2009-03-25

Näthandel med fallgropar

Allt fler handlar allt mer på nätet – även under lågkonjunktur. Bara på nätauktionerna handlas det prylar i parti och minut och i rasande fart. Men se upp. I jakten på de åtråvärda fynden kan man lätt bli fartblind.

Klockor, kameror och mp3-spelare. Gamla skolplanscher, barbiedockor, hyllor, väskor, diamantörhängen, bilar, takfläktar – ja, vad du vill! Allt, stort som smått, finns nu mera att köpa på nätet. Och handlar, det gör vi.

Nytt som begagnat och som aldrig förr. Ja, enligt Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut (HUI), har ehandeln de senaste åren ökat med så mycket som uppåt 30 procent per år. Orsakerna är flera, förklarar han.

Dels för att vi har vant oss vid den här typen av handel, dels för att det är ett bekvämt och tidsbesparande sätt att handla på. Vi kan kort sagt nu handla när och var vi vill. På nätet råder inga stängningstider. Dessutom är utbudet så ofantligt mycket större.

Ljus framtid

På senare tid har näthandelns försäljningstakt emellertid avtagit något. Det senaste kvartalet var till exempel ökningen "bara 10–12 procent", den lägsta sedan HUI började med dessa mätningar.

Men det oroar inte Jonas Arnberg:
– E-handeln drabbas självklart av lågkonjunkturen, men den präglas ändå av en fortsatt stark tillväxt och den kommer bättre undan än traditionell butikshandel, som backade något under samma period.

Han tror snarare att näthandeln kommer att stärkas av lågkonjunkturen.
– Därför att konsumenten blir mer mån om att jämföra och söka billigare alternativ – och det är precis det som nätet är bra på.

Begagnatmarknaden har också en fortsatt ljus framtid, spår han.
– Överlag tror jag att andrahandsmarknaden bara gynnar handeln, därför att det ger en anledning till att köpa nytt. Förr köpte man en soffa som skulle hålla livet ut, det gör man inte i dag.

Olika lagar

Att buda på så kallade auktionssajter har för många blivit ett mycket populärt sätt att handla på. Har man själv gjort det ett par gånger så vet man att det är förenat med ett visst spänningsmoment och att man ostört kan söka och ta del av ett hav av både nytt och begagnat.

Spelreglerna kan se lite olika ut, men i bästa fall kan man göra fynd och i sämsta fall kan man bli blåst på både varan och pengarna. Men det kan också vara så att varan är sönder, att den inte levereras i tid eller att det är oklart vem som ska stå för frakten.

Somliga vänder sig då till Konsumentverket – ibland förgäves.
– Problemet är att man i många fall köper av privatpersoner. Då gäller köplagen, inte konsumentköplagen, och då kan vi heller inte hjälpa till, säger utredaren Cecilia Norlander.

Starkare skydd

Med konsumentköplagen i ryggen – som råder mellan näringsidkare och köpare – har den senare alltså ett betydligt starkare konsumentskydd.

Privatpersoner som köper av andra privatpersoner däremot, har inte det skyddet och får i stället bekosta juridisk hjälp på egen hand.
– Det är jätteviktigt att man tänker på det när man handlar på nätet, att man tänker på om man handlar av en privatperson eller en näringsidkare, säger Cecilia Norlander.

E-handeln omsätter flera miljarder kronor varje år, bara i Sverige. Och i takt med det omsätts det också allt mer stöldgods på köp- och säljsajterna.

I vissa enstaka fall åker bovarna dit. Som i Stockholm härom månaden, när en nätsurfare upptäckte att hans stulna gitarr fanns ute till försäljning.

Mannen tipsade polisen och vid den påföljande husrannsakan hittades ytterligare en stulen gitarr.

Men någon brottsförebyggande verksamhet har polisen ingen möjlighet att ägna sig åt, berättar Jan-Åke Törnhage, kriminalinspektör vid Stockholmspolisens godsspaningsrotel.
– Det är dåligt med det. Jag önskar att vi hade bättre koll, men tid och resurser räcker inte till. Polisen får heller inte låtsas vara köpare och lägga bud, påpekar Jan-Åke Törnhage.Det är att betrakta som brottsprovokation.

Försöker utreda

När ett tips eller en anmälan kommer in försöker dock polisen utreda fallet i möjligaste mån.
– Vi brukar ställa frågan: ”"r du absolut säker att det är din sak?" Om de är absolut säkra så kan vi börja forska efter vem som har lagt ut annonsen.

