Hoppa till innehållet
Läs mer

Flygbolag - miljöpolicy och kundattityd

Flyget är en ständig källa till irritation och en riktig miljövärsting. Ändå flyger vi som aldrig förr. Råd & Rön har granskat flygbolagens miljöpolicy och hur de behandlar sina kunder.

Publicerad


Råd & Röns färgguide, bild ur tidningen

Råd & Röns färgguide

över hur flygbolagen
arbetar för att värna miljön.
Vi ger grönt, gult eller rött ljus
för 28 flygbolag.
Ladda ner och spara!

När Råd & Rön granskade flygbolagens etik- och miljöarbete möttes vi av ett kompakt ointresse från branschens sida. Endast fyra av 33 flygbolag (SAS, Finnair, Iberia och Thomas Cook) svarade på vår enkät, och flera flygorganisationer avböjde också att delta i vårt arbete.

Trots att det handlar om en bransch med många kunder och stor konkurrens brydde sig alltså majoriteten av företagen inte om att svara på en enkät från en konsumentföreträdare.

I granskningen har vi studerat europeiska flygbolag som vi delat in i tre grupper: nationella flygbolag, lågprisbolag och charterbolag. Vår avsikt har varit att ta reda på hur enkelt det är för konsumenten att fråga om hjälp, vilka system de har för att hantera klagomål samt hur lätt det är att hitta kontaktinformation om flygbolagen.

Vi har också försökt ta reda på hur företagen behandlar sina anställda. Till sist har vi även tittat på hur flygbolagen arbetar med miljöfrågor och hur bra de är på att informera sina kunder om detta.

Eftersom så få flygbolag har svarat på våra frågor bygger granskningen till stor del på research av flygbolagens webbplatser, där vi har tittat på dessa frågor från en konsuments perspektiv. Kan man som konsument välja ett flygbolag som är till exempel bättre för miljön än ett annat? Tyvärr visar granskningen att det som konsument inte är lätt att välja flygbolag med dessa frågor som utgångspunkt.

Några flygbolag är bättre än andra på att informera, men eftersom det inte finns några kontrollsystem är det omöjligt att veta om det ligger något bakom de fina ord som presenteras på webbplatserna.

 

Service: Konsumenten i kläm i pressad bransch

Lågprisbolagen har ökat konkurrensen i flygbranschen, och i dag försöker alla bolag att pressa priserna. I vissa fall leder det till att konsumenterna kommer i kläm.

Flyget är en bransch som i dag präglas av stark konkurrens, med många lågprisbolag som pressar priserna. Flygbolagen försöker skära i kostnader genom att dra in på service, som till exempel maten ombord på planen, och genom att lägga ut uppgifter som städning på entreprenad. I en utredning uttrycks saken som att lågprisbolagen tänjer gränsen för vad deras anställda och kunder mäktar med.

På flygbolagens webbplatser finns väldigt lite information om vilken policy de har för anställda. I vår enkät hade vi med en del frågor om detta, men eftersom så få svarade har vi inte kunnat presentera ett resultat. Generellt sett erbjuder lågprisbolagen sämre löner och villkor. Andra problem som kännetecknar branschen är mycket stress, obekväm arbetstid och hälsorisker som dålig luft och kosmisk strålning.

Från konsumentens perspektiv visade vår granskning att det oftast är lätt att hitta kontaktinformation om flygbolagen, och att de flesta ger information om vad man ska göra vid till exempel borttappat bagage, men att många inte har denna information på svenska. Ett flygbolag, Easy Jet, utmärker sig genom att det både är svårt att hitta kontaktinformation och information om vad man ska göra om bagaget kommer bort.

Dålig information

Enligt en EUreglering ska flygbolag också informera sina kunder om vad som gäller vid till exempel förseningar och inställda flyg. Det finns dock ingen officiell kontroll att flygbolagen gör det. Vår granskning visar att de flesta flygbolag har någon form av information på sina webbplatser, men att endast hälften av flygbolagen har tillräcklig och tydlig information om hur mycket ersättning resenärerna får vid förseningar och inställningar. Det är främst de stora nationella flygbolagen som Austrian, British Airways, Lufthansa, TAP, Brussels Airlines och Iberia som är exempel på detta, men även Cimber utmärker sig.

Spanair och Air Europas policy är endast tillgänglig vid efterfrågan, och lågprisbolag som Ryanair, EasyJet och Flybe är också restriktiva med informationen. Sämst i klassen är Air Nostrum, Air Berling, Thomas Cook och TUI. Några av flygbolagen har även fått kritik för sitt sätt att hantera klagomål från kunderna. Brussels Airlines, Ryanair, Easy Jet, Air France och TAP har alla stämts för felaktig hantering av klagomål.

Svårt att se faktiskt pris

Som europeisk flygresenär har man rätt till ett gott konsumentskydd, men det är inte något som alltid efterlevs.

