2009-12-02

Skönhet utan skydd

Pannlyft, laserbehandlingar och hårtransplantationer...för den som vill bättra på sitt utseende finns i dag fler, och mer sofistikerade, möjligheter än någonsin. Men som skönhetskonsument har du inte ett självklart bra skydd.

Skönhetsoperationer håller på att bli en allt vardagligare företeelse. Från att ha varit något exklusivt för åldrande Hollywoodstjärnor kan i dag var fjärde svensk kvinna och var tionde man tänka sig att plastikoperera sig.

Kvällstidningarna skriver om de senaste "mirakelmetoderna" att ta bort rynkor och förstora brösten, damtidningarna presenterar skönhetsoperationer för olika åldrar, och till morgontidningen följer det med en hel reklambilaga om bara estetisk plastikkirurgi.

Efter flera uppmärksammade tv-program på bästa sändningstid där fula ankungar görs om till vackra svanar kom nyligen en dramadokumentär om livet på Akademikliniken i Stockholm, den största skönhetskliniken i Europa.

Vissa skönhetsoperationer har med åren förändrats. Man behöver inte längre göra stora ingrepp med avslöjande resultat, utan kanske väljer att bara göra ett "minilyft" eller ta en injektionsbehandling där man sprutar in nervgift eller "fillers" i rynkorna.

Men trots att det kan handla om mycket pengar, och att behandlingen kan påverka både liv och hälsa, är stora delar av marknaden oreglerad. Till att börja med finns det ingen åldersgräns för plastikkirurgi, även om de flesta kliniker vill att deras patienter ska vara över 18 år eller ha målsmans godkännande.

Men det händer att kirurger opererar yngre personer ändå.
– Vi har under åren haft några ärenden där arga föräldrar anmält estetiska kirurger för att de opererat unga tonårsflickor. Som regel är ju ingreppen hiskligt dyra, och ungdomarna har sällan möjligheter att själva betala utan föräldrarnas medverkan. Om en kirurg ändå skulle operera en ungdom utan målsmans tillstånd skulle jag nog förorda en varning. Avstängning förekommer däremot nästan aldrig, säger Anders Somell, som är medicinskt sakkunnig med inriktning på kirurgi på Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
– Det händer också att barn med till exempel svårt utstående öron opereras redan som minderåriga även i offentlig regi.

Plastikkirurg eller allmänläkare?
Trots att behandlingarna utförs av läkare och sjuksköterskor är det inte säkert att den som utför ingreppet verkligen är en utbildad plastikkirurg.
– Plastikkirurg är en skyddad titel, men om man säger att man jobbar som kosmetisk eller estetisk kirurg kan man ha annan specialistutbildning, kanske som urolog eller allmänläkare. Man kan även säga att man sysslar med plastikkirurgi och komma undan med det, så länge man inte säger att man är plastikkirurg, säger Ulf Samuelson, docent i plastikkirurgi och chefsläkare på Akademikliniken.

Som konsument är det alltså upp till dig själv att ta reda på om den som utför ingreppet verkligen är en utbildad plastikkirurg.
– Fråga också hur många gånger läkaren har utfört ingreppet, och hur ofta han eller hon gör det. Är det ett rutiningrepp, eller ett relativt nytt och ovant ingrepp? Fråga gärna om du kan få se resultat från tidigare operationer, råder Ulf Samuelson.

Även själva behandlingsmetoden kan vara en osäkerhetsfaktor. Skönhetsmarknaden är en fullkomlig djungel av olika behandlingar med kryptiska namn som lipomassage, Evolence och Fotona QX Max, och många kliniker skryter med att de har det allra senaste på marknaden.

Men enligt Ulf Samuelson är det senaste inte alltid det bästa.
– Inom den här branschen introduceras nya metoder och behandlingar gärna snabbt. En ny "mirakelbehandling" presenteras i media, och då vill alla kunder ha den, trots att metoden kanske inte hunnit utvärderas än, säger Ulf Samuelson.

Som exempel tar han en ny teknik som presenteras på många klinikers sajter.
– Den nya fettsugningslasern är väldigt het just nu. Men vi får in många patienter som fått kroppsdelar helt förstörda av den, och så får vi försöka återställa dem.

Ett annat exempel är den ökade trenden med intimkirurgi, att förändra utseendet eller storleken på könsorganen. Nyligen visade en brittisk studie att långtidseffekterna av dessa operationer är helt okända, och forskarna bakom studien menade att man med kirurgin riskerar att förstöra viktiga nervtrådar, vilket skulle kunna förstöra sexlivet för patienten.

