2010-06-03

Därför nätverkar unga på nätet

De traditionella folkrörelserna har svårt att nå de unga. Råd & Rön har pratat med unga entusiaster som istället väljer att skapa spännande nätverk på nätet.

Medveten konsumtion:

Tänk efter innan du köper

Tänk efter innan du köper något. Behöver jag verkligen det här, kan jag kanske köpa det begagnat, under vilka förhållanden har det tillverkats? Kan jag satsa på kvalitet, så det håller längre?

Det är grundtankarna i Medveten konsumtion, berättar Emelie Dahlström, som när vi träffas i början av maj är i full färd med att lägga sista handen på en ny webbplats.

– Vi jobbar med miljöaspekter, rättvisekrav och hälsa. Det finns massor med bra men tunga och mastiga rapporter. Vi vill förklara på ett populärt sätt så alla kan förstå, säger hon.

Webbplatsen kopplas till en redan etablerad ekoguide, Asfaltblomman, med recensioner över butiker i Stockholm med ekologisk mat. Som medlem ska man kunna anmäla sig som recensent och förhoppningsvis ska guiden utvidgas till butiker i andra delar av landet.

Medveten konsumtion startade 2008 i Stockholm av ett kompisgäng, aktiva inom alternativ konsumtion och var ett sätt att få en plattform för att söka finansiering till olika projekt. En designutställning i samarbete med designgymnasiet i Sickla var ett projekt, Sveriges första Carrotmob i samarbete med Minplanet.se ett annat projekt.

Idén till Carrotmob kom från USA, man tog in anbud från en rad butiker på Söder i Stockholm och lovade att ”köpbomba” den butik som utlovade bäst motprestation vad gällde energibesparing.

Medveten konsumtion är en ideell förening med 200 registrerade medlemmar. Men det  viktiga är webbplatsen och Facebookgruppen med mer än 2 000 vänner.

 – Vi ser oss som ett komplement till mer etablerade organisationer som till exempel Naturskyddsföreningen eller Rättvisemärkt. Vi försöker ta ett helhetsgrepp på konsumtion. Och vi är närmare medlemmarna ja, det är ju medlemmarna själva som tar initiativ och deltar i de olika projekten, säger Emelie Dahlström.

Medvetenkonsumtion.org är medlemsorganisation i Sveriges Konsumenter.
Minplanet.se är en webbplats för miljöfrågor. Världsnaturfonden är initiativtagare. 

 

Carrotmob:

Vi stormar butiken

En gråkall aprilkväll ringlade sig kön utanför Goodstore på Söder i Stockholm. Butiken hade vunnit budgivningen i Sveriges första Carrotmob.

– Det här är vårt positiva sätt att visa konsumentmakt. I stället för att bojkotta sånt vi inte tycker om, ”köpbombar” vi butiker vi gillar, säger Daniel Hägerby från Medveten konsumtion.

Goodstore hade utfäst sig att använda 30 procent av merförsäljningen till att köpa LED-lampor till butiken.

Längre reportage om Sveriges första Carrotmob på Råd & Röns webbplats

Dyraremat.nu:

Maten måste få kosta

Dyrare.mat.nu började som en Facebook-grupp  i våras, den växte lavinartat, blev en blogg och nu en tankesmedja. Facebook-gruppen har hunnit få mer än 5000 vänner. Den provokativa titeln engagerar.

Maja Söderberg och Linus Källander var intiativtagare.

– Det var väldigt spontant som vi bildade Facebook-gruppen,  inspirerade bland annat av  programserien Matens pris i P1. Men tankarna hade funnits i flera år, säger Maja Söderberg.

– Dyrare mat har inget egenvärde i sig. Men maten måste produceras på ett hållbart sätt och bära sina egna kostnader. Den billigaste maten innebär ofta att kostnaderna tas ut på andra ställen, exempelvis genom miljöförstöring, säger hon.

När det gäller klimatpåverkan pekar hon på utsläpp från flygtransporter men också andra utsläpp vid uppfödning och odling. Maten står för 30 procent av växthusgasutsläppen.

– Arbetarna som tar fram maten måste få en bra lön, det gäller på andra sidan jorden och det gäller här i Sverige där bonden får alldeles för lite för sitt arbete.

Det har varit en väldig prispress på jordbruket och producenterna tvingas gå genvägar. Det går inte att effektivisera i oändlighet, till slut tar människor, miljö eller djur skada. Så kan man summera tankegångarna bakom Dyraremat.nu

– Vi har aldrig lagt så liten andel av vår inkomst på mat som nu. Vi här i Sverige är rika om man jämför med övriga världen, vi kan betala för vår mat, säger Maja Söderberg.