Ett exempel på det är hur priset på biljetterna presenteras. Vid en första anblick kan priserna som utannonseras på nätet te sig löjligt billiga. Men när skatter och avgifter läggs på slutar de ofta på en mycket högre summa. Kanske gick det inte ens att köpa den där superbilliga biljetten som reklamen utlovade när bokningen väl skulle ske.

För konsumenten är det svårt att veta vad det slutgiltiga priset på biljetten blir, vilket gör det svårt att jämföra priser på ett vettigt sätt. Enligt en EU-reglering måste flygbolagen vara tydliga med vad slutpriset kommer att bli, men detta kontrolleras inte och efterlevs alltså inte heller. Dessutom är det svårt för konsumenten att veta hur stort antal biljetter det handlar om när flygbolagen gör reklam för superbilliga priser.

 

Miljö: Högtflygande ord men lite action

Flygbolagen gillar att berätta om hur de arbetar för att minska sin klimatpåverkan. Men i verkligheten motarbetar de alla försök att begränsa sina utsläpp av växthusgaser.

Vår granskning visar att man som konsument inte heller kan göra några bra val utifrån hur miljövänliga olika flygbolag är, eftersom det inte går att jämföra dem. Det finns till exempel inte några tillgängliga data över hur mycket de olika bolagen släpper ut på olika sträckor.

Vi har tittat på vilka miljömål de olika bolagen har, och om de har deadlines för när målen ska uppnås. Generellt sett hade stora nationella flygbolag som Air France, Lufthansa, SAS och Swiss Airways tydligast och mest mätbara mål.

Av de mindre bolagen och lågprisbolagen var det Blue1 och Spanair som imponerade mest. Charterbolagen TUI och Thomas Cook var också bra. Samtidigt är det svårt att veta hur realistiska målen är och hur mycket arbete som går åt för att uppnå målen. Air France-KLM och Lufthansa är ISO 14001-certifierade, och ytterligare några till är på gång att bli det.

Yngre flotta spar energi

Flera bolag arbetar också på att spara energi genom att använda sig av ny design, lättare material och till exempel gröna inflygningar då planen glidflyger den sista sträckan. Genom att byta till yngre, mer energisnåla flygplan kan flygbolagen också spara mycket energi.Yngst flotta, med ungefär tre år gamla plan, har Ryanair och Wizz Air.

Generellt har de nystartade lågprisbolagen unga flygplansflottor, och de är också mer energieffektiva genom att de flyger med fulla plan och för att de inte erbjuder den mer spatiösa första klass.

Det som talar mot lågprisbolagen är att de ofta ligger längre från destinationen samt att de faktiskt har bidragit till ett ökat flygande.

Några flygbolag, som Air France-KLM, TAP, SAS och TUI, arbetar även med att ta fram alternativa bränslen. Detta kan verka lovvärt, men alternativa bränslen är inget som kommer att kunna användas i den närmaste framtiden.

En del flygbolag har utsläppskalkylatorer som gör det möjligt för resenärerna att räkna ut hur mycket växthusgaser varje resenär släpper ut per flygning, och erbjuder dem köpa utsläppsrätter för att kompensera för detta.

Om utsläppsrätter verkligen har någon effekt på klimatet är ännu osäkert. De kan till exempel ses som ett slags "avlatsbrev" som köper oss fria att flyga utan att ändra vårt beteende. Men så länge det inte finns något alternativ kan det vara en idé att klimatkompensera för sina resor. Den mest strikta och bästa formen av utsläppsrätter kan man köpa på Air France-KLM, SAS, British Airways, Blue1 och TUI. Air France-KLM, Transavia, SAS, SpanAir och Blue1 har även utsläppskalkylatorer tillgängliga för sina kunder.

Text: Annika Berge

 


En verklig miljöbov

Flygets största och mest kända miljöpåverkan är utsläppen av växthusgasen koldioxid. Men flyget släpper även ut andra gaser som kväveoxid, vattenånga och andra partiklar. Flygplanen lämnar också kondensationsspår som kan bilda cirrusmoln, vilka också har en värmande effekt.

Flyget står för ungefär 3,5 procent av det totala utsläppet av växthusgaser.
Men det är svårt att beräkna påverkan av de gaser som inte är koldioxid. Räknar man också in effekten av cirrusmolnen stiger siffran till nära 5 procent.

Trots detta har flyget länge varit befriat från lagar och regler som be gränsar utsläppen och även från vissa skatter. Till skillnad från till exempel den energiproducerande sektorn behöver flygbolagen inte köpa rättigheter för sina utsläpp. Flygbolagen behöver inte heller betala skatt på bränsle, och flygbiljetterna är befriade från moms.

Tidigare har man trott att ökade bränslekostnader ska leda till mer bränslesnåla flygplan, men det har inte hänt. Detta tyder på att det behövs regleringar för att flyget ska minska sina utsläpp. Men idag är det många flygbolag som arbetar för att förhindra att utsläppsbegränsningar blir verklighet.