymdforskningen via Kickstarter.

I regel får den som skänkt pengar något tackbevis. Det kan vara ett brev, att man får namnet på projektets webbplats, en mugg eller någon annan liten pryl. Men det kan också vara ett större tack.

WG-film och Fredrik Gertten ger bort cyklar, dvd-filmer, förhandsvisningar av filmen via nätet med mera. Men den som får så mycket har naturligtvis skänkt en hel del, runt 1 000 dollar. En person skänkte till och med 10 000 dollar och fick, förutom presenter och en cykeltur plus middag med Fredrik Gertten, också sitt namn som en av filmens producenter.

Text: Ingrid Jacobsson   

 

Så blev drömmen sann

Ryttaren Sara Algotsson Ostholt riskerade att bli av med sin favorithäst Reality, som ägaren ville sälja. En insamling startades då av Saras fans på Facebook. Över 10 000 personer samlade in mer än 800 000 kronor, och med det bidraget kunde Sara Algotsson Ostholt köpa hästen.

Jon Widegren i Stockholm hade en idé om att starta en hamburgerrestaurang med världens bästa hamburgare. Men han fick ingen bankfinansiering. Då startade Jon en insamling på fundedbyme.com, och på två månader samlades 36 000 kronor in av 178 personer. Detta blev en del av grundplåten, och Flippin´ Burgers öppnade drygt ett halvår senare. Alla som skänkt pengar fick presentkort på gratis hamburgare.