Hoppa till innehållet
Läs mer

Poppis att skylla på force majeure

Force majeure kan liknas vid en högre makt som upphäver ingångna avtal och friskriver företag från sina plikter och åtagande. Men i vilka fall har ett företag rätt att använda sig av termen, och har det inte gått inflation i begreppet?

Publicerad

Force majeure betyder ungefär ”högre makt", och enligt ordboken innebär det en "övermäktig omständighet som gör det omöjligt att uppfylla ett avtal". I svensk konsumenträtt använder man egentligen begreppet extraordinär omständighet för denna företeelse, men termen force majeure förekommer ändå ibland.

Efter snökaoset i vintras hänvisade SJ:s presschef, Dag Rossander, till force majeure och menade att de därför inte skulle behöva ersätta sina kunder i enlighet med resegarantin. Det fick många konsumenter att fullkomligt baxna och fråga sig om snöfall vintertid kan vara en extraordinär händelse. Sedan dess har även Konsumentombudsmannen kritiserat SJ, som till slut föll till föga för kritiken och lovade ersättning till försenade kunder. Men SJ är inte det enda företag som går ut och hävdar force majeure på tvivelaktiga grunder.

Blivit ett modeord

Råd & Rön-läsaren Tommy Paulsson i Skåne tycker att force majeure har blivit lite av ett modeord som används alldeles för mycket.
– Det allra minsta lilla skylls på force majeure nuförtiden. När min dagstidning får störning i produktionen vid sitt tryckeri och inte kan trycka tidningen hävdar de force majeure, men det uttrycket tycker jag man ska spara till jordbävningar, krig och revolution, inte störningar i produktionen, säger han.

Även på olika internetforum diskuteras det om när begreppet får användas. En signatur på webbplatsen Flashback undrar om det är rätt att ett företag som inte längre kan tillhandahålla alla de tjänster som de utlovat, på grund av att en underleverantör har sagt upp sitt avtal, hänvisar till force majeure.

Enligt Jessie Cargill-Ek, jurist på Konsumentverket, kan det förekomma villkor om undantag för skadestånd vid extra ordinära omständigheter inom olika konsumentområden, och att det med extra ordinära omständigheter då menas tragedier såsom krig, naturkatastrof eller terrordåd. Men ett företag kan inte själv bestämma att det verkligen handlar om force majeure.
– Det är inte tillåtet att som part i ett avtal förebehålla sig rätten att ensamt tolka om det rör sig om force majeure eller inte. Bedömningen måste alltid göras från fall till fall eftersom man utgår från att möjligheten att uppfylla avtalet mycket väl kan finnas, oavsett om en händelse som generellt sett är extraordinär inträffar, säger hon.

Först måste det alltså avgöras att det verkligen rör sig om en extraordinär omständighet. Och även om en sådan om ständighet har inträffat måste företaget visa att det har gjort allt som rimligtvis kan begäras för att se till att avtalet uppfylls. Det är bara om företaget kan visa det som det kan slippa undan ansvar.
– I fallet med SJ skulle man titta på om de har gjort allt de kunnat för att komma fram i tid, som till exempel ordna med ersättningsbussar, säger Jessie Cargill-Ek.

Ny reglering gäller

Enligt Jessie Cargill-Ek var den ersättning som SJ tänkt dra in inte heller en sådan ersättning som det går att undvika genom att hävda force majeure. Sedan december 2009 gäller nämligen en ny EU-reglering, som säger att tågresenärer har en absolut rätt till återbetalning av biljettpriset om resan är försenad mer än en timme. Om resan inte är påbörjad har man rätt att få tillbaka hela biljettpriset eller att bli ombokad, och om resan är påbörjad får man tillbaka en del av priset. Det här går inte att avtala bort, och force majeure gäller inte i dessa fall.

Utöver ersättning för biljettpriset har resenären även rätt till assistans, vilket innebär att han eller hon har rätt att få mat, hotell om man måste sova över, samt möjlighet att ringa och berätta att man är sen.

Detta gäller så länge det är praktiskt möjligt att ge assistans, om maten på till exempel ett tåg tar slut finns det inget man kan göra åt saken. Om man inte får den här hjälpen har man som resenär rätt att kräva skadestånd för de summor som man behövt lägga ut själv. Om resenären till exempel varit tvungen att ta in på hotell kan han eller hon få pengar tillbaka för detta. Detta skadestånd kan företaget undantagsvis slippa betala med hänvisning till force majeure.
– Men om SJ gjorde det skulle det vara ett konstigt kringgående av regeln, anser Jessie Cargill-Ek.

Få anmälningar

Till Allmänna reklamationsnämnden kommer endast in få fall där företag har åberopat force majeure, även om man på webbplatsens resesida ofta diskuterar detta i samband med dåligt väder som förhindrar flygningar. Inte heller inom hantverkssektorn används termen direkt.
– Däremot är inte näringsidkaren skadeståndsskyldig om något inträffar som står utanför näringsidkarens kontroll, och som inte kunde förväntas, och i folkmun kanske detta beskrivs som force majeure, säger Eva Moberg, som också är jurist på Konsumentverket.

Det kan handla om till exempel dåligt väder som förhindrar takläggning eller andra förseningar. Däremot har näringsidkaren ansvar att försöka lösa de problem som eventuellt uppstår.

Text: Annika Berge 


Checklista: force majeure

  • Är det verkligen force majeure, det vill säga en extraordinär omständighet? En part i ett avtal kan inte förbehålla sig rätten att ensamt tolka detta.
  • Kan företaget bevisa att det handlar om force majeure? Det kan vara svårt att i efterhand visa att ett oväder verkligen var extraordinärt.
  • Har företaget gjort allt som rimligtvis kan begäras för att se till att avtalet uppfylls?