Bantning på nätet - håller den måttet?

Att banta i grupp har varit populärt sedan Viktväktarna startade på 1970-talet, men i takt med teknikens utveckling har allt fler bantningssajter på nätet börjat dyka upp.

Först ut var Aftonbladets Viktklubb, som så småningom fick konkurrens av Expressens GI-viktkoll. Tidningen Må Bra har sin egen viktklubb Lättviktarna, och på senare tid har det även börjat dyka upp gratisversioner som Matdagboken.
– Via internet har man ju alltid tillgång till sin bantningsklubb. Man behöver inte avsätta tid för att gå på möten och slipper stå och väga sig inför andra om man tycker det är jobbigt, säger kostvetaren Theresa Larsson.

Gemensamt för klubbarna i granskningen är att de har en dagbok där man fyller i exakt vad man har ätit och druckit varje dag, samt om man har motionerat.

På så sätt får man en överblick över hur många kalorier man får i sig, hur många man gör av med, samt vilka de stora kalorifällorna är.

Svart på vitt
Att få detta svart på vitt kan vara något av en uppenbarelse – att en ynka McFlurry glass från McDonald’s inne håller hela 300 kcal är definitivt en ögonöppnare, speciellt om man ska hålla sig till en diet på 1 300 kcal om dagen.

Då blir glassen nästan en fjärdedel av vad man får äta på en dag.
– Tanken med matdagböckerna är att man ska bli medveten om vad man äter, och att man ska vilja äta bättre, säger Theresa Larsson.

Studier visar att de flesta tror att de äter nyttigare och att maten innehåller färre kalorier än den egentligen gör. Samtidigt överskattar vi ofta hur många kalorier vi gör av med genom motion.

Att föra mat dagbok kan vara en nyttig läsning för dem som undrar var alla alla extra kilon egentligen kommer ifrån.

Olika vägledning

Att sitta och fylla i exakt vad man äter och motionerar tar tid, men sajterna har lyckats olika bra med att förenkla detta moment. Man kan registrera livsmedel för livsmedel, men det tar tid att skriva in varje grönsak och smörklick man har i maten.

Ett tips är att man sparar sådant man äter ofta, till exempel sin vanliga frukost, som ett recept så kan man registrera det snabbare varje gång. Enklast är att följa de rekommenderade menyerna, men det kanske inte passar alla.
– Det gäller att man är entusiastisk och hängiven för att man ska orka göra detta, men det kanske man måste vara för att lyckas gå ner i vikt, säger Theresa Larsson.

Alla bantningsklubbar har forum och olika möjligheter att komma i kontakt med andra medlemmar. Att dela sina erfarenheter med andra som sitter i samma båt och som kan komma med tips kan kännas tryggt och stärkande, och man kan vara så offentlig som man själv vill.

Synlig eller inte
Den som är blyg kan gömma sig bakom ett smeknamn och välja vil ken information som ska synas för andra medlemmar, medan den som vill sporras av omgivningen kan blogga, chatta och skriva i forum.

Är man inte van vid nätets öppna jargong kanske man kan tycka det är obehagligt att bli uppmuntrad av en yngling som presenterar sig halvnaken på bild. Det hände oss på sajten Matdagboken.

Där är allt man gör väldigt synligt, och i och med att vem som helst kan bli medlem gratis kanske den inte är att föredra för den som vill vara lite mer privat med sina bantningsförsök.

Komplettera med läkarråd

GI-viktkoll har ett eget forum för dem som ska gå ner minst 20 kilo.
Även Aftonbladets Vikt klubb och Lättviktarna har trådar för dem som har många kilon kvar till målvikten.

Theresa Larsson tycker att man ska prata med sin läkare om man är mycket överviktig.
– Är man sjukligt överviktig bör man få råd från en personlig rådgivare. Hon tycker att de bästa sajterna är de som fokuserar på motion och träning, och där medlemmarna kan peppa och ut mana varandra till att träna mer.