Tradera, Sveriges största auktionsajt med cirka 1,8 miljoner registrerade medlemmar, hade förra året strax över tio miljoner auktionsavslut. Av de av sluten blev ett hundratal anmälda och föremål för polisutredning, berättar Anna Chrona, informationsansvarig på Tradera.

Hur ska man göra för att undvika att bli bedragen?
– Det finns flera sätt. Vi har till exempel ett betygssystem där användaren själv kan se hur en säljare, eller köpare, tidigare har skött sina transaktioner.

De omdömena uppmanar vi våra medlemmar att titta på.
– Dessutom ska man använda en betaltjänst, som exempelvis Payson, som har en funktion som innebär att den håller i pengarna tills man har fått varan.

Det kostar ett par kronor, men är man osäker så är det en billig garanti. Tradera ägs av den amerikanska auktionssajten Ebay, som enligt egen uppgift säljer varor för omkring 12 000 kronor – per sekund.

Den dyraste produkt som har sålts på sajten är ett jetplan som gick för 39 miljoner kronor.

Fotnot: Mer information om konsumenträtt och hur du kan handla tryggt på nätet hittar du hos Trygg ehandel, www.tryggehandel.se, ett projekt som bland annat Råd & Rön står bakom och tagit initiativ till.

Text: Pontus Ohlin

Att tänka på när du handlar från …

… en privatperson:

• Här gäller köplagens regler. Det innebär att du bland annat inte har någon ångerrätt.
• Reklamationsrätten gäller, men endast i två år.
• Om en tvist uppstår kan du inte vända dig till Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Då får du vända dig direkt till en domstol.

• Här gäller konsumentköplagen, vilket ger dig ett extra starkt konsumentskydd.
• Samma regler som vid övrig ehandel, vilka omfattas av distansoch hemförsäljningslagen. Enligt den har du bland annat rätt att under 14 dagar ångra köpet. 
• Reklamationsrätten gäller i tre år.
• Du kan få tips och hjälp av en konsumentvägledare eller anmäla företaget till Konsumentverket och ARN.

Auktioner kan ha många ansikten

Cyberrymden myllrar av auktioner av olika slag och ibland är säljaren en privatperson, ibland ett företag. Tänk på det innan du lägger ditt bud – som alltid är bindande.

Första, andra, tredje – såld! Nej, inte riktigt så. Auktionerna på nätet skiljer sig en del från somrarnas lantliga gårds auktioner. Dessutom kan de se högst olika ut.

Visst, här finns den mer traditionella auktionsvarianten, som vi är vana vid, där det finns ett utropspris och där den som har budat högst också får köpa varan vid auktionens slut.

Men här finns också så kallade öresauktioner och lägsta budauktioner. Vid öresauktioner kan man som konsument inte själv bestämma hur högt budet ska vara.

I stället höjs priset på föremålet med en förutbestämd summa för varje nytt bud, till exempel med tio öre. Men det är inte de ynka tio örena du betalar, utan du betalar för själva budet som kan kosta dig tio kronor – det vill säga hundra gånger mer.

Varje bud man lägger kostar alltså pengar, och de pengarna får man betala även om man inte vinner bud givningen. Här kan nämnas öresauktionen Mr Svensson, som har anmälts till Konsumentverket ett dussintal gånger de senaste fyra månaderna.

Företaget är registrerat på Cypern.
– De allra flesta handlar om konsumenter som faktiskt inte själva blivit lurade, utan som har reagerat på hemsidans marknadsföring och anser att den är vilseledande, säger Cecilia Norlander på Konsumentverkets rättsenhet.

Öresauktioner kan pågå under olika lång tid. Antingen har de en fast tid eller så fortsätter de så länge det kommer in bud inom en viss tid. Vid lägsta budauktioner kostar det också pengar att lägga bud.

Men här är spelreglerna lite omvända – eller snarare slumpmässiga. Det är nämligen inte den person som har lagt det högsta budet som vinner auktionen, utan den person som har lagt det lägsta unika budet.

Både Konsumentverket och Lotteriinspektionen har bedömt att lägsta budauktioner är att jämställa med lotterier, vilket kräver den senare myndighetens tillstånd. Detta innebär större skydd för konsumenten.