2008-01-25
Gott om azovaror i butikshyllorna
Lösgodis, läsk, energidrycker, lightsaft, strössel och prinsesstårta. Sött, gott – och fullt av misstänktafärgämnen, visar Råd & Röns undersökning i några livsmedelsbutiker.
Svenska barn äter betydligt mer sötsaker än för bara tio år sen.
Lösgodis i bjärta färger lockar vid utgångarna i varenda livsmedelsbutik och godispåsarna, som förr rymde ett hekto, sväljer i dag lekande lätt ett kilo eller mer.
1999 undersökte Livsmedelsverket förekomsten av azofärgämnen i olika livsmedel. Då hittade man bara en produkt, en dryck, som innehöll två azofärger. 2006 upprepades undersökningen, den här gången med ett betydligt mer nedslående resultat.
Sex av totalt sju godkända azofärger påträffades i godis, drycker, desserter, smaksättningspastor, nudlar, chips och kaviar.
E 104 vanligt
E 104, kinolingult, är inget azofärgämne och har aldrig varit förbjudet i godis och läsk i Sverige. Däremot tillhör kinolingult den grupp på sex konstgjorda färgämnen som misstänks kunna orsaka hyperaktivitet hos barn.
När Råd & Rön i december 2007 granskade butikshyllor och godissortiment i en handfull livsmedelsbutiker i Stockholm och Skåne hittade vi utan större ansträngning en lång rad varor som innehåller E104.
Färgämnet finns i frukt- och läskedrycker, bland annat i Icas egen limeläsk, i saft och sportdrycker, i vissa prinsesstårtor och bakelser, i fruktströssel och inte minst i massor av lösgodis.
– Färgämnet förekommer i några få av våra egna produkter och vi ska så snart som möjligt ta bort det. Eftersom det är en godkänd tillsats kommer vi att sälja slut de nuvarande produkterna och låta de omformulerade komma ut i butikerna successivt, säger Christina Karlsson, chef för Icas hälsosatsningar.
De övriga fem misstänkta färgämnena tillhör alla gruppen azofärger: E 110, para-orange, hittade vi i röd ”kaviar”, det vill säga stenbitsrom, i vissa snacks och även i lösgodis.
E 129, allurarött, fann vi i torkade jordgubbar, i en fruktdrink med blodapelsin och i lösgodis.
E 102, tartrazin, förekommer också i lösgodis samt i ett särskilt naturgodis, wasabiärtor.
De övriga två, E 122 (azorubin/karmosin) och E 124 (nykockin), hittade vi i några drinkmixer och – förstås – i lösgodis.
Hela azopaletten
Hos de två största lösgodisgrossisterna, Karamellkungen och Godisprinsen, finns knappt något azofärgat godis.
Vi hittade bara en enda sort, Mentos frukt från Godisprinsen. Däremot förekommer E 104 i ett antal sorter.
Uppstickargrossisten Candy People, som även driver en egen godis- och livsmedelsbutik i Lund, säljer däremot massor av lösgodis som innehåller E 104 och/eller azofärger.
Vad sägs exempelvis om M-kulor kryddade med E 102 och E129? Eller exotisk fruktmix som lånat sin färg av E 102, E110 och E 129?
– Vi gör inget fel, vi följer EU:s regler. Vi vill erbjuda butikerna ett billigare alternativ. Säljer inte vi det kommer någon annan att göra det, säger Jacob Yusuf, vd för Candy People.
Han tillägger att företaget nu är på väg att fasa ut det azofärgade godiset, som kommer från en fransk tillverkare.
– Tidigare hade vi kanske 60 sorter, i dag är vi nere på 30 och senast vid påsk ska allt vara avvecklat.
