Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Förpackningar, livscykelanalys

Förpackningar, livscykelanalys

Råd & Rön har analyserat och listar mer eller mindre klimatsmarta val, när det gäller förpackningar.

Se testresultaten direkt (pdf)

Klimatsmart paketerat!

Glasburken är värsta miljöboven trots att vi återanvänder den många gånger. Och varför stoppas lågenergilampan in i både plast och kartong? Råd & Rön har analyserat och listar mer eller mindre klimatsmarta val, när det gäller förpackningar.

Vi får ofta frågor och insändare från er läsare om energislukande förpackningar. Luft i paketen, alltför stora kartonger eller onödiga plastpåsar är sådant som retar miljömedvetna. Men det är inte alltid så enkelt att avgöra om en förpackning är miljöbov eller inte.

Råd & Rön har nu för första gången gjort så kallade livscykelanalyser på en rad förpackningar. Vi har följt dem från råvara till tillverkning och vidare till butik och konsument, och slutligen till eventuell återvinning.

I analyserna har vi tagit hänsyn till en rad faktorer som kan påverka förpackningens miljöbelastning: om råvaran går att återvinna, hur mycket energi och material som går åt vid tillverkningen, hur effektiva transporterna är och så vidare.

I diagrammen i testet har vi jämfört och listat förpackningar med med större eller mindre miljöbelastning.
– Om du har två likvärdiga produkter, ska du kunna välja den med klimatsmartaste förpackningen, säger Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön.

Tandkräm i dubbla förpackningar
Och konsumenten har makt. Tandkräm i dubbla förpackningar, tub plus kartong, är en större miljöbelastning än enbart tuben även om man räknar med det plastställ som tuberna står på i butikshyllan. Men tandkrämstub i kartong säljs nästan inte längre i Sverige.

I mitten av 90-talet debatterades förpackningar livligt här hemma.
– Kartongen kring tandkrämstuben blev själva sinnebilden för onödiga förpackningar och försvann efter konsumenternas protester, säger Olof Holmer, Kemisk-tekniska leverantörsförbundet.

I flera andra europeiska länder säljs fortfarande tandkrämen i både tub och kartong.

Svårt veta vad som är bäst
Det är inte alltid uppenbart om en förpackning bara är onödig eller är en riktig miljöbov. Plast är till exempel inte alltid värst. Även om plasten tillverkas av olja uppvägs det av att plastpåsen är lätt och kan fyllas till brädden med disktabletter (se vårt exempel).

Det går bara åt en lastbil för att transportera disktabletterna i plastpåsar i stället för två om de vore förpackade i otympliga, halvfyllda kartonger.

Glasburken med refill i pappkartong för sötningsmedel kan verka klimatsmart. Så bra att återvinna burken.

Men det går åt så mycket energi och vatten för att tillverka glas, att även om du använder burken tio gånger om så utgör den en nästan dubbelt så stor miljöbelastning som en pappkartong med portionsförpackningar.
– Tillverkaren har bara tänkt halvvägs. Han går omvägen över glasburken i stället för direkt på kartongen, säger Ronny Karlsson.

Det kan tyckas vara energislöseri med portionsförpackat sötningsmedel, men de är av tunt papper, ett naturligt material som återvinns lätt. Och papperet bevarar sötningsmedlet torrt och fint, vilket är nog så viktigt när vi vill spara på resurserna.

Olika material
Förpackningar, där flera olika material kombineras, är riktigt dåliga från miljösynpunkt. Och varför, som Philips, överge en klimatsmart förpackning som den klassiska, fyrkantiga glödlampskartongen i papper, lätt att packa effektivt under transporten och lätt att pressa ihop till återvinningen?

En av Philips lågenergilampor är förpackad på det viset, den andra ligger i en så kallad blisterförpackning, en pappskiva med själva lampan under en plastbubbla. Just så som många hemelektronikförpackningar ser ut.

