Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Mer grälla än granna plastgranar

En plastgran har sina fördelar, men kanske inte alltid de estetiska. Och de är långt ifrån miljövänliga. Råd & Rön granskning har tittat närmare på nio olika plastgranar.

En plastgran är onekligen bekvämt. Bara att plocka fram år efter år – och den barrar inte nämnvärt. Men så värst naturtrogna är de sällan. Råd & Rön samlade ihop nio olika plastgranar, och under en dag monterade vi dem och bedömde det färdiga resultatet. Bara en av granarna får godkänt för utseendet. Granen från Blomsterlandet är mest naturtrogen, om än helst på lite avstånd, och även dyrast. Övriga granar gör verkligen skäl för namnet ”plast”.

Alla granar utom Coops består av en fot plus tre sektioner med stålrörskärna som bildar ”stammen”. Coop-granen hade fyra sektioner – fast det stod tre i bruksanvisningen. Samtliga är lätta att sätta ihop – och ta isär. Efter några misslyckanden lärde vi oss också snabbt att lyfta granarna i nedersta sektionen för att flytta dem, eftersom stammens delar inte sitter ordentligt fast i varandra.

När granen väl sitter ihop är det så dags att böja ut och isär först de stora grenarna och därefter de mindre. Ett nog så pilligt jobb, men man har å andra sidan valfrihet att forma granen som man vill. Undantag är de fem granar som har "paraplyfunktion", det vill säga grenarna på stammens två nedre sektioner fälls ut som på ett paraply.

Julgransfötterna var som regel mycket enkla att montera, och för alla utom Jula, Rusta och Blomsterlandet var de av ”kryss- typ” – bara att fälla ut men inte helt stadiga. Stabil var däremot Blomsterlandets tunga specialkryssfot. Foten till Julas gran var långt ifrån enkel att bygga ihop.

Tabell, klicka för att förstora

 

Innehåller fortfarande PVC

För tio år sedan gjorde Råd & Rön och Naturskyddsföreningen en jämförelse vad gällde miljöpåverkan mellan plastjulgranar och vanliga naturgranar. Rekommendationen blev att använda en naturgran som helst huggits så nära hemmet som möjligt, alltså inte en som snabbodlats med hjälp av många kemikalier och fraktats från Danmark.

Plastgranarna stod då för den största negativa påverkan, trots att de används i många år. De hade också transporterats långt, från Kina, och var tillverkade av PVC, en starkt kritiserad plast.

Det är främst vid förbränningen av den uttjänta produkten på avfallsstationer som problemen tar vid. Då kan dioxiner, giftiga kemiska föreningar, bildas. Dessa är mycket svåra att bryta ner och kan anrikas uppåt i näringskedjan och återfinns exempelvis i kött och fisk. Men också tillverkningen av PVC innebär risker. PVC tillverkas av vinylklorid, som sägs kunna orsaka cancer.

Fortfarande, tio år senare, ser situationen i stort sett likadan ut. Tillverkarna av plastgranar verkar inte satsa så mycket på alternativ till PVC, eller så är efterfrågan inte stor nog.

Åtta av de nio granarna vi tittat på innehåller PVC. Endast Åhléns har lyckats hitta en gran tillverkad av PET-plast, samma material som används i återvinningsbara plastflaskor. Den är liksom de flesta andra plastgranar tillverkad i Kina.

Ikea har valt att inte sälja plastgranar alls, då de ännu inte hittat någon PVC-fri, och Åhléns sålde inga alls medan de letade efter den PVC-fria de säljer i år.

Ftalater och flamskyddsmedel

Eftersom PVC är en mycket hård plast används mjukgörare, ftalater, för att den ska bli böjlig och kunna formas. Flera ftalater är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar inom EU, eftersom de är hälsofarliga och kan störa förmågan till fortplantning. Gränsvärdet ligger på 0,1 procent.

Två butikskedjor säljer granar som innehåller ftalater: Rusta och Coop. Coops plastgran från Star Trading saknar testprotokoll enligt EU:s kemikalieförordning Reach. Granen är dessutom flamskyddsbehandlad. Enligt Coop jobbar leverantören ”med att säkerställa att gällande gränsvärden i Reach ej överskrids”. I vår granskning har vi i stället valt Coops andra gran, som kommer från Alrik Hedlund.

Rusta säger att de är medvetna om riskerna med ftalater men att de inte lyckats få bort dem i år, eftersom återvunnen PVC används i granarna. Därför kan det finnas ftalatrester kvar, men nästa år hoppas man att de ska vara eliminerade.

Flamskyddsmedel är också riskabla ämnen. De ska ju skydda mot brand och är därför gjorda för att inte brytas ner så lätt. Detta gör att de kan ansamlas i miljön och i vissa fall vara hälsoskadliga.

Men några direkta hälsorisker med att ha en plastgran hemma finns inte, anser man på Kemikalieinspektionen:

– När det gäller PVC-plaster finns inga generella förbud för någon användning i dag. Det är olika tillsatser, till exempel fta- later, som är förbjudna eller begränsade, säger Carl-Henrik Eriksson på avdelningen för Industri- och konsumentkemikalier, Kemikalieinspektionen.

TEXT INGRID JACOBSSON