Bloggen kom till för att ge utrymme för fler att delta i debatten. Bloggen är i princip fri för gästbloggare. Artiklarna kommenteras i kortare inlägg på Facebook, så en spännande växelverkan har uppstått.

Tankesmedjan kom till en vårhelg då en styrgrupp på sex personer träffades, människor som känt varandra tidigare och andra inte. De kommer från hela landet, så mejl och Skype är ovärderliga för att hålla kontakten.

– Vi är öppna för fler deltagare i tankesmedjan. Idén är att vi ska kunna ha föreläsningar, ordna debatter och skriva artiklar i mer etablerade media, säger Maja Söderberg. 

Nu närmast väntar en debatt under Almedalsveckan där Dyraremat.nu bland annat bjuder in till en dialog mellan handel, bönder, konsumenter och opinionsbildare.

Svensk mat- och miljöinformation, smmi.nu  är ett nätverk med liknande inriktning som Dyrare mat.nu, ”verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet.” Ideell förening med webbplats.
Palmoljefritt.se är en webbplats och Facebook-grupp som driver en enda fråga: att palmolja ska skrivas ut i innehållsförteckningen på livsmedel. Ingår i Svensk mat- och miljöinformation.

 

Tillväxt:

Plantera för en bättre värld

Ser du några i parken som ”busplanterar” äppelträd och krusbärsbuskar? Då kan det vara nätverket Tillväxt som är i farten.

– Vi vill inte förstöra någonting, tvärtom vill vi inspirera andra att göra likadant. Vi måste få en ny infrastruktur, producera mer mat i vår närmiljö. Det här är bara början, säger Dante Hellström, aktiv i rörelsen, som startade förra våren.

Tillväxt planterar träd och buskar, sådana som ger frukt, bär eller nötter, på offentliga platser. Förra året planterade man till exempel  i stockholmsförorten Fisksätra och i Vitabergsparken på Söder i Stockholm.

I år planterade man redan under våren Victoriaplommon och körsbärsträd vid en mellanstadieskola i Gävle och en kastanj och ett valnötsträd i Humlegården i Stockholm.

I nätverket ingår allt ifrån nybörjare och glada amatörer till trädgårdsmästare.

– Vi lär av varandra, i början hade vi en bok med oss för att allt skulle gå rätt till, säger Dante Hellström.

Nu har man workshops och samarbetar med olika växtsällskap för att lära sig mer om odling.

– Vi vill värna mångfalden och att äldre arter bevaras. De kanske inte ger så stor skörd men är tåligare och behöver inte bekämpningsmedel på samma sätt som nya arter.

Träd är dyra, även små plantor kostar. Flera i nätverket har tillgång till trädgårdar och drar  upp sticklingar. Själv har Dante Hellström en kolonilott och arbetar på en besöksträdgård.

Att ”busplantera” är inget självändamål, och det är inte förbjudet att plantera på offentlig plats, poängterar han. Tillväxt är noga med att återvända till sina planteringar för att se till att växterna mår bra, även om de försöker välja perenna växter som ska klara sig med minimal skötsel.

Ibland begär man tillstånd till sina planteringar, men långtifrån alltid. Och reaktionerna från olika bostadsområdens förvaltningar har varit övervägande positiva, de har fått hjälp med jord och annat.

– Vi vill inspirera alla att plantera nyttoväxter i sin närmiljö, det behöver inte vara den egna trädgården. Och även om man sedan flyttar, kommer nya boende som kan glädja sig åt växterna och ta hand om dem. Det är hela poängen, säger Dante Hellström.

Tillvaxt.org är ett informellt nätverk i Stockholm utan styrelse eller andra förtroendevalda. Var och en väljer hur aktiva de vill vara. På webbplatsen finns tips om olika aktiviteter, skördekarta och planteringsguider. 

 

Caresumers:

Lättare välja varumärken

Tyck till och diskutera varumärken. Betygsätt dina köp. Skaffa dig information och hjälp andra med dina kunskaper om etik och miljö.

Det är idén bakom Caresumers, en webbplats som startades i vintras av ett par studenter.

– Jag tror att om man bara får bra information så kan man också göra bra köp, säger Kristoffer Nolgren, en av initiativtagarna.

– Vi hittade många bra webbplatser om att välja film och böcker, men inga riktigt bra om andra prylar och tjänster. Så därför skapade vi Caresumers.

