Läs resultaten från miljögranskningen av kompaktkameror, pdf

När du köper en behändig, liten kompaktkamera får du den förpackad i en rejäl låda med en batteriladdare, som många gånger är större än själva kameran. En lång sladd till laddaren hör till, och en annan sladd som du ska använda när du tankar ner bilderna från kameran till datorn.

Dessutom en manual som är som en hel bok. Om den är på 22 språk, som manualerna i Casios kameror i vår granskning, kan det vara ett hopplöst företag att hitta fram till det språk man nu föredrar.

Och handen på hjärtat, vem tittar på den cd-skiva som också följer med som manual?

Stor del i miljöbelastningen
Vi har gjort livscykelanalyser på de kompaktkameror som vi testade och etiskt granskade i förra numret av Råd & Rön. Förpackningen utgör en inte föraktlig del i kamerans miljöbelastning.

Sämst betyg får Sonys och Nikons kameror, och det beror bland annat på deras fullproppade förpackningar. Kamerans vikt är bara 16 procent av förpackningen, resten är själva lådan och alla tillbehören. Dyrt och miljöbelastande att tillverka och transportera.

För vad gör du med alla sladdar och manualer, när du efter några år köper en ny kamera? Slänger dem, för med nästa kamera följer nya sladdar och ny manual …

Det bästa vore om laddare och sladdar såldes som tillbehör, då kan du välja om du behöver nya eller inte. Utvecklingen, åtminstone när det gäller sladdar, går mot standardisering.

Laddare och sladdar
Laddarna är ofta både stora och klumpiga. Sladdarna är också onödigt långa.
– Bästa lösningen är en liten behändig USB-laddare. Då slipper du också extra sladd, säger Johnwe Cheung, projektledare för tester på Råd & Rön.

Björn Nordgren, marknadschef på Nikon Nordic AB, vill inte sälja laddare och sladdar som tillbehör.
– Det skulle drabba vår försäljning. Kunderna lockas av erbjudanden om kameror med laddare på köpet. Men vi har anpassat de flesta kompaktkameror nu så att de går att ladda via USB, då fungerar även dator- och mobilladdare.

Tre hekto papper
Även manualerna är obegripligt stora. Nikons väger nästan tre hekto. Sonys, som väger drygt två och ett halvt hekto, tillverkas till stor del av returpapper. Ännu mer miljövänligt är förstås att använda mindre papper över huvud taget.

Direkt förkastliga är cd-skivorna, en eller två, i plast som skickas med. Plasten går inte att återvinna, enda miljövinsten med plasten är att den kan brännas och ge energi.

Det är de många språken som gör manualerna så omfattande, en rationalisering av hemelektronikföretagen som säljer över hela världen. Ändå vore det bättre från miljösynpunkt att dela ut manualer av papper i butiken på det lokala språket. För att inte tala om hur mycket enklare de skulle bli att läsa.

Det bästa alternativet, och som allt fler föredrar, är att man kan tanka ner manualen från tillverkarens webbplats.
– Det finns krav på att en manual ska levereras tillsammans med varje kamera. Om det kravet försvinner kan vi genast sluta med att skicka ut manualerna. Redan nu kan den som registrerar sig på vår supportsida få manualen på pdf. Men det kommer att bli jobbigt för de äldre utan dataerfarenhet, säger Björn Nordgren på Nikon.

Kamerorna är gjorda av plast och metall. Bäst är metall, som är hållbarare och lättare att återvinna än plast. Det går inte att identifiera vilken typ av plast det är i kamerorna, och därför duger plasten bara till förbränning. Mest plast är det i Canons PowerShot SX120 IS, drygt 50 procent.

Plockades isär
Vi har också plockat isär kamerorna för att se hur enkelt det är att återvinna de olika delarna. Det gick förvånansvärt lätt att sära på de olika materialen, svårare var det att få ihop delarna igen.

Kamerorna är väl förberedda för återvinning, men inte alltid för att bli reparerade. Det kan vara lätt att byta till exempel zoom eller blixt, det tar inte lång tid och inga särskilda verktyg behövs. Men för att byta ut delar på kretskortet krävs att man plockar isär hela kameran med mer än 50 skruvar och dessutom delar som är limmade.

Nikons och Samsungs kameror var särskilt svåra att demontera, de är definitivt inte gjorda för att repareras. Nästan alla kamerorna i granskningen drivs med laddningsbara litiumbatterier. Det är bara två kameror som går på alkaliska batterier, som är sämre från miljösynpunkt även om de är laddningsbara. Det är Canon PowerShot SX120 IS och Olympus FE-26.

Text: Christina Farm

Läs resultaten från miljögranskningen av kompaktkameror, pdf