Hoppa till innehållet

Insektsextrakt och svingelatin - här är ditt påskgodis

Gelatin från svin, färg från krossade insekter, socker och fett – låter det lockande? Trots hälsotrenden sätter vi i oss godis till ett värde av 50 miljoner kronor under påskhelgen. Råd & Rön har synat vad som gömmer sig i påskägget.

Publicerad

påskgodis

Vi svenskar gillar godis och äter mest i hela världen – nästan 16 kg per person och år. Vi äter mest i hela Europa, även om företag som Ikea arbetar på att exportera trenden med lösgodis och lördagsgodis utomlands.

Godisätandet har ökat sedan 1980-talet, då självplocket introducerades i butikerna. Sedan dess har inte bara utbudet ökat - även påsarna och slevarna har blivit större. Allt detta lockar oss att köpa mer, eftersom stora påsar och slevar får mängden godis att se mindre ut i jämförelse. 

Mest äter vi kring påsk, kan svenska folket sätta i sit hela 530 ton godis - dubbelt så mycket som en vanlig vecka. Vad är det då vi får i oss genom godissnaskandet? Socker och fett förstås, men också tillsatser i form av bland annat färgoch aromämnen.

– Det är förvånande att det är så många som är rädda för tillsatser i mat, men när det gäller godis verkar vi inte oroliga alls. Men med tanke på innehållet är ingredienserna ett betydligt större problem än tillsatserna, som alla är testade och godkända, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Plockgodis innehåller ungefär 300–350 kilokalorier per hekto, och det ökade godisätandet är troligtvis en bidragande faktor till att vi i dag väger mer än tidigare.

– Vanligtvis brukar vi säga att det man äter någon gång ibland inte spelar någon roll, men om det handlar om väldigt stora mängder, barn som får godis från flera håll kan det vara ett problem, säger Åsa Brugård Konde.

– Mitt råd är att bara köpa det godis som är riktigt gott och njuta av det, i stället för att köpa enorma mängder av allt.

Att det skulle vara ohygieniskt i de öppna lådorna där folk går och plockar behöver man inte oroa sig för, eftersom det är så torrt och så mycket socker att inga bakterier eller virus kan växa. Från tandhälsosynpunkt är rådet glasklart:
– Ät allt på en gång!

 

Skumsvampar

Innehåller två sorters socker, socker och glukosfruktossirap. skumsvamparDe innehåller dessutom gelatin från svin, färgämne och ett kontroversiellt ytbehandlingsmedel, karnaubavax, som du kan läsa mer om i Råd & Rön 1/2011.

 

Sura Bubblizz

Innehåller glukossirap, socker, vatten och gelatin från svin.sura godisarÄven denna godisbit är färgad med E 120. Surheten kommer från citronsyra, E 330, ett ämne som är helt ofarligt. Kanske kan det vara spännande att veta att det framställs genom att till exempel melass eller glukos jäses med mögelsvampar.

Bumlingar blåbär

De syrligt söta bumlingarna innehåller förutom socker och bumlingarcitronsyra även bikarbonat (samma ingrediens som finns i vanligt bakpulver), salt och aromer. Dessutom är den en färgcocktail av E120 (karminsyra), E131 (patentblått, som inte har några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland), E153 (vegetabiliskt kol) och E162 (rödbetsrött).

 

Lakrits

Förutom socker, gelatin och olika tillsatser innehåller lakritslakritsgodis ofta lakritsextrakt, salmiak eller ammoniumklorid. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Gravida bör inte äta mer än 50 mg lakrits om dagen.

 

Choklad

Det mest populära godiset i Sverige. Tyvärr innehåller chokladmjölkchokladen bland plockgodiset sällan särskilt mycket choklad. Främsta ingrediensen är fortfarande socker, och därefter kommer fett. I många sorter är fettet inte av särskilt bra kvalitet, ofta mättat fett och palmolja. Palmolja leder till skövling av regnskogar, det kan du läsa mer om i en granskning som Råd & Rön har gjort.

 

Naturgodis

Yoghurtdragerad frukt och nötter låter nyttigare än vanligt naturgodisgodis, men det är bara skenbart. ”Yoghurten” är vit choklad som smaksatts med yoghurtarom. 

 

Ferraribilar

Här kommer gelatinet från nötkreatur, och för den röda färgen har färgämnet E 120ferraribil (karminsyra) smugit sig in. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköld-lusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.

Text: Annika Berge

Foto: Shutterstock, Kjell B Persson