Uppskruvade förväntningar
Enligt Ulf Samuelson gör plastikkirurgen en egen bedömning av om patienten är en bra kandidat för en skönhetsoperation.
– En bra kandidat har en rimlig uppfattning eller förväntan på operationen. En orealistisk uppfattning är att operationen ska förändra hela livet, säger han.

Alltför höga förväntningar på vad en operation ska resultera i är enligt Per Johnsson, docent i klinisk psykologi, den största orsaken till varför en patient är missnöjd efteråt. Han har studerat motiven hos patienter före operation och hur nöjda de varit efteråt.

Enligt studien är 90–95 procent av dem som gjort bröstreduceringar nöjda efteråt. Men när det gäller bröstförstoringar är andelen missnöjda hela 40 procent.
– En del tror att helt fantastiska saker kommer att hända efter att de opererat sig, säger Per Johnsson.

Ulf Samuelson undviker att operera på patienter med orealistiska förväntningar, och han försöker även identifiera de patienter som har en orealistisk kroppsuppfattning.
– Det måste finnas något tydligt som plastikkirurgen kan förändra. Ibland kommer det in patienter som vill ta bort något eller förändra något som inte ens syns, säger han.

Personer med onormal kroppsuppfattning, så kallad body dysmorphic disorder (BDD), är överrepresenterad bland dem som söker sig till plastikkirurgen.

Här hjälper det inte att operera, eftersom deras skönhetsproblem är av psykologisk art.
– De här personerna söker ofta för något som inte syns, trots att de kanske beskriver sig själva som väldigt fula. Kanske vill de inte ens titta sig själva i spegeln. Många av dem har gjort flera ingrepp tidigare men inte blivit nöjda och väntar bara på operationen som ska förändra deras liv, säger Ulf Samuelson.

Per Johnsson anser att många av de här patienterna skulle må bättre av att träffa en psykolog än att operera sig. Akademikliniken har en beteendevetare knuten till sig, dit patienter med misstänkt body dysmorphic disorder kan hänvisas för att längre fram kanske få psykiatrisk hjälp.

Per Johnsson skulle vilja att klinikerna var mer noggranna när de diskuterade patienternas motiv till att operera sig.
– De privata klinikerna spelar ju med i teatern och bekräftar patienternas föreställningar. Jag har aldrig hört att någon sagt något i stil med att "du har ju fin näsa, du behöver inte operera dig", säger han.

Missnöjd kund får sällan rätt
Till skillnad från annan konsumtion är det också svårt att få rätt om man som kund inte blir nöjd med behandlingen eller operationen. Den enda instans som behandlar dessa ärenden är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Hsan, men de bedömer bara kvaliteten på vården, inte resultatet.

Anders Somell, som är medicinskt sakkunnig med inriktning på kirurgi på Hsan, tycker egentligen inte att det är ett fall för ansvarsnämnden.
– Det är ju inte sjukvård, det handlar ju om friska människor, som köpt en tjänst som de inte blivit nöjda med, säger han.

Till Hsan kommer det in ungefär 40 anmälningar om året som handlar om estetisk plastikkirurgi. Det kan handla om bröstproteser som har hamnat snett, fula ärr som bildats och gropiga resultat av fettsugning.

Av dessa anmälningar leder ett eller två fall om året till att en läkare varnas eller får en erinran, men inte till kompensation för patienten.
– Vi kan bara bedöma om kirurgen har gjort ett yrkesmässigt fel, som att till exempel glömma en kompress i patienten, eller att inte använda en vedertagen metod. Ibland kan det ju gå jättesnett, med allvarliga infektioner eller blödningar som följd, men har läkaren använt vedertagna metoder kan vi inte göra något, säger Anders Somell.

En tillväxtbransch
Men trots riskerna är det inget som tyder på att intresset för skönhetsoperationer håller på att minska. Snarare tvärtom – estetisk plastikkirurgi är i dag en tillväxtbransch, och inte ens lågkonjunkturen har minskat trycket på landets privata kliniker. Vi lever i en utseendefixerad kultur, och i dag har vi möjlighet att göra något åt de skavanker vi är missnöjda med.

När Ulf Samuelson berättar om patienter han haft låter det nästan som om det inte är kroppar han opererar, utan självförtroenden.
– Ibland när patienterna kommer tillbaka på sin återkontroll några månader efter operationen känner jag knappt igen dem. Inte för att de ser så annorlunda ut där de opererats, utan för att de har en helt annan hållning, ett helt annat självförtroende, säger han.

