Köksfläktar

Testdatum: 2007-08-24 (Nr 7/2007)

Vad säger tabellen?

Testet är utfört av Råd & Rön i samarbete med den internationella testorganisationen ICRT.

Det samlade betyget har en 100-gradig skala, där 1 är sämst och 100 bäst.

Delbetygen har en 9-gradig skala, där 1 är sämst och 9 bäst.

Samlat betyg: Ett sammanvägt betyg för delbetygen som är viktade enligt följande: fläkteffektivitet 45 procent, hanterbarhet 25 procent, ljudnivå 20 procent, funktioner och kvalitetsbedömning 5 procent vardera.

Cirkapris, kr: Uppgifterna är inhämtade från leverantörerna i juni 2007. Priserna kan variera i olika butiker.

Fläkteffektivitet: Ett samlat betyg på fläktens förmåga att fånga upp fett,
matos och ånga.

Funktioner: Sammanlagt betyg på olika funktioner som antal hastigheter, lampor, antal filter, typ av material i olika delar av fläkten m.m.

Hanterbarhet: Här betygssätts fläktens manual, reglage, belysning, hur lätt den är att rengöra, hur lätt det är att ta loss filtret, byta lampor m.m.

Ljudnivå: Ljudet mäts i decibel A, dB(A), när fläkten går på maxhastighet.

Kvalitetsbedömning, testpanel: Fläktarna bedömdes av en panel bestående av tre kvinnor och två män. Betyget är en sammanräkning av de fem testpersonernas bedömningar.

Mått: Fläktarnas bredd och djup har uppmätts på laboratoriet.

Frånlufts-/utsugsläge: Fläkten ansluts direkt till husets ventilationskanal.

Återcirkulerande-/kolfilterläge: Fläkten monteras med en kolfiltertillsats.

Leverantörer

Electrolux: 0771-11 44 77, www.electrolux.se
Franke Futurum: 0912-405 00, www.franke.se
Gaggenau Sverige: 08-734 12 00, www.gaggenau.com
Ikea: 020-43 90 50, www.ikea.se
Miele: 08-562 290 00, www.miele.se
Siemens: 08-728 10 00, www.siemens.se
Thermex: 031-340 82 00, www.thermex.se
Whirpool: 020-75 00 00, www.whirlpool.se

Artikel ur Råd & Rön nr 7/07

Feldesignade fettsugare

En köksfläkt ska suga upp matos och fett. Den ska vara tystgående och lätt att rengöra och byta filter på. Men ibland går formen före funktionen. I den dyraste fläkten i Råd & Röns test dröp till exempel framkanten av fett.

God funktion och snygg design ska gå att kombinera. Det säger Hans Himbert, industridesigner på Er­gonomi­design­gruppen i Stock­holm.
– Men ibland har tillverkaren för bråttom, eller så testar man inte prototypen tillräckligt innan produktionen startar. Jag har också varit med om att man har bytt projektledare eller att fabriken bytt ägare. Då kan projektet dra snett, och man får en produkt med dålig funktion.

Råd & Rön har testat åtta köksfläktar. Sex av dem kan fungera som både från­lufts- och kolfilterfläktar och har testats för båda funktionerna.

Ett exempel på en dyr produkt där man uppenbarligen tänkt för mycket på formen är Gaggenaus AH 600. Fläkten är bland testets bästa på upp­fångning av matos och lukt.

Men Gaggenaufläkten har ett särskilt effektläge som man kallar Coanda, och det ger en effekt som designern inte kan ha önskat.

I Coandaläget körs en extra fläkt som skickar en luftström mot en cylinder längst fram på kåpan. Cylindern avleder luften så att den strömmar mot den bakre delen av kåpan. Och visst sugs matoset upp effektivt.

Men när oset förs runt med luftströmmen medför det att fett lagras framme på kåpan. När Gaggenaufläkten hade körts i Coanda­läge dröp fläktkanten av fett.

Också på Electrolux EFC­6441X rann fettet ut ur kåpan och lade sig på fläktens utsida.
– Konsumenten har ingen möjlighet att upptäcka sådant förrän fläkten är installerad, säger Hans Himbert. Man tror kanske att den dyraste produkten är den bästa, men så är det inte alltid. Det visar sig ju här, själv kan jag inte förstå hur Gaggenaufläkten kan vara så dyr. Den är inte prisvärd.

Lätt att ta betalt

– Men idag finns det ett jätteutrymme att ta betalt för köksinredningar, på­pekar Hans Himbert. I takt med att tv visar allt fler kockprogram och inred­nings­­pro­gram med Martin Timell och Ernst Kirschsteiger, har kök blivit stor business.

