Från Råd & Rön nr 4/2003
Svårt välja gödsel
Att välja mellan olika typer av gödsel är svårt. Många förpackningar saknar bra innehållsförteckningar. I de fall det finns innehållsdeklarationer är det ändå svårt att jämföra, i alla fall om man glömt miniräknaren hemma.
Gödseln ska tillföras jorden för att ge snabbare tillväxt, godare frukter och vackrare blommor. Men vi kan gödsla hur mycket som helst utan effekt om jorden inte kan andas. Den första förutsättningen för en lyckad odling är en lucker jord. Väl komposterad stallgödsel från exempelvis ko eller häst kan hjälpa till.
En välkomposterad gödsel liknar jord och luktar inte dåligt. Djurets avföring och rester från ströbädd och foder har förmultnat och tillinnehåller näring och mikroorganismer. Det brukar kallas att gödslet har brunnit.
En dåligt brunnen gödsel innehåller stora mängder organiskt material som inte brutits ner. När det blandas in i jorden går det åt stora mängder syre för att bryta ner det. Dessutom kan det organiska materialet också binda kväve, så det som ska växa i jorden får både syre- och kvävebrist. Kvävet behövs för tillväxten.
För hög kvävehalt i jorden leder till svaga rotsystem, frodiga blad och sämre motståndskraft mot skadeinsekter. Brist på kväve ger bleka, långsamt växande plantor.
Fosfor för frukt
Fosfor är också viktigt för plantans tillväxt och spelar stor roll för fruktsättning och mognad. Brist på fosfor ger färre frukter och senare mognad. För mycket fosfor hindrar svampar från att bilda mykorrhiza som annars hjälper till med transport av näringsämnen till växterna.
Kalium påverkar växters vatten- och sockerinnehåll som i sin tur har betydelse för smak, kvalitet och vinterhärdighet. Ett tecken på kaliumbrist är att äldre blad blir bleka och bruna i kanterna. Det är mycket lätt för växterna att ta upp kalium med rötterna, så lätt att för mycket kalium i jorden kan konkurrera ut andra näringsämnen.
Det är sällan nödvändigt att tillsätta kalcium genom exempelvis kalkning. När man kalkar höjs marken pH-värde och effekten kan bli att växterna får svårare att ta upp mikronäringsämnen som exempelvis järn, zink och koppar. De flesta växter trivs vid pH 6-7.
En viktig faktor att ta hänsyn till i valet av gödselmedel är hur snabbt det ger effekt. Det beror mycket på hur kvävet är bundet i gödseln. Näringsämnena i naturgödsel är inte lika lättillgängliga som i handelsgödsel. Gödsel från ko eller häst har organiskt bundet kväve som måste brytas ner till oorganiskt med hjälp av markens mikroorganismer.
Gödseln har långsam verkan eftersom kvävet måste frigöras, men har å andra sidan en långtidseffekt. Regelbunden användning under lång tid hjälper markens förmåga att hålla och transportera näringsämnen.
Näringsämnena i höns- och kycklinggödsel är mycket mer koncentrerade än i gödsel från häst och ko och innehåller mycket mindre spån och strö. Hönsgödsel ger snabbare effekt men bidrar inte lika mycket till att göra jorden mullrik.
Svårt dosera
Det är svårt att dosera gödsel över huvud taget. I en idealisk situation ska man till föra lika mycket näringsämnen som växterna suger upp ur marken. Det är bättre att ge gödseln i många små givor än att ge allt på en gång.
Men man bör inte ge kväverika gödselmedel senare än i juli. Så kallat algkalk däremot kan ges när som helst. Det är klokt att använda ko- och hästgödsel som jordförbättrare och att ge snabbverkande gödsel, till exempel hönsgödsel eller blodmjöl, under växtsäsongen.
Jaha, men vilken gödsel ska man välja? Det beror på växtslag, marktyp och näringsinnehållet i gödseln. Gräsmattor och bladrika grönsaker, sallat till exempel, ska ha kväverika gödsel. Bär, frukt och rotfrukter behöver mycket kalium. Ute i butiken är det väldigt svårt att jämföra olika märken.
Det finns inget enhetligt sätt att ange näringsinnehåll. En del tillverkare tycker inte att det är nödvändigt att över huvud taget nämna något om innehållet. Andra anger i viktprocent, somliga i gram per kilo och någon tycker att det är fyndigt att skriva innehåll i gram per kubikmeter.
Sätten att ange dosering följer samma mönster. Och det är konstigt att vissa tillverkare har utförligare innehållsförteckningar på norska. Det vore bra för konsumenten om dessa blev översatta till svenska. Förvirrande är bara förnamnet, dålig konsumentupplysning är efternamnet.
– Egentligen behöver vi inte alla typer av specialgödsel. Ett allsidigt sammansatt gödselmedel är bra för hela trädgården. Men för den som är ovan odlare kan det vara bra med specialmedel, men det blir dyrt i längden, säger Solveig Sidblad, trädgårdskonsulent på Koloniträdgårdsförbundet.
I tabellen presenteras näringsinnehållet för naturgödsel och ett par så kallade blandgödsel. Blandgödsel innehåller i en eller annan form inslag av konstgödsel. Vi har räknnat om priserna så att de ska bli lättare att jämföra. Vi har därutöver försökt att gruppera alla fyrtiosex gödseltyper utifrån deras angivna användningsområden.
TEXT OLOF BERGVALL