De flesta struntar nog i att riva loss plasten från pappen till sopåtervinningen, och den förpackningen utgör därför dubbelt så stor miljöbelastning som den fyrkantiga kartongen.
– Blisterförpackningarna används för att man ska kunna hänga upp lamporna i butiken. Men framför allt gör de att lamporna stjäls mindre, säger Max Hellström, Philips.

Men det går att minska stöldrisken även med klimatsmarta förpackningar. Vi har jämfört Sony Ericssons och Nokias förpackningar med bluetooth headset till mobilen. Sony Ericssons förpackning med en mindre pappskiva och utan plast utgör inte ens hälften så stor miljöbelastning som Nokias förpackning där både kartong och plast ingår.

Ytterligare en bra lösning är Philips batterier inplastade i krympfilm. Filmen tar liten plats och väger nästan ingenting. Trots plasten är den en betydligt mindre belastning för miljön än den skrymmande pappkartongen runt Duracells batterier.

Text: Cristina Farm

Läs testresultaten (pdf)

Välj rätt!

  • Hellre pappkartong än plast.
  • Plast kan vara smart om förpackningen är lätt och tar liten plats. 
  • Väl fyllda förpackningar med lite luft. 
  • Fyrkantiga förpackningar är lätta att transportera, bättre än flaskor, som tar mycket plats.
  • Så lite emballage som möjligt. Undvik skrymmande och tunga förpackningar.
  • Undvik kombinerade material, till exempel kartong och plast ihop – svårt att sopsortera.
  • Undvik extra förpackningar, till exempel kartong runt tuben.
  • Undvik glas och aluminium. Om du ändå väljer det – återvinn!

Så testade vi

Livscykelanalyserna av förpackningarna är utförda av Råd & Rön i samarbete med den internationella testorganisationen ICRT.

Vi har gjort två analyser enligt två olika metoder.

El99 är en standard för livscykelanalyser som följer förpackningarna från råvara till slutanvändning. I analysen tas hänsyn till påverkan på människans hälsa, ekosystemet och på naturens resurser.

Den andra metoden, IPCC 2007, som har utvecklats av FN:s klimatpanel, tar enbart med förpackningarnas påverkan på klimatet i sina beräkningar.

Vi redovisar också ett scenario där vi beräknat miljövinsten vid 100 procent återvinning. Det är ett högst teoretiskt scenario men avsikten är att visa vilka förbättringar som kan göras.

Det är inga absoluta värden som visas i diagrammen utan enbart jämförelser i procent mellan olika förpackningar. Och det går bara att jämföra inom varje produktgrupp. Vi har gjort ett urval av konsumentprodukter från olika områden.

För att få fram skillnaderna mellan olika förpackningar har vi valt produkter som är så lika som möjligt men med olika typer av förpackningar. Vi har därför även valt bort produkter som i Sverige oftast packas på samma sätt, till exempel mjölk i kartong.

Allt fler förpackningar

Vi hotas av ett gigantiskt sopberg. Ändå blir förpackningarna bara fler.

Det växande välståndet inom EU gör att sopberget växer. Ju fler produkter vi har råd att köpa desto fler förpackningar att återvinna, förbränna eller bara lägga på soptippen.

1995 åstadkom varje invånare i EU 460 kilo sopor, 2004 hade siffran vuxit till 520 kilo och 2020 beräknas vi med nuvarande konsumtionstakt få ett sopberg på 680 kilo per person och år.

Konsumtionen av produkter (tillverkning, transporter och distribution) står inom EU för nästan hälften av utsläppen som påverkar klimatet. Vi borde minska antalet förpackningar.

Men hur?
– Tyvärr går utvecklingen åt motsatt håll, det blir allt fler produkter som förpackas, säger Beatrice Johansson, som forskar om förpackningar på Innventia AB.

– Jag var i London nyligen, och där var minsta grönsak förpackad. Det bygger på rädsla: för terrorhot, svininfluensa … Men trenden kommer säkert hit. Hela vår stressade livsstil med färdigmat i förpackningar ökar på sopberget.