Att lägga ner en halv miljon kronor på att byta ut köksinredningen är inte ovanligt, menar Hans Himbert. Han säger också att livslängden för köken har kortats.

Förr byggdes köket på plats och höll det "hela livet". Nu byts inredningen efter 5–10 år.
– De senaste åren har det blivit tren­digt att ha köket sammanbyggt med vardagsrummet. Och det ställer naturligtvis större krav på köksfläkten, både att den ska suga ut matoset effektivt och att den ska vara tystgående, säger Hans Himbert. Det är därför extra viktigt att titta på fläktens ljudnivå.

– Decibelskalan är logaritmisk, och en ökning av ljudnivån med 3 decibel, dB, motsvarar en fördubbling av ljudintensiteten, betonar Hans Himbert. Man bör tänka på fläktens olika lägen, högsta läget kan upplevas som väldigt bullrigt. Ljudnivån kan man ju inte heller testa i butiken, utan där får man läsa sig till vilket decibeltal som anges.

På samtliga fläktar i Råd & Röns test har ljudet mätts när fläktens körts på maxhastighet. Flera har fått bra betyg, men variationerna är stora.

Whirlpools fläkt AKR916 I uppmättes till 68 dB(A) i frånluftsläge, medan Siemens LC66951 bara brummade med 48 dB(A) – en mycket låg och skonsam ljudnivå. (Vanligt samtal motsvaras av 65 dB.)

Bland de fläktar som kunde användas som kolfilterfläktar var skillnaderna mindre, mel­lan 61 dB(A) för Mieles DA 429-4 och 70 för Ikeas H00 LOO S.

Kolfilterfläktar sämre

Om man ska installera fläkten i utsugs- eller kolfilterläge beror på hur ventilationen är i huset eller i lägenheten. Där det finns en ventilationskanal ska fläkten installeras som frånlufts-/utsugs­fläkt.

I villor eller radhus kan det vara en fördel att installera en fläkt på taket istället för i kåpan för att förbättra ut­suget. Finns ingen gemensam kanal i huset får fläkten installeras som kolfilterfläkt.

Det innebär att matos och fett sugs upp, men att ångan sedan cirku­­le­ras tillbaka ut i köket. Samtliga kol­filter­fläktar i testet fick sämre betyg på lukt­reducering än utsugsfläktarna. Fett­upp­tagningen var dock ungefär likvärdig.

Sämst i båda testerna var Electrolux EFC6441X, som bara hade 39,3 procents fettupptagningsförmåga som utsugs­fläkt och 40 procent som kol­filterfläkt.
– Kolfilter är ingen fördel tyvärr, säger Hans Himbert. Det är bara dyrt! Man måste byta filtret ett par gånger om året, annars får det sämre effekt, och kan bli brandfarligt. Och varje filter kostar några hundra kronor.

– Jag skulle vilja att det fanns någon form av "visare" eller symbol på fläktens panel som visade när det är dags att byta kolfilter, säger Hans Himbert. Oftast minns man inte när man bytte filter senast, och så går det för lång tid mellan bytena. Och en del filter är svåra att få tag på, de finns bara i specialbutiker.

Fettfiltren kan man diska i maskin, och det ska man också komma ihåg att göra regelbundet. Filtren ska se fräscha ut efter diskning och de ska vara lätta att ta loss och sätta tillbaka igen.

Mieles fläkt DA 429-4, som fick högsta betyg i vårt test, hade en typ av filterupphängning som var både enkel och säker.

Halogenlampor knepiga

Också byte av lampor ska vara enkelt. Numera har flera av fläktarna halogenlampor, som ger ett bra ljus, men som är dyra och kan vara knepiga att byta.

 Ibland måste man använda ett verktyg, till exempel en skruvmejsel, för att få bort lampan.
– Om man måste använda ett vasst verktyg gäller det att man inte tappar det på spisen om man har en glaskeramikhäll, säger Hans Himbert. Faller en skruvmejsel med spetsen neråt på spisen är det lätt att hällen spricker.

Fläktarna i vårt test är avsedda för att monteras mot en vägg. (Den som har en köksö måste naturligtvis välja en fri­hängande fläkt.) De flesta kan också byggas in under skåp.

Fläktarna måste mon­teras på en viss höjd ovanför spi­s­en, minst 45 centimeter om man har en elektrisk spis, 65 centimeter om man har gasspis. Fläktarna i vårt test är 60 eller 90 centimeter breda.
– En bredare fläkt kan vara att före­dra, om man har plats för den, tycker Hans Himbert. Då får fläkten ett större upptagningsområde över spisen, och suger upp oset även på sidorna. 

Text: Ingrid Jacobsson