Hoppa till innehållet

Barr eller plast?

Granen står så grön och grann i stugan... Vi är många som absolut vill ha en gran till jul, precis som i den kända visan. Men vilken är mest miljövänlig – naturgranen eller plastgranen?

Publicerad

granar

Den bästa granen är den som har vuxit så nära dig som möjligt, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Vanlig svensk rödgran är den som ger minst negativ miljöpåverkan, enligt Naturskyddsföreningen. Den behöver inte så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel som exempelvis kungsgranen.

Kravgranar

I år finns tio odlare av Kravgranar, från Skåne till Uppsala län. Kravodlingarna ökade från 5 hektar 2013 till 17 hektar 2014.

Källa: Krav

– Allra bäst är förstås om du kan gå ut i skogen och hugga dig en johanna sandahlgran. Självklart med markägarens tillstånd, säger Johanna Sandahl.

Men vi är många som varken har egen skog eller känner någon som har det. Och att ta en gran på någon annans mark räknas som åverkan eller stöld, beroende på hur många granar du har tagit, och bestraffas med dagsböter. Då är vi hänvisade till julgransförsäljare på gator och torg.

– Fråga försäljaren om det är svenska granar, säger Johanna Sandahl. Och köp gärna en Kravmärkt gran.

Sämst ur miljösynpunkt är plastgranen, även om du använder den i flera år. Den enda fördelen är att den är bra för allergiker. De flesta plastgranar är gjorda av PVC-plast, som innehåller både ftalater och flamskyddsmedel. Dessa kemikalier misstänks vara cancerframkallande, hormonstörande och även störa fortplantningen. De är framför allt farliga vid tillverkningen, men även vid förbränning av granen på återvinningsstationen. Det är dock ingen direkt fara att ha en plastgran hemma. Flertalet ftalater är sedan februari 2015 förbjudna att använda vid tillverkning av produkter inom EU. Men många plastgranar tillverkas i Asien, och där är användningen inte reglerad.

Plastgranarna transporteras långt, vilket medför koldioxidutsläpp. Naturgranarna i Sverige transporteras visserligen med bil, men plastgranarna skickas med flyg eller båt ända från till exempel Kina innan de kommer till svenska butiker.

Tillverkning och transport av en plastgran ger så stor miljöpåverkan att den överstiger påverkan från svenska rödgranar, även om du använder plastgranen i flera år. Till den vanliga granens fördelar hör också att den bara släpper ut den koldioxid som den har bundit under sin uppväxt när den eldas upp efter att du har dansat ut julen. Energin från en gran som eldas i ett värmeverk ger ungefär samma mängd el som går åt till att köra tre–fyra maskiner tvätt.

Plastgranen ger förvisso också energi när den eldas upp. Men den har tillverkats av råolja, som ytterligare ökar utsläppet av växthusgaser. Kör du granen med bil till återvinning genererar det förstås avgasutsläpp. I storstäderna finns det uppsamlingsplatser dit du kan bära granen. Annars är det en bra idé att prata ihop sig i grannskapet, och köra i väg flera granar på samma gång.

DE FLESTA HAR GRAN

66 procent av de svenska hushållen har gran och cirka 3,2 miljoner julgranar säljs varje år. 2,8 miljoner är svenska, resten är importerade, främst från Danmark. 80 procent av granarna är rödgranar. Varje gran har uppskattningsvis en halv miljon barr. (Källa: skogssverige.se)

Granleverans till dörren

Familjen Nilsson i småländska Bergkvara blev Krav godkända granodlare för två år sedan. De har dessutom satsat på att lämna och hämta granarna hos köparna.


Bo-Egon Nilsson passar på att ta en kaffepaus i sin granodling innan julruschen sätter in.

– Vi tänker på miljön på flera sätt, säger Emil Nilsson. Det är ju bättre att vi kör ut flera granar på en gång än att varje köpare kommer med bil.

Familjens firma, Smålandsgran, erbjuder hemleverans i Stockholm och Göteborg. De erbjuder sig också, mot extra kostnad, att hämta granen efter jul och köra den till återvinning.

– Vi lämnar en miljövänlig påse med granen som man kan stoppa ner den i när julen är slut, säger Emil Nilsson, och påsen förbränns med granen.

Pappa Bo-Egon Nilsson sköter själva odlingen, medan Emil och hans syster Anna Benson har hand om allt övrigt, som till exempel uppdatering av webbplatsen och försäljning. Förutom granar säljer de också julpynt, ljusstakar med mera.

Alla tre har sålt julgranar i Stockholm i många år. Emil började redan som 13-åring. Då fick han ledigt från skolan sista veckan på terminen för att följa med pappa.

– Jag har sålt julgranar i tio år. Förut stod vi själva på fasta försäljningsplatser i Stockholm.

– Men så började pappa och jag fundera på om vi inte skulle kunna köra runt med granarna. Sedan kom min syster på det här med försäljning via webben, och nu rullar det på.

Familjen har julgran hemma förstås. Men Emil är inte med och klär den, och får inte heller se den förrän på julafton.

– Om jag skulle få välja vill jag ha en mörkgrön gran med mörkröda kulor, säger han.

Barrträd skyddar oss

Redan på medeltiden ville man ha barrträd på sin gård, efter som de ansågs skydda mot övernaturliga väsen. Och många sådana ansågs vara i farten just på julnatten.

På 1400-talet började man med inomhusgranar dekorerade med godis i Tyskland och Schweiz. Första gången en julgran omnämndes i Sverige var 1741, då grevinnan Wrede-Sparre skrev om det pyntade trädet. Men det dröjde drygt 100 år, till slutet av 1800-talet, innan julgranen blev mer vanlig i hemmen.

Förutom ätbara prydnader tillverkade man ofta dekorationer av papper eller halm. Industritillverkat pynt, som glaskulor, kom senare – också den seden kommer från Tyskland.

Uppdatering 2021-12-14

Sedan den här artikeln publicerades har Smålandsgrans Kravcertifiering dragits in. Läs mer hos Aftonbladet.