– Förpackningen har alltid varit i skottgluggen, vilket blir lite orättvist tycker jag. Det går åt massor med energi för att tillverka produkter. Ta en limpa till exempel: bonden gödslar jorden, säden ska malas, limpan bakas i ugnen … Om man sedan inte bevarar limpan i en optimal förpackning blir det ju ett väldigt miljöslöseri.

– Vi konsumenter måste bli mer observanta på förpackningar, och välja produkten med minst emballage. Många svenska företag satsar på miljövänligare förpackningar men är dåliga på att tala om för konsumenten varför man ska välja den fyrkantiga, tråkiga kartongen som är lätt att transportera i stället för flashiga plastflaskor, som tar mycket plats.

– Vi lockas av de flashiga förpackningarna och då fortsätter företagen att sälja sina produkter i dem.

Avskogning
Tetra Pak har i höst publicerat en stor miljöstudie som visar att pappförpackningar är bättre än glasförpackningar.
– Resultatet är ingen överraskning. Men det är inte hela sanningen, i livscykelanalysen har man inte tagit hänsyn till avskogningen, som påverkar klimatet negativt, säger Stefan Henningsson, klimatchef på Världsnaturfonden.

– Transporter och avfall ger större utsläpp som påverkar klimatet mer än vad valet av material gör. I England säljer man fortfarande mjölken i glasflaskor. Men den körs ut till konsumenterna och numera används elbilar. Det är betydligt miljövänligare än att var och en ska köra sin bensindrivna bil till butiken för att handla. Konsumenten får snabbt sin mjölk. Om en mjölkprodukt står sex dagar i kylen i butiken, drar det lika mycket energi som produktens hela livscykel.

I Tetra Paks studie tas också juiceförpackningar i papper och plast upp.

Viktigare än att ta bort plastkapsylen kan vara att gå över till koncentrat som ska spädas, menar Stefan Henningsson.
– Visst, bra kranvatten finns inte i alla länder, men det finns enkla och bra metoder för vattenrening. I utvecklingsländerna går det snabbt nu, för de följer våra konsumtionsvanor. Då har stora svenska företag som Tetra Pak ansvar för att komma med innovativa lösningar.

Modbury – staden utan plastkassar

I den lilla staden Modbury i sydvästra England har miljökämpen Rebecca Hosking lyckats med konststycket att få alla butiker att sluta sälja plastkassar. Från 1 maj i år erbjuds kunderna bara kassar gjorda av komposterbar majstärkelse, papper eller tyg.

Rebecca Hosking är filmare och gjorde för några år sedan en film från Hawaii om hur djurlivet förstördes av kringflytande plastpåsar i havet.

Hon filmade hur sköldpaddor och fåglar dog en plågsam död av plasten de fick i sig.

Upprörd av vad hon sett återvände hon till sin hemstad Modbury, kontaktade stadens 43 butiksinnehavare och började sin övertalningskampanj.
– Jag lyckades tack vare att de kände mig sedan tidigare och litade på mig, säger hon.

Modbury är första plastpåsfria staden i Europa, enligt webbsidan www.plasticbagfree.com. Inspiration till kampanjen fick Rebecca Hosking från flera liknande experiment i Australien.

Kampanjen har uppmärksammats stort i Storbritannien och är på väg att få efterföljare i flera andra brittiska städer. Nyligen promoverades Rebecca Hosking till hedersdoktor vid universitetet i Plymouth för sina insatser för miljön.

I Sverige lanserade Coop Konsum för snart två år sedan en komposterbar miljökasse gjord av bland annat majsstärkelse. Parallellt skulle de traditionella plastkassarna säljas men Coop Sverige skulle slopa dem "så snart det är möjligt".
– Miljökassen blev inte den framgång vi hoppats på. Det är inte så många konsumenter som väljer den, säger Mikael Robertsson, miljöchef på Coop Sverige.

– Plasten håller ju bättre, är mer töjbar. Vårt beslut står fast, men vi kan inte slopa plastkassarna än, först måste fler konsumenter välja miljökassen. Även Ica har nu miljövänliga plastkassar i sina butiker.