Hoppa till innehållet
Läs mer

Dyr mat – en myt

Maten har blivit billigare i Sverige de senaste 20 åren. Priserna ligger inte längre i EU-toppen utan någonstans i mitten. EU-medlemskapet är en orsak, sänkt moms och ökad konkurrens två andra.

Publicerad

Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på Konsumentföreningen Stockholm, hittade en dag ett reklamblad från Konsum 1993 i arkivet. Och bladet verkade märkligt välbekant, trots att det gått 18 år.

– Jag tänkte direkt att jag kände igen priserna, säger Louise Ungerth. Reklambladet skulle ju kunna vara dagsfärskt!

Louise Ungerth gick till Coop Extra på Medborgarplatsen och jämförde priser. Och häpnade över vad hon hittade:

– Priserna var i stort sett identiska. Det är i princip bara osten, smöret, sillen och ölet som blivit dyrare – medan flera charkvaror har blivit mycket billigare. Om till exempel priset på kyckling skulle ha följt inflationen skulle en färsk kyckling kosta 61 kronor, men den kostar bara 38:90.

tabell matpriser (PDF)

Louise Ungerth menar att myten om vår dyra mat har ”satt sig fast i huvudet på oss”. Trots att vi numera ligger någonstans i mitten av priserna i alla EU-länder (se faktaruta). Och hon får medhåll av Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna:

– Sätter man matpriserna i relation till vår disponibla inkomst och priserna i övriga EU har vi aldrig betalat så lite för maten, säger Pär Bygdeson. Visst finns det konsumenter som tycker att maten är för dyr, men vi ska också komma ihåg att det har startats flera upprop för dyrare men närproducerad och hållbar mat.

– De senaste tio åren tycker jag att vi har fått större förståelse för att det är en ökad spridning på matpriserna. I huvudsak är maten billig, men det finns naturligtvis till exempel exklusiva delikatesser som är dyra.

– Alla matprogram i tv och floden av kokböcker som ges ut har gjort att matintresset ökat. Och därmed också debatten om pris och kvalitet.

Både Louise Ungerth och Pär Bygdeson pekar på EU-inträdet 1995 som en av de faktorer som påverkade våra matpriser nedåt. Det innebar minskade tullar och större konkurrens i och med importen av varor från andra länder. Minskningen av matmomsen 1996 från 21 till 12 procent är en annan faktor. Louise Ungerth pekar också på att konkurrensen ökat genom fler stormarknader och lågprisbutiker. Pär Bygdeson tar upp hemleveranserna av mat i olika färdiga matkassar.

Kassarna har effekt

– Matkasseföretagen blir allt fler, inte bara i storstäderna, säger Pär Bygdeson. Bara i Västerås finns det sju olika företag som erbjuder kassar. Och det har också effekt på priserna.

Hushållens disponibla inkomst har ökat med 42 procent sedan 1993, från 139 400 kronor till 191 699 kronor. Samtidigt har livsmedelshandelns andel av hushållsbudgeten minskat från 19 procent för arton år sedan till 12 procent i dag.

– För 20–30 år sedan åkte vi svenskar till Danmark och Norge och köpte kött, smör, socker och mjöl, säger Louise Ungerth. Nu kommer norrmän och danskar hit i stället. Och de två länderna ligger nu i topp när det gäller matpriser i Europa, det ser vi av Eurostats statistik. Louise Ungerth tycker inte att maten är dyr – generellt sett:

– Ser vi till böndernas arbete är det ett jättejobb att producera 1 liter mjölk och 1 kg kött. Egentligen är det konstigt att inte maten kostar mer! Men då kommer vi in på ersättningen till bönderna, och det är en annan, jordbrukspolitisk fråga.

Text Ingrid Jacobsson