Testdatum: 2008-05-02 (publicerat i 2008-05-28 och i nr 5/2008)
Artikel ur Råd & Rön nr 5/2008
Ett projekt för filmfantaster
Projektorer kan ge dig en fantastisk filmupplevelse. Men det förutsätter att du har en tjock plånbok. Och var kritisk till tillverkarnas uppgifter om ljusstyrka, de stämmer sällan. Det visar Råd & Röns test av 12 projektorer.
Det har hänt mycket med filmprojektorerna de senaste tio åren. Bildformatet har gått från 4:3 till 16:9 och upplösningen, det vill säga antalet pixlar, har blivit mycket högre. De har också blivit lättare – från mellan 40 och 50 till några få kilo.
Projektorer är ingen stor produkt. Förra året såldes det cirka 50 000 i Sverige. De säljs framför allt till företag, förvaltningar och föreningar. Men det finns en konsumentmarknad. Två grupper av köpare går att urskilja, filmfantasterna och de vanliga användarna.
Filmälskarna lägger ner mycket pengar och arbete för att skapa den rätta biokänslan.
– De satsar på en riktig filmduk, mörkläggningsgardiner och den projektor som är bäst, säger Henrik Neumann, försäljningschef på Hitachi.
Den vanlige hemanvändaren tittar på sportsändningar eller kanske en film med barnen, någon gång då och då.
Ett riktigt biorum hemma
Hemma hos familjen Müller-Suur i Täby är det biokväll nere i källaren. Två av familjens barn plus några grannbarn har slagit sig ner i de röda biostolarna. Mörkläggningsgardinerna är nerdragna, surroundljudet är på och projektorn surrar lite trivsamt. Popcornen har ersatts med riskex och alla är fullt upptagna med att titta på filmen, Ice age 2.
I en hylla på väggen står filmerna uppradade, både barn- och vuxenfilmer. Lite då och då kilar något av barnen ut för att göra något annat.
Idén med att inreda ett filmrum kom när familjen kom över några biostolar.
– En biograf inne i centrala Stockholm skulle byta ut alla sina stolar och sålde ut de gamla för nästan ingenting, säger Roland Müller-Suur.
Redan tidigare hade han funderat på att köpa en projektor. Han är fotointresserad och i sitt arbete använder han ofta projektorer. Först var de alldeles för dyra, tyckte han, men när de gick ner i pris slog familjen till.
Det var för fem år sedan och ännu har de inte behövt byta lampa i projektorn.
– Vi använder den bara till film och bilder. Framförallt är det barnen som tittar, men då och då ser också vi vuxna på film.
Nu funderar han på en projektor som har full-hd men än så länge är de för dyra, tycker han.
Högupplöst film
Sju av de testade projektorerna är hdready och har en upplösning på 1 280x 720 pixlar. Fem har full-hd med en upplösning på 1 920 x 1 080 pixlar.
Projektorernas bildkvalitet är genomgående bra. De får hyfsade betyg med normalupplöst film. Men vill man se deras verkliga storhet och få en riktig filmupplevelse är det högupplöst film i bluray-format som gäller. Då får de toppbetyg, även om det finns skillnader mellan apparaterna.
De testade projektorerna är framför allt en produkt för entusiaster än så länge eftersom de är dyra. En hd-readyprojektor kostar mellan 6 300 och 18 000 kronor och vill du ha en full-hd får du punga ut med 16 900–30 000 kronor.
Projektorernas lampor har en begränsad livslängd och de är inte gratis. Priset för en ny lampa ligger på mellan cirka 2 500 kronor och 3 700 kronor. De håller mellan 1000 och 3000 timmar, sedan försämras de. Många försöker förlänga livslängden genom att ha ett svagare ljus när de tittar på film, men då får man inte den optimala filmupplevelsen.
På olika webbforum klagas det på att den uppgivna livslängden inte stämmer och att lamporna går sönder när det plötsligt blir strömavbrott.
Henrik Neumann på Hitachi tycker det är bra att ställa sig ett antal frågor innan köpet:
- Hur ska man använda projektorn och till vad?
- Hur ser till exempel rummet ut där projektorn ska stå?
- Är det stort?
- Behöver det mörkläggas?
Svaret på frågorna har betydelse för hur stark ljusstyrka projektorn behöver. Ett stort och ljust rum kräver en projektor med stark ljusstyrka.
Ljusstyrkan stämmer inte
Tillverkarna anger projektorns ljusstyrka i lumen. Problemet är att tillverkarnas uppgifter inte stämmer. Till exempel anger Panasonic att modellen PT-AX200 har en ljusstyrka på 2 000 lumen. I Råd & Röns mätning har den bara 1 147 lumen.
Ingen tillverkares uppgifter stämmer med det testade. Samma sak gäller för kontrasten.
Råd & Röns mätning visar på andra och sämre siffror än tillverkarnas uppgivna. Kontrast betyder att man mäter skillnaden mellan den mörkaste och ljusaste punkten på bilden.
Ett annat tips från Henrik Neuman är att gå ut och titta på projektorerna i affären innan köp. Då kan du bilda dig en egen uppfattning.
– Gå också in på olika webbforum och se vad andra tycker. Det är också bra att ta reda på om man störs av projektorns fläkt, anser Henrik Neumann.
– Man uppfattar ljud så olika. Vissa blir väldigt störda av en viss sorts ljud medan andra inte bryr sig.
Råd & Röns testpanel störde sig något på två av de testade projektorena, BenQ W500 och Optoma HD80 DLP. De var också de två som hade de högst uppmätta ljuden.
Låt ögat bestämma
Projektorerna i testet har två typer av bildpaneler, lcd och dlp. Lcd står för liquid crystal display och dlp för digital light processing.
Det finns fördelar och nackdelar med båda, anser Henrik Neuman.
– Det är en smaksak vilken teknik man föredrar. Det är lite som att välja mellan Volvo och Saab. Det bästa är att låta ögat bestämma.
Testet talar för att lcd är att föredra. De som är bäst i test har lcd som bildpanel men det är för få produkter som har testats för att man helt ska kunna räkna ut dlp.
Det som märker ut de något sämre projektorerna i testet är att de är svårare att hantera, drar lite mer ström och inte är lika mångsidiga som de övriga. När de används blir de också hetare än övriga. Det är ingen risk att man bränner sig om man tar på projektorerna men det är bra att tänka på att inte ställa projektorn så att det blir lufttätt. Om man till exempel ställer den i en bokhylla där det är fullt med prylar finns det risk att det blir för varmt.
Text: Heléne Götberg