Så slipper du skadedjuren
Sniglar, bladlöss, mjöldagg … listan är lång på skadegörare som vi inte vill ha i trädgården. Råd & Rön har kartlagt marknaden för växtskyddsmedel. Ekologiskt ska det helst vara. Men nya, krångliga regler kan sätta krokben för bästa huskuren.
Inget kan göra en trädgårdsägare så förtvivlad som när de egna odlingarna hinner bli uppätna före skörd av ovälkomna gäster. Som när den krusigt fräscha grönkålen plötsligt en morgon är söndertuggad intill stjälkarna av små otäcka larver. Det är lätt att bara ge upp och sluta odla grönkål. För någon giftbesprutning vill man ju inte ägna sig åt.
Men det finns hjälp att få. Maj-Lis Pettersson, statskonsulent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och trädgårdsexpert i Sveriges Radios Odla med P1, får mängder med frågor från lyssnarna om vilka växtskyddsmedel de ska använda för att bli av med skadegörarna i trädgården. Man kan göra mycket för att förhindra att de över huvud taget kommer dit.
– Välj härdiga sorter för den zon du bor i och se till att få friska plantor från plantskolan. Förkultivera och skörda i rätt tid, säger Maj-Lis Pettersson.
Men det gäller också att hela tiden hålla koll på sina växter. Det finns nämligen skadedjur och svampar som angriper plantor hur bra de än mår.
Strängare regler
Maj-Lis Pettersson har för Råd & Rön och FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation, listat samtliga växtskyddsmedel som godkänts av Kemikalieinspektionen för fritidsodlingen. Sedan juni 2011 gäller strängare regler inom EU för dessa. Samtliga produkter som säljs som växtskyddsmedel ska godkännas av Kemikalieinspektionen, det gäller såväl kemiska som biologiska medel.
De växtskyddsmedel som innehåller ämnen som är skadliga för människors hälsa eller för miljön ska fasas ut. De förbjöds alltså inte direkt. De leverantörer som redan hade fått sina medel godkända får fortsätta att sälja dem så länge som deras tillstånd gäller, högst tio år.
Maj-Lis Pettersson menar dock att vi fritidsodlare inte behöver vara oroliga. De kemiska växtskyddsmedel som är tillåtna för allmänt bruk är alla av klass 3, det vill säga de är betydligt mer utspädda än de växtskyddsmedel som proffsen använder.
– Jag vill inte uttrycka mig tvärsäkert om att ämnen från naturen, växtextrakt, alltid skulle vara mindre riskabla för miljö och hälsa. Det handlar mer om hur stora mängder man använder, säger Maj-Lis Pettersson.
Odla ekologiskt
Biologiska växtskyddsmedel är ett bra alternativ för den som vill odla ekologiskt. Det är små organismer som kvalster, nematoder (rundmaskar), svampar och bakterier som på ett eller annat sätt bekämpar de skadegörare som lever på växterna. De har använts inom den professionella odlingen sedan 1970-talet men säljs nu sedan några år tillbaka även i mindre förpackningar för fritidsodlare.
Du beställer dem på nätet direkt från leverantören. Eftersom det är levande organismer är det viktigt att du noga följer instruktionerna och sätter ut dem direkt när du fått hem dem.
Fjärilslarver
De flesta av de organismer som finns för biologisk bekämpning passar för växthus. Men det finns några som också passar på friland. Bakterien Bacillus thuringiensis med varianten kurstaki/aizawai kan du med framgång använda för att bekämpa fjärilslarver på friland. Det handlar till exempel om fjärilslarver som ger sig på kålodlingen.
Larverna till påfågelsöga, citronfjäril och alla de andra vackra fjärilarna behöver du inte oroa dig för; de lever inte på de växter vi odlar i trädgården. Svampen Trichoderma har effekt mot andra svampar, till exempel gråmögel och bladfläcksvampar. Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel får också användas i ekologisk odling.
Det är oljor och såpor som man sprutar på växterna så att skadedjuren kvävs eller ägg och svampmycel skrumpnar. Det är viktigt att man sprutar noggrant och använder rikligt med vätska. Det här är klassiska huskurer som länge rekommenderats av trädgårdsexperter, eftersom medlen har ansetts vara miljövänliga och ofarliga.
Absurt
Nytt är att även de här medlen måste godkännas som växtskyddsmedel. Hittills har bara två sådana medel godkänts av Kemikalieinspektionen, en rapsolja och en såpaliknande produkt. Några nya ansökningar har inte kommit in sedan förra sommaren.
– Det här är absurt, eftersom det finns en mängd sådana här medel på butikshyllorna. Frågan är vad som ska tillåtas eller inte, säger Maj-Lis Pettersson.
På det kan Johan Lindh, jurist på Kemikalieinspektionen, i dag inte ge ett svar.
– Det är en vid definition. Vi kan inte säga i förväg vilka medel som kommer att godkännas som växtskyddsmedel. Vi måste pröva ansökningarna från fall till fall.
– När det gäller vad som finns på butikshyllorna är det varje butiksägares ansvar att se till att man bara säljer godkända växtskyddsmedel, tillägger han.
Som privatperson får du inte köpa ett växtskyddsmedel i ett annat EU-land och ta med dig hem utan att först kontrollera om det är godkänt i Sverige. Samma godkännande behöver inte gälla i alla EU-länder.
– Köp inte sådana här medel utomlands, råder Johan Lindh.
Ett råd som säkert inte alla trädgårdsfanatiker följer. Det är lätt att lockas av de växtstärkande medel som framför allt säljs i Tyskland och Schweiz, och som sägs öka växternas motståndskraft mot svampangrepp.
Sammanställning: MAJ-LIS PETTERSSON för Råd & Rön och FOR (Fritidsodlingens Riksorganisation)