Hoppa till innehållet
Läs mer

Högljudda leksaker

De blinkar, spelar och låter och väcker säkert ett och annat glädjetjut under julklappsutdelningen. Men särskilt skonsamma för öronen är de inte. Råd & Rön har undersökt ljudet från 30 slumpmässigt utvalda leksaker.

Publicerad

Man kan inte låta bli att pilla på dem. De agerar ju. De piper, pinglar, surrar, smattrar, skjuter, spelar och överraskar med allsköns olika konstnummer – och de gör det med all önskvärd tydlighet.

Men tillbringa en eftermiddag i fem, sex leksaksaffärer och bli inte förvånad om öronen värker och ekar av motorsågsarbete, skrikande bildäck och upphetsade djurläten när du går därifrån.

Så kändes det åtminstone för oss – två medarbetare på Råd & Rön – efter att vi hade fingrat, synat, handlat och till slut burit hem mängder av kassar fyllda med leksaker till redaktionen igen. Och trots bägges personliga erfarenheter av att leva med småbarn, ska tilläggas.

Därefter packade och skickade vi iväg dem till ett laboratorium för att mäta hur hög ljudstyrkan var för varje leksak. Mätningarna ägde rum i ett ljudisolerat rum med en meters avstånd från leksak till mätinstrument, och resultaten som kom ett par veckor senare var om inte alarmerande så i vart fall värda att upplysa om.

Pistoler värst
Värst var inte oväntat ljudet från de två knallpulverpistolerna, som riktar sig till barn över 3 år. På papperet ser värdena inte ut att vara så förfärligt höga, och tittar man på siffrorna för de övriga leksakerna ser nästan alla beskedliga ut. Inte värre än ljudet från ett skränigt barnprogram på tv.

Men då ska man komma ihåg att mätningen av leksakerna har skett på en hel meters avstånd och att inga barn har så långa armar. För varje gång man halverar detta avstånd ökar ljudstyrkan med ungefär ytterligare sex decibel, vilket naturligtvis i sin tur ökar risken för hörselskador.

Försiktig som förälder
Wanda Geisendorf är leksaksexpert på Sveriges Konsumenter. Hon har granskat och jobbat för att förbättra säkerheten hos leksaker i nästan 40 år, inte minst på Konsumentverket, och när det gäller knallpulverpistoler reser hon en allmän varningsflagg:

– Som förälder ska man vara väldigt försiktig när man köper knallpulverpistoler.

Ljudet från ett sådant skott är så kort att hjärnan inte hinner anpassa sig. Hjärnan uppfattar helt enkelt inte att ljudet är så högt som det är, och ett enda skott kan i värsta fall ge bestående hörselskador.

Mycket skräp
Högljudda leksaker dock inte alls lika stor i Sverige som i en del andra länder, där hon tror att det till och med kan vara önskvärt.

Över lag har också leksakssortimentet blivit bättre och säkrare här i Sverige på senare år, inte minst sedan EU-lagarna och reglerna skärptes från början av 1980-talet och framåt.

– Men det finns fortfarande mycket skräp på marknaden, säger Wanda Geisendorf. Mindre seriösa handlare köper upp billiga partier från Asien utan att veta om de uppfyller kraven eller inte. Jag kan fortfarande besöka en billighetsaffär eller en marknad och fylla en hel kasse med farliga leksaker. Förr tog det mig en kvart, i dag tar det någon timme.

För snart tio år sedan införde EU regler för ljud från leksaker, berättar Wanda Geisendorf. Reglerna som kom omfattar dels leksaker som ger ifrån sig mycket korta knäpp-, slag- eller explosionsljud, till exempel pistoler, dels skallror och pipleksaker samt leksaker med varaktiga ljud som hålls nära eller alldeles intill örat, till exempel mobiltelefoner.

– Men inga av de leksaker som finns på er lista omfattas av de här reglerna, förutom pistolerna. De är fortfarande oreglerade. Men det ska ändras, och jag hoppas att vi får fram nya regler till nästa år.

Vad bör man som förälder tänka på om man ska köpa sådana här ljudleksaker till sina barn?

– Att man ska lyssna ordentligt på dem redan i affären. Om de låter för mycket ska man helt enkelt inte köpa dem.

Linjärt samband
Vi ringer upp och redovisar våra resultat för Helge Rask-Andersen, professor i otokirurgi och öronkirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han tror inte att våra inhandlade leksaker utgör någon större risk för barns hörsel.

– Det finns ett linjärt samband mellan ljudenergi och hörselskador, och sannolikt av leksaker, säger han.

Helge Rask-Andersen får lyssna till det 79 decibel starka ljudet från ett lokomotiv.

– Nja, det är nog ett mer obehagligt ljud än vad det är hörselskadligt.

Har barn som är under tre år i dag bättre eller sämre hörsel jämfört med dem som var barn för 50 år sedan?

– Det är det ingen som riktigt vet, och det finns få vetenskapliga undersökningar som man kan luta sig mot i dag. Vid fyraårskontrollerna som utförs i Sverige finner man flera barn med hörselbortfall i ett eller båda öronen samt diskantnedsättningar som kan vara bullerbetingade men också ärftligt betingade.

Några hållpunkter för att dessa skulle ha ökat i denna åldersgrupp finns inte.

– Men däremot kan man se en ökning av antalet hörselskador bland ungdomar och vuxna, och den främsta boven verkar vara exponering för hörselskadligt buller från smällare, skjutvapen samt höga ljudnivåer från musik.

Ökar bland ungdomar
Helge Rask-Andersen anser att bullerskadorna och bullret i vår omgivning måste tas på mycket stort allvar.

– Våra hårceller i öronen kan inte återbildas, och det borde finnas en varumärkning av alla ljudskapande attribut inklusive leksaker. Här är inte skrattande plastgubbar eller äckliga maskinläten det stora problemet, utan knallpulver, smällare, rockkonserter och popmusik som onödigt vräks ut av aningslösa ljudtekniker.

Text: Pontus Ohlin

Olika decibelnivåer

  • 195 dB(A) – Maximala ljudtrycksnivån i luft
  • 180 dB(A) – Kanonskott, trumhinnan spricker
  • 130 dB(A) – Smärtgräns
  • 105–125 dB(A) – Högljudd rockkonsert
  • 90–115 dB(A) – Diskotek
  • 80–100 dB(A) – Lågmält mindre liveband
  • 50–70 dB(A) – Konversation, lyssnarens öra
  • 50–60 dB(A) – Restaurangsorl, bakgrundsmusik
  • 0 dB(A) – Hörtröskeln; det lägsta ljud en normalt hörande person kan uppfatta vid 1 000 hertz
  • −20 dB(A) – Det lägsta ljudtryck som en hund kan höra