Caresumers är ett eget påhittat ord. Caring consumer –medveten konsument – är en del av det, men mycket mer. Kristoffer Nolgren har tidigare arbetat ideellt och slogs då av att märkningar för etik och miljö kan ha så olika värde.

– Det låter fint, men kan ibland mest vara tomma ord. Vilka värderingar står egentligen bakom?

Det är sådant som Caresumers medlemmar förhoppningsvis ska sprida ljus om. Men när man går in på webbplatsen är det varumärken i mer traditionell betydelse som överväger, alltså på produkter och tjänster. Allt från Apple till SJ, från Ekolådan till Bahnhof och Nordea.

Mycket handlar om kvalitet i rent påtaglig betydelse som hållbarhet och pålitlighet. Men det finns även andra, mjukare värden i varumärken, så kallade identitetsskapande som kan vara väl så intressanta, menar Kristoffer Nolgren.

Han är utbildad projektledare och hans kompanjon innovationsvetare. Tanken är att de så småningom ska kunna leva på Caresumers och förmedla tankarna på webbplatsen till olika företag.

– Vi vill ge föreläsningar om de värderingar som framförallt 80- och 90-talisterna. Varumärkesbyggandet har förändrats, det måste vara äkta och genomtänkt, det går inte längre att slänga in värderingarna i reklamen efteråt.

Caresumers.se

 

Stora Bokbytardagen:

Att dela en erfarenhet

Ta med dig en bok hemifrån. Bär den öppet och när du ser någon med en bok du vill ha, så ber du att få byta. Men berätta om din egen bok först.

Det började med att Ida Torkkeli och Joakim Karlsson skulle flytta. De hade massor av böcker, som de redan läst. Vad skulle de göra av dem? Då fick de idén till Stora Bokbytardagen, som blev en succé förra året och som upprepats nu i år.

– Vi startade en Facebookgrupp och på bara några veckor hade vi över 2 000 vänner. Vi ville göra en viss dag till en Bokens Dag och att alla då skulle kunna byta bok med någon precis var som helst, säger Ida Torkkeli när Råd & Rön pratar med henne strax innan invigningen av årets Bokbytardag, den 20 maj.  

För att förenkla – och göra det festligare –  har man kunnat anmäla till Stora Bokbytardagens webbplats tid och en offentlig plats där bokbyten kan ske. Allt från bokhandlare till stora torg runt om i Sverige har anmälts. Även bibliotek och skolor har engagerat sig i bokbytandet, även om de inte riktigt kan räknas till offentliga platser.

– Vi är bokälskare men det är det sociala mötet som är huvudsaken. Du får dela din erfarenhet av boken med en annan människa och få en ny bok i gengäld, säger Ida Torkkeli.

Det är alltså inte fråga om ett bokbord, att sälja böcker. Men festligt får det vara. Musik och underhållning var det vid årets invigning i Humlegården i Stockholm, dit folk hade uppmanats ta med picknickkorgar. Självaste konsumentminister Nyambko Sabuni invigde. Och på kvällen stor bokbytarfest vid Stora Stadsbiblioteket vid Odenplan. Detta bara i Stockholm.

Det som började som en kul idé för lite mer än ett år sedan har vuxit till nästan en heltidssysselsättning för Ida Torkkeli. Ett bokförlag sponsrar arrangemangen.

Storabokbytardagen.se
Längre reportage om Stora bokbytardagen på Råd & Röns webbplats

Lånegarderoben:

Ett nytt sätt att konsumera kläder

Lånegarderoben var ett populärt arrangemang på Kulturhuset i Stockholm i vintras. Fyra tjejer lånade under en helg ut plagg till sammanlagt 150 personer. Det var gratis, men de som lånade fick visa sina leg. Kläderna var second-hand, skänkta av tjejerna själva eller av vänner, men också nya plagg från sponsrande, ekologiska märken.

– Det här är ett nytt sätt att konsumera kläder, säger Ida Palmgren, en av initiativtagarna. Det kan vara festkläder som man kanske bara använder en gång. Man behöver inte köpa så mycket, som man sedan knappt använder. Grundtanken är att dela resurserna.

Nu i september permanentar tjejerna verksamheten och öppnar en ny lokal i Midsommarkransen i södra Stockholm.

– Nu ska man få låna plaggen längre, kanske tre veckor. Man blir medlem och vi tar ut en avgift på några hundra per halvår. Det ska hållas billigt, säger Ida Palmgren.

Någon kommersiell verksamhet är det definitivt inte fråga om, försäkrar hon. De går till och med back än så länge. Men alla fyra tror på idén.

Lanegarderoben.se

Text: Cristina Farm