Men de som får höra de missnöjda patienternas historier är mindre övertygade. Anders Somell erkänner att hans syn kanske är färgad av att han bara ser de misslyckade resultaten av operationerna, men han skräder inte orden.
– Jag förstår det inte. Rynkor, det får man ju med ålder, och om magen är lite rund, vad gör det? Det är ett sökande efter evig ungdom och perfektion som jag tycker är lite larvigt.

– Jag har ju sett de där före- och efterbilderna som seriösa kliniker tar på sina patienter. Jag tycker inte alltid att skillnaden är så stor. Och då har patienten kanske betalat runt 30 000 kronor. Är det värt så mycket pengar? Det kan bara patienten själv svara på. Tycker de inte det kanske de anmäler hit, men vi kan ju dessvärre inte göra något åt det, säger Anders Somell.

Ingen bytesrätt!

När du köper strumpor har du faktiskt bättre skydd än om du opererar näsan. Enligt konsumenttjänstlagen ska en tjänst man köper vara fackmässigt utförd, ta tillvara kundens intresse, och den som utför tjänsten ska avråda om den inte är tillämplig i det aktuella fallet.

Detta skulle kunna gälla också för skönhetsoperationer, men problemet är att konsumenttjänstlagen endast omfattar arbete på lös sak, byggnad eller anläggning, den gäller alltså inte för behandlingar av levande människor och djur.

Egentligen täcker lagen inte heller skönhetsbehandlingar, tatueringar eller frisörbehandlingar.
– Men vi brukar ta oss an de fallen ändå, säger Torsten Palm, pressansvarig på Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Vi använder lagen som utgångspunkt för bedömningar av dessa ärenden, säger han.

Däremot kan ARN inte använda konsumenttjänstlagen för operationer, eftersom nämnden inte får pröva hälso- och sjukvårdsärenden.
– Nämnden är inte behörig att bedöma tjänster som utförs av legitimerad sjukvårdspersonal, förklarar Torsten Palm.

Han föreslår Socialstyrelsen eller Patientnämnden som bra instanser att kontakta, men på Socialstyrelsen tar man sig bara an fall där vården har anmält sig själv, till exempel enligt lex Maria. Och Patientnämnden tar sig bara an fall från vård som har skett i landstingets regi.

Gå till domstol
Till Hsan kan man anmäla läkare eller sjuksköterskor som man tycker brustit i sin yrkesutövning, och nämnden kan då utdela en varning eller erinran. Men vill man som patient ha kompensation eller skadestånd kan inte Hsan hjälpa till.

Det är i stället kirurgens eller klinikens försäkringsbolag som ska kontaktas för en skadeanmälan. Om försäkring saknas kan du vända dig till Patientförsäkringsföreningen.

Man kan även gå till domstol och göra en skadeståndsanmälan, men kompensationen för kosmetiska besvär är begränsad, och man riskerar att få betala rättegångskostnaderna om man förlorar.

Det enklaste, och snabbaste, sättet att få hjälp att åtgärda en misslyckad operation är att vända sig till den kirurg som utfört ingreppet, om förtroendet inte är helt förlorat förstås. Många kirurger och kliniker anser att en missnöjd kund är dålig reklam och brukar vilja åtgärda felet.

Tänk efter före!

• Kirurgen. Vad har denne för utbildning, och hur länge har han jobbat? Hur ofta utför han detta ingrepp? Finns det bilder på tidigare operationer? Finns referenser från tidigare patienter? Konsultera gärna flera läkare.
• Metoden. Hur länge har behandlingsmetoden funnits på marknaden?
• Resultatet. Ingenting varar för evigt. Bröst som lyfts kan bli hängiga igen, botox går ur och bröstimplantat kan behöva bytas ut. Ta reda på hur länge en behandling håller. Har den inte funnits så länge att man vet vad som händer om fem eller tio år kan det vara värt att ta sig en extra funderare. Vem vill vara försökskanin?
• Priset. Vad ingår i priset? Vad händer om något måste korrigeras? Står kliniken för det, eller måste du betala för en ny operation själv?
• Var jobbig! Det är jobbigt att vara patient, och det lönar sig att vara en jobbig patient. Ställ frågor, det ska kliniken tåla.

Text: Annika Berge
Illustration: Kicki Edgren Nyborg