– Det här med träning är något som man ofta tappar i diskussionen kring fetma. Våra kroppar är trots allt gjorda för att röra sig. Särskilt med det överflöd av mat, socker och fett vi lever med. Man får ju också många andra hälsofö delar med att träna, säger Theresa Larsson.

Vilken metod är bäst?

Fungerar bantning egentligen, och vilken metod ska man välja? Kaloritabeller och GI-kunskap i all ära, men till sist hänger bantningens effektivitet främst på dig själv.

De senaste åren har debatten varit het kring vilken metod som är bäst för att gå ner i vikt, med kolhydratskramare i ena lägret och fettfrämjare i det andra.

Internationell forskning har givit allt mer stöd åt att banta genom att minska på mängden kolhydrater, men än finns det inte tillräckligt med långsiktiga studier som stödjer detta.

Enligt professor Finn Rasmussen, Institutet för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, spelar det inte så stor roll vilken diet man väljer.
– Huvudsaken är att man minskar sitt energiintag. Om det sedan beror på att man minskar mängden kolhydrater eller mängden fett spelar ingen roll. Men räknat per gram innehåller fett mer energi än de andra näringsgrupperna, så om man minskar fettintaget behöver man inte minska mängden mat lika mycket, säger han.

Intressanta studier
Nyligen presenterades en stor studie i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, där man studerat olika grupper av bantningsmetoder och kommit fram till att alla gav ungefär lika bra resultat på lång sikt, men att kosten med färre kolhydrater var bättre på kort sikt.

Skillnaden mellan de olika försöksgruppernas dieter visade sig inte vara så stor, utan alla åt i slutänden ungefär lika mycket protein och kolhydrater. De personer som hade lyckats bäst med sin viktminskning var de som varit mest aktiva och gått på informationsmöten om kost och hälsa.

Så granskade vi

Vi har jämfört de olika bantningssajterna för att se vad man får när man tecknar ett medlemskap. Bland annat har vi tittat på den information man får, vilka tjänster man kan ta del av, om det finns experter att fråga, och om allergiker kan använda den.

Alla sajter bygger på att man fyller i en dagbok med exakt det man äter och hur mycket man motionerar. Samtliga erbjuder också näringsdiagram där man kan se hur mycket fett, kolhydrater och protein man får i sig, och på alla sajter utom Tappa.se kan man se sin viktnedgång i kurvor som visar hur många kilo man gått ner eller hur många centimeter smalare kring midjan man blivit.

För att bedöma användbarheten har vi bland annat lagt in en måltid (spaghetti med köttfärssås) i dagboken, och räknat hur många klick som krävs för att lägga in denna.

För att kolla medlemsaktiviteten har vi räknat alla nystartade diskussioner under en och samma dag för samtliga sajter. Vi har även låtit kostvetaren Theresa Larsson titta på sajterna för att bedöma om deras innehåll är vetenskapligt korrekt, och för att ge ett allmänt omdöme.

Olika syn
Alla sajter utom GI-viktkoll bygger på att man ska äta färre kalorier än vad man gör av med. Intressant i detta sammanhang är att sajterna inte hade riktigt samma syn på hur många kalorier man gör av med genom olika aktiviteter.

Ett medeltufft joggingpass som varar i trettio minuter förbränner enligt Måbras Lättviktarna hela 378 kcal, medan man endast förbränner 232 kcal enligt Matdagboken.

Å andra sidan förbränner en Lättviktare bara 120 kcal på sin halvtimmes cykeltur till jobbet, medan en anhängare av GI-viktkolls program gör av med 170 kcal.
– Hur mycket kalorier man gör av med när man motionerar beror dels på hur mycket man tar i, dels på individuell förmåga. Ska man vara riktigt säker på hur mycket man förbränner måste man nog mäta det själv, säger Theresa Larsson.

Läs granskningen av viktklubbarna (pdf).

Text: Annika Berge