Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Bakteriestinn kyckling

En stor del av den färska kyckling som Råd & Rön testat innehöll både magsjuke- och antibiotikaresistenta bakterier. Värst var den danska kycklingen, men ingen svensk kyckling var helt fri från bakterier.

Rå kyckling ska man vara försiktig med, eftersom den kan innehålla flera farliga bakterier. En av dem är salmonella, som vi i Sverige ska vara förskonade från. En annan vanlig bakterie är campylobacter, som finns naturligt i tarmkanalen hos flera varmblodiga däggdjur och fåglar.

Djuren blir inte själva sjuka, men hos människor kan bakterien orsaka akut magsjuka i form av diarré som ibland är blodblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. När Råd & Rön analyserade färsk kycklingfilé från Sverige och Danmark hittades campylobacter i majoriteten av proverna.

Värst var kycklingen som kom från Danmark. Där innehöll alla prover campylobacter, och dessutom i väldigt höga halter. Ett prov innehöll så mycket campylobacter att det skulle räcka med att få i sig ett gram av kycklingen för att bli sjuk.

 – Då räcker det med att en liten bit av kycklingfilén inte tillagats ordentligt, eller om bakterier följer med från kniven eller skärbrädan ner i salladen, säger Anna Edberg, projektledare för tester på Råd & Rön.

Oklart ursprung

Att kycklingen betecknas som dansk betyder egentligen bara att den har förpackats i Danmark. Var den egentligen har fötts upp och slaktats går inte att säga, eftersom det inte finns något lagkrav på att kyckling ska ursprungsmärkas.

I Danmark sprutas även saltlake in i kycklingen. Då omvandlas den från ”kyckling” till ”köttberedning”, vilket gör att den undslipper de krav på salmonellatest som importerad kyckling annars måste genomgå.

Även i den svenska kycklingen hittades mycket campylobacter. I Coops, Eldorados, Icas, Lagerbergs, Garants, Gylldas och Bosarps kycklingfiléer hittades campylobacter i flera av de tagna proverna.

Den svenska kyckling som innehöll mest campylobacter var den från Bosarp. Där fanns så mycket av bakterien att det skulle räcka med att få i sig endast 16 gram för att bli sjuk. Bosarps är den enda ekologiska kycklingen i testet.

Endast en procent av all kyckling som säljs i Sverige är ekologisk. Eftersom den lever mer fritt och går ute och pickar utsätts den för fler smittor. Det kan förklara varför vi hittade campylobacter i alla prover från Bosarps kyckling, och dessutom i relativt höga mängder.

I kycklingfiléerna från Knäred och Bjärefågel fann vi inga campylobacter. Det är kyckling från bra uppfödare och som slaktas på små slakterier, vilket förmodligen förklarar frånvaron av bakterierna.

Klicka för att förstora

 

Mest på sommaren

Vårt test utfördes under sommaren, då halten av campylobacter i kyckling är som högst.

– Då finns det fler flugor och annat som bär på bakterierna och som kan komma in i kycklinghusen, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Under sommaren är risken också störst att vi blir smittade, bland annat eftersom vi grillar ute.

– När man grillar är det lättare att slarva med handhygienen; man har kanske inte möjlighet att tvätta händerna och färre köksredskap att arbeta med, säger Mats Lindblad.

Tack vare bättre hygien och övervakning har förekomsten av campylobacter halverats under de senaste tio åren i Sverige. Men Råd & Röns test visar att det periodvis fortfarande finns höga halter av campylobacter i den färska kycklingen.

– Kyckling är en betydande smittkälla till campylobacter, och man ska alltid vara försiktig med rått kött. Men så länge man har bra ordning i köket, ser till att köttet är helt genomstekt så att bakterierna är döda samt har olika skärbrädor så att smittan inte sprids vidare till ätfärdig mat behöver man inte oroa sig, säger Mats Lindblad.

Utöver magsjukebakterier har vi även mätt förekomsten av en vanlig antibiotikaresistent bakterie i kycklingen. Den vi har testat för är en ESBL-bildande E coli-bakterie. ESBL står för extended spectrum beta-lactamase, och bakterier som kan producera detta ämne har förmågan att bryta ner antibiotika ur bland annat penicillingruppen.

Antibiotikaresistenta bakterier

Vi har inte mätt halten av resistenta bakterier, men däremot har vi undersökt vilken typ av resistens de bär på. I den danska kycklingen hittades två sorters resistens, ESBLA och ESBLM. ESBL-bildande bakterier hittades i kycklingfiléer från nästan alla leverantörer, med undantag för Eldorado.

– Men det är nog bara så att vi råkade få bra prov därifrån av en slump, eftersom vi har hittat bakterierna i andra kycklingar som har slaktats på samma anläggning, säger Anna Edberg.

Kronfågel och Guldfågeln är de största leverantörerna av kyckling i Sverige. Vi hittade ungefär lika mycket campylobacter i proverna från dessa leverantörer, men mer ESBL i proverna från Guldfågeln. Ingen kyckling från någon leverantör var helt fri från både ESBL och campylobacter.

Försvinner vid upphettning

Om en människa får i sig resistenta E colibakterier blir man inte nödvändigtvis sjuk på en gång. Men risken är att de när de hamnar i våra tarmsystem blandar sig med de bakterier som finns naturligt i människans bakterieflora.

De antibiotikaresistenta generna kan då föras över till dem, och resistensanlaget blir kvar längre i vår tarmkanal. Om E coli-bakterien som bär på anlaget till exempel orsakar en urinvägsinfektion eller en sårinfektion och man behöver behandla med antibiotika uppstår problem.

Eftersom bakterierna är resistenta mot antibiotika tar den inte, och infektionen blir svår att bli av med. Det finns fortfarande antibiotika som biter även på dessa bakterier, men det kan ta längre tid innan man hittar antibiotika som hjälper.

För en sjuk person med dåligt immunförsvar, eller för någon som fått till exempel blodförgiftning då man snabbt behöver läkemedel, kan konsekvenserna bli förödande.

Även ESBL-bakterier försvinner vid matlagningen.

– Maten har troligtvis en ganska liten roll i spridningen av antibiotikaresistens i samhället. Men resistens är ett stort problem som innebär att vi riskerar att dö av vanliga infektioner som vi i dag enkelt botar med antibiotika. Därför är det viktigt att vi försöker stoppa alla möjliga vägar för spridning av resistensen, säger Anna Edberg.

Text: Annika Berge

Testansvarig: Anna Edberg

Illustrationer: Kicki Edgren Nyborg 

Foto: Svensk Fågel

 tabell - klicka för att förstora

Basmatiris

Basmati eller inte?

test-ris_536px
Pasta

Därmed pasta

test-pasta_305px
Basmatiris

Basmati eller inte?

test-ris_536px
Pasta

Därmed pasta

test-pasta_305px